Statnett avfärdar Nilssons kritik

Statnett avfärdar Nilssons kritik

Det är ett mysterium att norska elproducenter inte protesterar mot handelshinder i det svensk-norska kraftsystemet, menar professor Mats Nilsson. Enligt norrmännen ser han inte hela bilden. – Vi har inget svagt elnät, säger marknadschef Knut Kroepelien i Energi Norge.

Det är föga värt att bygga kraftlinjer mellan Norge och Sverige om de på grund av flaskhalsar i Norge inte kan utnyttjas, skrev adjungerad professor i nationalekonomi Mats Nilsson på Second Opinion. Han misstänker att det norska transmissionsnätets systemoperatör Statnett ibland stryper gränshandeln mot Sverige för att kunna hantera egna interna nätbegränsningar i Norge, något som bryter mot EU:s konkurrensregler.

Nordiska elkonsumenter kan därför inte ”lita på att alla systemoperatörer behandlar alla kunder, oavsett nationalitet, som lika värdefulla”, menar Mats Nilsson. Det förlorar både slutkunderna och elproducenterna stora pengar på. Svenska konsumenter betalar årligen mellan 1 och 2 miljarder kronor i överpris, enligt Nilsson. Han menar att det är ”ett mysterium att inte norska producenter protesterar”.

Ej mystiskt
För den norska branschföreningen Energi Norge är mysteriet mindre. Mats Nilssons teorier tar inte tillräcklig hänsyn till verkligheten, i betydelsen norsk topografi och andra fysiska begränsningar för samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad av kraftlinjer.

Knut Kroepelien

Nordiska länder har olika förutsättningar för nätutbyggnad och det ger olika perspektiv på elmarknaden, menar Energi Norge. Mats Nilssons påstående att ”Norges kraftsystem kännetecknas av svaga nät inom landet” stämmer därför inte, tycker Knut Kroepelien, direktör för marknad och kunder i Energi Norge.

– Norge har inte ett svagt elnät, men ett proportionerligt elnät, säger Knut Kroepelien.

Norska strukturer
Frågan blir då: i proportion till vad? Traditionellt sett har Norge en mycket regional och distribuerad vattenkraftproduktion, påpekar Knut Kroepelien. Det gör att skillnaden på svensk och norsk nätstruktur blir stor.

Mats Nilsson slår därför in en öppen dörr till de utmaningar som norska kraftverk har stått inför sedan den norska kraftindustrins begynnelse och som är bakgrunden till uppbyggnaden av både elproduktionen, elnäten, processindustrin och det moderna norska decentraliserade samhället.

– Norge har idag därför en helt annan typ av kapacitet i det interna elnätet än vad Sverige har, säger Knut Kroepelien.

Passar inte
Givetvis måste också norska elnät anpassas efter nya behov, menar Kroepelien, som att ta hand om vindkraft och anpassa sig till nya förbrukningsmönster, ”men att ha ett svagt elnät kan lätt bli en klyscha som inte passar överallt”.

– Ett svagt elnät finns istället i kraftsystem med flaskhalsar som enkelt kan byggas bort, där du samtidigt har ett sammanhang mellan produktion och förbrukning som inte är optimalt, säger Knut Kroepelien.

– Beskrivningen ”svagt elnät” passar bättre på det tyska elnätet som är svagt mellan produktionen i norr och förbrukningen i söder. Ett elnät blir också svagt om man inte använder prisområden för att få elmarknaden att fungera.

Misstänkt regelbrott?
Mats Nilsson skriver att om Statnett använder utrikeshandeln för att hantera interna nätbegränsningar bör ”Statnett undersökas för eventuellt brott mot konkurrensreglerna”. Han misstänker att Statnett använder utrikeshandeln för att hantera interna nätbegränsningar.

Det verkar ibland vara mer ekonomiskt för Statnett att upprätthålla prisskillnader än att ”bygga bort” dem, enligt Nilsson, något som skapar onödiga flaskhalsar och handelshinder. Mats Nilson visar bland annat till förbindelsen Tyskland–Danmark där den europeiska konkurrensmyndigheten undersöker om systemoperatören Tennet har brutit mot EU:s konkurrensregler, något Second Opinion har skrivit om här.

Oundvikliga hinder
Ett exempel på att det också pågår ”omfattande handelshindrande aktiviteter” i gränshandeln mellan de nordiska systemoperatörerna är enligt Mats Nilsson att tillgänglig kapacitet mellan norska och svenska prisområden låg på endast 54–68 procent under första kvartalet 2017.

Tom Tellefsen, Statnetts chef för enheten Systemdrift och marknadsoperationer, menar att Statnett inte bryter mot konkurrensreglerna. Han pekar på att Mats Nilsson enbart jämför områden med maximal kapacitet, en jämförelse som inte fungerar i praktiken.

I en epost till Second Opinion framför Tom Tellefsen att det finns en rad olika anledningar till att kapaciteten inte alltid kan vara på topp i det fysiska elnätet. Det kan vara allt från planerade utkopplingar, låg termisk kapacitet på grund av varmt väder eller att flödet i nätet inte medger högsta kapacitet om man samtidigt ska hålla högsta driftsäkerhet.

Flaskhalsar finns
Tom Tellefsen skriver att det norska kraftnätet givetvis driftas utifrån samhällsekonomiska kriterier, och att det inkluderar marknadsaktörernas kostnader.

