”Nordiska elmarknaden borde vara förebild för övriga Europa”

”Nordiska elmarknaden borde vara förebild för övriga Europa”

Avregleringen av elmarknaden blev lyckad. Det menar Bo Lindörn, i dag verksam för Oberoende elhandlare och tidigare chef för Nätmyndigheten.
– Jag tycker att den nordiska elmarknaden borde vara förebild för övriga Europa, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Avregleringen, eller snarare omregleringen, av den svenska elmarknaden sjösattes 1996 och nya regler som innebar konkurrens inom handel och produktion av el infördes. Regleringar som hindrade handel med el avskaffades, medan elnätsverksamheten förblev ett reglerat monopol. Syftet med avregleringen var bland annat att öka valfriheten för konsumenterna och att skapa förutsättningar för en ökad konkurrens inom elförsörjningen och på så sätt öka effektiviteten. 

Inte sällan får förändringen klä skott förBo Lindörn webb.jpg utvecklingen med högre elpriser de senaste 10-15 åren. Men detta är inte en bild som Bo Lindörn delar överhuvudtaget.
– Som elkonsument kunde jag i och med omregleringen fritt byta elleverantör och man har fått en kraftig press nedåt på priserna. Under monopoltiden var det goda marginaler hos dem som sålde el, säger han.

Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet, har i en regeringsutredning om elprisets utveckling kommit fram till att avregleringen inte är orsaken till att elpriset har stigit: Sammanfattningsvis visar rapporten att den nordiska elmarknaden fungerar i stort som vi skulle förvänta oss av en effektiv marknad. Priset signalerar på ett tydligt sätt viktiga förändringar i efterfrågan och utbud, och utvecklingen i Sverige utgör inget undantag. De ökade konsumentpriserna kan till stor del förklaras av ett dyrare utbud i kombination med högre skatter.

Bo Lindörn är i dag verksam för Oberoende elhandlare och var tidigare vd för Bergen Energi. När avregleringen genomfördes var han chef för Nätmyndigheten, som var föregångare till dagens Energimarknadsinspektionen. Nätmyndighetens uppgift vid avregleringen var att se till att det inte blev kraftiga prishöjningar när de tidigare elverkspriserna delades upp i en nättariff och ett elpris. Fokus för Nätmyndigheten var i första hand att kontrollera monopolverksamheten, det vill säga nätbolagen.

Avregleringen av elmarknaden kom till i ett sammanhang där man från politiskt håll generellt tittade på att bryta upp monopol i Sverige.
– Till exempel inom både flygtrafiken, där SAS tidigare var enda spelaren, och inom sjukvården införde man konkurrens i stället för regleringar och monopol. Inom sjukvården var till exempel ett sätt att få högre anslag att visa på långa köer. På elmarknaden var det ett monopolförhållande där man var hänvisad till det lokala nät- och elföretaget, säger Bo Lindörn.

Som inspirationskälla för Sveriges avreglering av elmarknaden stod delvis Storbritannien, men framför allt blev Norge en förebild. Skapandet av Nord Pool och därmed ett sätt att hantera den finansiella risken var däråt Sverige ville, beskriver Bo Lindörn situationen för snart 20 år sedan.
– En sak man konstaterade redan från början var att en ren svensk marknad skulle ha för hög marknadskoncentration med de tre stora aktörerna som både producerar och säljer el, därför ville man vidga det till en gemensam nordisk marknad: ju större desto effektivare marknad och med både Norge och Finland på samma marknad blev antalet producenter fler, säger Bo Lindörn.

Sverige anslöt sig också till Nord Pool i samband med avregleringen. Finland gick med 1998 och 2000 hade hela Danmark anslutit sig. Bo Lindörn pekar på ytterligare en positiv aspekt med avregleringen: att det är enklare för nya aktörer att etablera sig och bidra till utvecklingen. När det nu blir mer och mer aktuellt med mikroproduktion är den avreglerade marknaden en förutsättning för att detta ska kunna ske effektivt.
– Med avregleringen har vi fått en ny typ av aktörer. Förut var de stora industriföretagen hänvisade till att ha bilaterala avtal med elproducenterna, men i och med börsen och de nya aktörerna i form av portföljmäklare kan de handla sin egen el. Det har också blivit en bättre balans på marknaden med fler mindre producenter och alla sådana aktörer kan dra nytta av en fungerande marknad.

Som verksam för Oberoende elhandlare vill Bo Lindörn se fortsatta förändringar på elmarknaden. Han menar att organisationen har haft en aktiv roll för att skapa konkurrensneutralitet. Det har rört allt från övergången till en enprismodell i balansavräkning till regelverken för informationsutbytet mellan elnät och elhandelsbolag.
– Jag tycker givetvis att avregleringen är positiv, kunden har kommit i fokus på ett helt annat sätt. Men även om avregleringen i Sverige ligger långt före de flesta andra EU-länderna har vi viktiga delreformer kvar att genomföra även här. Jag tycker att steget fullt ut ska tas genom timvis mätning och avräkning, i dag har elhandlarna inte tagit fram så många produkter inom det här området. Den fråga som vi driver i dag med högsta prioritet är övergången till en elhandlarcentrisk modell i Norden och Sverige. Den kommer att göra det enklare att vara aktiv som elkund när man bara behöver ha en kontakt när man flyttar och få en faktura, säger Bo Lindörn.

Han menar också att flaskhalsarna måste bort och tycker Svensk Kraftnäts perspektivplan är bra i det här avseendet, men är kritisk till att processerna för att nå målet tar så lång tid. Han tycker också det är viktigt att den nordiska marknaden integreras mer med övriga Europa.
– Markandsmognad och synen på hur en marknad ska fungera skiljer sig mycket åt mellan Norden och det kontinentala Europa. Jag tycker att den nordiska marknaden borde vara förebild för övriga Europa.

Som det ser ut i dag, kan du se några hot mot den nordiska marknadsmodellen?
– Det hot som jag eventuellt kan se är att man i strävan att utforma den integrerade europeiska elmarknaden i alltför stor utsträckning utgår ifrån en mindre utvecklad marknad med ett synsätt där bilaterala fysiska kontrakt spelar en stor roll. Detta tillsammans med önskan om en kapacitetsmarknad i bland annat Tyskland kan innebära ett steg bakåt i utvecklingen mot en fungerande elmarknad med fungerande konkurrens.

Hur hade det sett ut om vi inte hade avreglerat den svenska elmarknaden, tror du?
– Vi hade haft högre prisnivåer och då framför allt industrin för det är de som mest aktivt bytt elleverantörer. Vi hade i och för sig haft jämnare priser men då på bekostnad av att vi inte hade samma incitament att pressa energikostnaderna. Om vi hade behållit regleringarna hade vi inte fått samma styrsignaler och det hade minskat effektiviteten i produktionen och framför allt hade incitamenten att vilja ta fram smarta lösningar i användarleden uteblivit. På det stora hela hade effektiviseringen blivit sämre.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet