Konflikt mellan stamnätsoperatörer

Konflikt mellan stamnätsoperatörer

De tidigare så samspelta nordiska stamnätsoperatörerna skakas av en konflikt om framtidens balanssamarbete.

Samma dag som Jorma Ollila offentliggjorde sin länge väntade rapport med förslag om hur det nordiska energisamarbetet skulle kunna utvecklas, den 20 juni, skickade de norska och svenska stamnätsoperatörerna Statnett respektive Svenska kraftnät ett brev till sina motsvarigheter Fingrid i Finland och Energinet i Danmark.

I brevet erbjöds Fingrid och Energinet att delta i ett förnyat nordiskt balanssamarbete under Statnetts och Svenska kraftnäts ledning. I ett inbördes avtal signerat dagen innan sägs att Statnett och Svenska kraftnät ska ”ta ansvar för att leda och kontrollera det arbete som sker med övriga nordiska systemansvariga”, vilka förutom Fingrid och Energinet också är Kraftnät Åland.

Så här formuleras saken i förslaget för de övriga nordiska stamnätsoperatörerna:

”The Balancing Principals (Statnett & Svenska kraftnät) shall have the joint right to make all decisions relating to balancing, including system and market design/development, pre and post spot planning, operative phase and post-operation analysis, including without limitation determinations for the purposes of SO GL art. 118 and 119 and other relevant provisions thereof. The decision-making right shall also extend to relevant parts of EB GL with respect to balancing, including joint proposals to be made to regulators.”

På Fingrid blev vd:n Jukka Ruusunen minst sagt förvånad över brevet. Han kände i förväg inte till vad som var på gång.

Jukka Ruusunen, Fingrid

”Sveriges och Norges stamnätsbolag skulle i praktiken få makt att besluta om hanteringen av elsystemet och de därtill hörande spelreglerna för reglerkraft- och reservmarknaden även i Finland och Danmark. Men systemansvaret är ett centralt element i den nationella beslutanderätten och kan inte överföras till ett annat land, framhåller han.

”Sverige och Norge har själva framhävt den nationella beslutanderättens centrala ställning i de diskussioner som gällt utvecklingen av EU:s elmarknad. Mot denna bakgrund är de statsägda stamnätsbolagens förslag från dessa länder helt obegripligt.”

Balanseringen bygger redan i dag på ett samarbete, där Norden ses som en enhet vad gäller balanseringen av produktion och konsumtion av el. Svenska Kraftnät och Statnett har rollen som tjänsteleverantör i balanseringen av helheten, men stamnätsbolaget i varje land sköter det egna systemansvaret.

Samarbetet är ojämlikt såtillvida att Sverige och Norge har stora mängder vattenkraft, överlägsen för balansering, medan Finland har relativt litet sådan och Danmark nästan ingen alls. De affärer som kan göras i sammanhanget domineras därför av Norge och Sverige.

Det nordiska elmarknadssamarbetet brukar ges som mönsterexempel på internationella samarbeten baserade på ömsesidigt förtroende. Inte minst lyfter EU fram just regionen Norden som en förebild i arbetet för en kommande energiunion.

”Med sitt förslag tar stamnätsbolagen i Sverige och Norge nu ett steg i motsatt riktning”, anser Jukka Ruusunen.

”Förutom att förslaget strider mot europeisk och finländsk lagstiftning är det sätt på vilket de utövar påtryckning mot särskilt Danmark, som är i en svagare ställning, utan motstycke och strider helt mot ett tänkande som grundar sig på europeisk solidaritet.”

Laglighetsbedömningarna i frågor som denna hanteras i Finland av Energimyndigheten. I ett utlåtande bekräftar den Jukka Ruusunens beskrivning.

Energimyndigheten hänvisar till EU-kommissionens förordning av den 2 augusti i år om fastställande av riktlinjer för driften av elöverföringssystem. I förordningen sägs att förslag som behöver utarbetas mellan fler än en systemansvarig ska ske i ”ett nära samarbete” och att beslut som berör högst fem medlemsstater ska fattas ”på grundval av enhällighet”.

Den finländska Energimyndigheten anser i sitt utlåtande att Statnetts och Svenska kraftnäts take-it-or-leave-it-bud till Fingrid och Energinet är ”utan motstycke och oroande”.

Även Nordreg har reagerat och förklarar i ett brev till de nordiska stamnätsoperatörerna den 18 augusti att villkoren och metodologin i denna typ av gränsöverskridande samarbeten måste stå i överensstämmelse med styrningsstrukturen i EU. Enligt Nordreg är förutsättningen för att Norden ska kunna utveckla en framgångsrik och legitim marknadsdesign att relevanta intressenter deltar utformningen av den i en transparent process. Brevet avslutas med en uppmaning till stamnätsoperatörerna att fortsätta arbeta nära tillsammans.

Statnett och Svenska kraftnät delar inte Jukka Ruusunens uppfattning. Svenska kraftnäts driftchef Erik Ek hänvisar till att Svenska kraftnät och Statnett i dag, i enlighet med gällande systemdriftavtal, har det delade ansvaret för balanseringen av det nordiska synkronområdet. Utifrån det har de föreslagit förändringar i balanseringskonceptet.