Tom Tellefsen

”Stora kostnader vid förstärkning kan innebära att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga bort en flaskhals. Ibland är det, enkelt sagt, fysiskt omöjligt att bygga nya eller större linjer utan att spendera enorma summor. Därför finns det flaskhalsar i det norska elnätet som begränsar marknaden.”

Statnett bekostar omfattande specialreglering för att kunna hantera flaskhalsar internt i olika elprisområden, påpekar Tellefsen. I den grad interna flaskhalsar flyttas till gränsen är det i situationer när områdesreglering inte är möjlig att genomföra, menar han.

Planerad mothandel mellan områden är inget smart drag då det skulle ge fel prissignaler och sämre driftsäkerhet. Dagens metod för kapacitetsberäkning håller dessutom på att bytas ut mot flödesbaserad beräkning för bättre allokering av kapacitet och identifiering av mer detaljerade begränsningar, enligt Tellefsen.

Kräver öppenhet
Energi Norges och Statnetts samsyn på det norska kraftsystemets utmaningar innebär dock inte att man är överens i alla sakfrågor. Energi Norge har genom åren riktad skarp kritik mot avsaknaden av transparens runt Statnetts beslutsprocesser.

Systemoperatören har till tider blandat ihop sina roller som nätägare och systemansvarig, menar branschföreningen. Liknande kritik riktar Mats Nilsson mot Svenska kraftnät som han menar vill hemlighålla detaljer om kapacitetsutmaningar och flaskhalsar i kommande beräkningsmodell.

– De systemansvariga har fortfarande en väg att gå vad gäller transparensen runt sina beslut, även om Statnett har kommit en bit på väg, säger Knut Kroepelien till Second Opinion.

Inga schabloner
– TSO:erna måste vara mer öppna runt sina beslut och de värderingar som ligger till grund för resursfördelningar och allokeringar, säger Knut Kroepelien.

Ett krav från Energi Norge är att de systemansvariga följer den objektiva kriterieuppsättning som ligger i nätkoden CACM för kapacitetsallokering och inte använder schabloner eller värden som inte baseras på fysiska eller marknadsmässiga förutsättningar.

– Det är just det vi har saknat vid den dansk-tyska gränsen där värderingsgrundlag och beslutsunderlag ofta har hemlighållits. Gränsen mot Tyskland har blivit en illustration på hur svårt det kan vara att få insyn, säger Knut Kroepelien.

Nord Pools värld
Inte heller Nord Pool kan verifiera Mats Nilssons slutsats att nordiska systemoperatörer inte optimalt använder sig av möjligheterna till gränshandel. Även om stora prisskillnader mellan olika områden är tydliga signaler för investeringar i nät eller produktion så innebär det inte att överföringskapaciteten i kraftnätet med automatik kan byggas ut, menar Nord Pools kommunikationschef Stina Johansen.

Stina Johansen

– I en ideal värld hade Nord Pool opererat en marknad med fritt flöde av el utan begränsningar i nätet, men så ser inte verkligheten ut. Nord Pools roll är att ordna en effektiv marknad utifrån de fysiska förutsättningar som finns, säger Stina Johansen till Second Opinion.

Ej misstänkt
Nord Pool har inga synpunkter på om Statnett kan ha brutit mot EU:s konkurrensregler, men enligt Stina Johansen är regelverken självklart en mycket närvarande faktor i systemoperatörernas bedömningar. Hon påminner om att Sveriges fyra prisområden upprättades efter att Dansk Energi anmälde Svenska kraftnät till EU-kommissionen för olaglig strypning av transmissionsnätet till Danmark.

Inte heller Energi Norge har kommentarer till Mats Nilssons kritik av Statnett.

– Vi sitter inte med kunskap om att Statnett har agerat mot marknaden eller inte följer regelverket, säger Knut Kroepelien.

Nya marknader avlastar
Mats Nilsson avslutar sin artikel med en förhoppning om att kraftsystemens framtida teknologier kan komma att öka den gränsöverskridande kapaciteten. Stina Johansen håller med. Nord Pool har själv gått in i bolaget Nodes som vill utveckla en ny marknadsplats för flexibilitetstjänster.

– Nya tekniker, ny produktionsmix och nya metoder för krafthandel kommer på sikt gynna gränshandeln och effektiviteten i den nordiska elmarknaden. Flexibilitet i elnätet kan därför bli ett komplement till svåra investeringar i mer överföringskapacitet, säger Stina Johansen.

Mats Nilsson

Mats Nilsson kommenterar de norska kommentarerna:
– Vi pratar kanske förbi varandra, men vad som rent tekniskt förorsakar en flaskhals är ur marknadsperspektiv ointressant. Strukturella flaskhalsar ska vara budområdesgränsen, inte inom ett område, säger han.

Om flaskhalsen uppstår ofta ska man definiera om eller skapa nya budområden som bättre tar hänsyn till de tekniska förutsättningarna, menar han. Därför bör Norge ha fler prisområden.

– Istället har man valt att ha flaskhalsar inom sina områden, och det tycks som om de hanteras genom att kapaciteten vid gränsen dras ner. Därmed förlorar svenska elkonsumenter pengar på norsk flaskhalshantering, säger Mats Nilsson.

 

* * *

 

Mats Nilssons artikel finns här. Mats Nilsson är adjungerad professor i nationalekonomi vid Luleå Tekniska Universitet.

Nätkoden för kapacitetsallokering CACM (Capacity Allocation and Congestion Management) har av Svenska kraftnät döpts till Riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning.

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*