EU:s transparenskrav testar Norden

EU:s transparenskrav testar Norden

Transparens är traditionellt en nordisk paradgren och lyfts numera fram av EU för bland annat den gränsöverskridande elhandeln. Men är de nordiska aktörerna beredda att i ett Europaperspektiv leva upp till transparenskraven?

Transparens och kollegialitet har i hög grad burit det nordiska energisamarbetet. I vart fall fram tills den europeiska integrationen med sina gränsöverskridande principer ställt aktörerna inför nya frågor.

Bild: Jukka Ruusunen, vd för den finländska systemoperatören Fingrid.

Bland annat hävdade Mats Nilsson, adjungerad professor i nationalekonomi vid Luleå Tekniska Universitet, på Second Opinion att den norska systemoperatören Statnett använder elnätets gränspassager för att begränsa elflödena och slippa vidta nätförstärkande åtgärder internt i Norge. Något som i så fall skulle strida mot EU:s regelverk.

Mats Nilsson hänvisade i saken till Statnetts egna dokument, där det sägs att 16 norska prisområden skulle behövas i stället för nuvarande sex prisområden.

Mats Nilsson ser inte heller en god vilja hos alla systemoperatörer i implementeringen av de nya EU-reglerna för gränshandeln. Systemoperatörerna ”tycks ibland använda regelverket för att ytterligare försvåra för marknadens aktörer att se vad som pågår i det nordiska stamnätet”, säger han.

Statnetts enhetschef Tom Tellefsen har för Second Opinion förnekat att Statnett skulle bryta mot konkurrensreglerna och menar att Mats Nilsson inte beaktar hela bilden. Samma artikel konstaterar dock att branschföreningen Energi Norge genom åren riktat skarp kritik mot Statnetts beslutsprocesser just vad gäller avsaknaden av transparens.

Nu ger nya sagespersoner stöd åt Mats Nilssons påståenden. Även Sveriges systemoperatör Svenska kraftnät får kritik för bristande transparens gällande de kalkyler som används i gränshandeln. Tyvärr vill sagespersonerna med hänvisning till den känsliga nordiska situationen inte framträda med namn.

Bland annat hänvisas till nya modellkörningar där man fått konvergens i de matematiska modellerna först när Norge delats i 13-14 prisområden.

”Det är fråga om kvantitativ analys som svårligen kan tolkas på annat sätt än att prisområdena i Norge inte har kapacitet för de egna flödena. Statnett borde alltså använda mera av sina resurser för att förstärka elnätet inom sina prisområden. Norge lägger mycket pengar på att bygga internationella likströmskablar, men tydligen är det inte lika sexigt att göra satsningar inom det egna landet”, säger sagespersonen.

Ett annat exempel är erfarenheterna hos Nordic RSC (Regional Security Coordinators), den enhet som de nordiska systemoperatörerna inrättat i Köpenhamn, operationellt i verksamhet sedan januari i år. Denna nordiska RSC är en av fem likartade enheter inom ENTSO-E, de europeiska systemoperatörernas samarbetsorganisation, och uppdraget är att analysera och koordinera de löpande flödena inom det nordiska området, baserat på en flödesbaserad metodologi.

RSC:n i Köpenhamn skulle kunna ges möjligheter och beslutsrätt när det gäller kapacitetsberäkningarna så att nationell suboptimering kan undvikas. Men detta sker inte, ”eftersom Statnett fortsatt vill kunna bestämma om hur interna flaskhalsar ska hanteras. Inte heller Svenska Kraftnät vill ha full öppenhet om var i Sverige flaskhalsarna finns”, enligt en sagesperson.

Jukka Ruusunen, vd för den finländska systemoperatören Fingrid, har tidigare kritiserat Statnett och Svenska kraftnät för hemlighetsmakeri, men vill inte kommentera sina nordiska kollegers agerande i den här frågan. Efter den konflikt de nordiska systemoperatörerna hade i fjol gällande balanshanteringen är ett konsolideringsarbete mellan de nordiska systemoperatörerna åter på gång.

Under sina elva år i Fingrids ledning har Jukka Ruusunen på europeisk nivå i vart fall profilerat sig som en konsekvent förespråkare för transparens och marknadstänkande, framför allt inom ENTSO-E, som Ruusunen i tiden var med och skapade och där han för närvarande är styrelseledamot.

Enskilda systemoperatörer kan som följd av de nya EU-reglerna inte tjuvhålla på sina data, säger han:

”Alla marknadsaktörer ska ha tillgång till all information. Om marknaden är transparent, så kan aktörerna hjälpa både oss och andra till bättre lösningar. Om marknaden förstår vad problemet är, blir det i slutändan billigast både för slutkunden och samhällsekonomin.”

Jukka Ruusunen hänvisar till de principer som ENTSO-E vid ett möte i Bergen nyligen slog fast om ökad transparens i kapacitetskalkylerna. I dessa principer förbinder sig systemoperatörerna till transparens ”även bortom det som regelverket kräver”. Vidare ska de söka bästa praxis både när det gäller metoder för att i förväg och i efterskott analysera flödena och för att söka orsaker till kapacitetsbegränsningar.

ENTSO-E:s principdokument framhåller även RSC:ernas roll i att koordinerat göra kalkylarbetet gällande transmissionskapaciteten i respektive europeiska regioners nät.

Går det att få tillbaka det goda nordiska samarbetet?

De personer Second Opinion talat med menar att det nordiska samarbetet fortfarande fungerar väl på lägre nivå. Utmaningen är att det numera framför allt är EU som säger vad som behöver göras, och där intar man hos de nordiska systemoperatörerna olika hållning.

Framför allt Norge verkar ha en kamp att kämpa, och det också på hemmaplan. I tio år väntade man med EU:s tredje energimarknadspaket, tills det efter uppslitande politiska strider antogs av Stortinget i mars i år. Paketet innefattar emellertid inte EU:s regelverk CACM, det som sedan 2015 reglerar gränshandeln med el, så Norge måste förr eller senare igenom samma typ av diskussion en gång till.

Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*