Erik Ek, Svenska kraftnät

’”I ett nordiskt kraftsystem som förändras snabbt, med en allt större andel väderberoende kraft, är förändringar av balanseringen nödvändiga för att framtidssäkra driften. Vi menar att förslaget är i enlighet med EU:s lagstiftning och nödvändigt för att möta dessa framtidsutmaningar. Förändringarna i kraftsystemet kräver förändringar av balanseringen och det här konceptet svarar mot det.”

”Balanseringen fortsätter att ha ett gemensamt nordiskt fokus, och Svenska kraftnät och Statnett vill fortsätta samarbetet med Energinet och Fingrid på balanseringsområdet”, säger Erik Ek.

”Det nya balanseringskonceptet som Svenska kraftnät och Statnett tagit fram baseras på det väl beprövade ACE (Area Control Error) och kallas Modernized ACE (Moderniserad ACE – MACE). Jämfört med ACE nyttjar MACE moderna IT-lösningar, optimeringar, automatiska reserver och tillgänglig överföringskapacitet för att på effektivast möjliga sätt utbyta balanseringsreserver mellan olika elområden för att säkerställa maximal effektivitet och leveranssäkerhet”, förklarar Erik Ek.

Skillnaden mellan dagens balansering och MACE är alltså att systemet idag balanseras utifrån frekvensen i hela det synkrona nordiska systemet och att det med MACE görs utifrån balansen i varje delområde – i det här fallet varje enskilt elområde. Det blir mer precist och med effektivt, menar Erik Ek.

Jukka Ruusunen kommenterar: ”Erik pratar bara om balanseringen, där den teknik han hänvisar till inte är något nytt: modellen används i Centraleuropa redan i dag. Men det viktigaste är hur man fattar beslut, och vem som fattar besluten. Det är någonting som Erik inte kommenterar.”

Den 19 september tog Fingrid in frågorna på ett annat spår, baserat på den EU-lag gällande gränsöverskridande elhandel som trätt i kraft fem dagar tidigare. Stamnätsoperatörerna ges i lagen fyra månader tid för att gemensamt föreslå kriterier och regler för denna elhandel, regler som ska få tillämpning också på den nordiska nätbalanseringen.

Fingrids förslag är att de nordiska stamnätsoperatörerna gemensamt ska förbereda ett förslag i saken till EU. I början av veckan (den 2 oktober) stod det klart att Energinet och Kraftnät Åland deltar, men att Svenska kraftnät och Statnett inte gör det.

Øivind K. Rue, Statnett

”Vi vill påpeka att vi redan tidigare gjort klart att det kan bli fråga om att upprätta fler än ett nordiskt samarbetsblock”, säger Erik Ek och Statnetts drift- och marknadsdirektör Øivind K. Rue i ett gemensamt svar till Fingrid.

”Just nu är vi i en process för att klargöra om mer än ett nordiskt block är rätt väg framåt, och Svenska kraftnät och Statnett kommer att fortsätta den processen med målet att presentera ett gemensamt förslag”, tillägger de.

På Energinet berättar elmarknadschefen Signe Horn Rosted att man från dansk sida deltar både i den diskussion som Fingrid bjudit in till och fortsätter dialogen med Svenska kraftnät och Statnett gällande deras förslag till en ny nordisk balanseringsmodell.

Signe Horn Rosted, Energinet

”Som jag ser det handlar de här två diskussionerna om olika saker. Jag är säker på att diskussionerna sammantaget kommer att bidra till att alla de nordiska systemoperatörerna kommer gott ut i implementeringen av de kommande viktiga EU-reglerna”, säger hon.

Jukka Ruusunen är för sin del rädd att något fundamentalt gått förlorat i det nordiska samarbetet.

”Jag sörjer över att Statnett och Svenska kraftnät inte vill delta i det arbete vi andra nu ska göra. Om vi nu får två olika förslag från de nordiska länderna, blir det EU-kommissionen som utformar detaljerna i beslutet. Det hör också till saken att officella förslag bara kan lämnas av EU-länder, och Norge är som bekant inte med i EU”, säger Jukka Ruusunen.

 

 

3 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan skriver:

    Att balansera ett mindre område är säkert inte effektivare än att balansera ett större (nordiskt), utan dyrare! Låt marknaden växa och bestämma.

  2. mats nilsson skriver:

    Bra artikel Sven-Olof. Ovanstående konflikt pekar väl på ett misslyckande från Statnett och SvK när det gäller diplomatin, och att involvera de väsentliga aktörerna. Detta gjorde det väl också uppenbart att det nordiska samarbetet måste flyttas från enskilda VDar i fyra nordiska länder till en regional enhet (så kallad ROC i EU-lingo). Då skulle vi ju slippa diplomatiska snedsteg och stamnätsoperatörer som tänker mer på sin egen än den nordiska nyttan!

    1. Thomas Ek skriver:

      Tyvärr låter det inte som ett diplomatiskt misstag … På detta sätt vill vissa aktörer dölja sitt svaga nät och ineffektiva organisation och gå mot central styrning. Dessutom skulle ju norrmännen tjäna lite extra om de fick bestämma 🙂 Speciellt svagt av SvK:s nya generaldirektör?