I början av 2017 lämnar Energikommissionen sitt betänkande till regeringen, och en av de stora frågorna är elmarknadens design och hur el ska prissättas. Är dagens marknadsmodell och marknadsmekanismerna tillräckliga för att klara leveranssäkerhet och den flexibilitet som krävs, eller behövs det förändringar i regleringen kring elmarknaden för att möjliggöra omställning? Vad får det kosta?

Second Opinion har belyst frågan om marknadsdesign från många olika håll, och här samlar vi femton av artiklarna från 2016:

Fingrid föreslår ny elmarknadsmodell
Den finländska stamnätsoperatören Fingrid presenterar en uppsättning konkreta utvecklingsförslag för en nordisk energimarknadsmodell 2.0.

Subventionerna skapar ”elberg”
Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi, menar att subventionerna på elmarknaden leder fel. Han säger att precis som jordbrukspolitiken tidigare har skapat kött- och smörberg, kommer det att bli samma situation för elen.

Behåll dagens marknadsstruktur
Lennart Söder, professor vid KTH, vill att dagens marknadsstruktur finns kvar men att vissa detaljer justeras.

Kapacitetsmarknader är en nödlösning
Per Langer, vd Fortum Sverige, och Simon-Erik Ollus, chefsekonom Fortum, menar att kapacitetsmarknader är en nödlösning.

Modernisera elmarknaden – långsiktig leveranssäkerhet måste värderas
Sture Larsson, före detta teknisk direktör på Svenska kraftnät, efterfrågar en modernisering av elmarknaden. Han skriver: ”I dag finns inte någon marknadsmässig värdering av långsiktig leveranssäkerhet. Det är därför uppenbart att elmarknaden måste moderniseras för att avspegla det behov av förnyelse av elförsörjningen som finns i dag.”

Kapacitetsmekanismer på olika marknader riskerar ge överflöd av kapacitet
Att införa kapacitetsmekanismer kan vara en lösning för att garantera nya investeringar och leveranssäkerheten, men de medför också utmaningar.
– Vi riskerar att få ett stort överflöd av kapacitet, som på det stora hela blir dyrare än att låta marknaden avgöra vilken kapacitet som behövs, säger Berit Tennbakk på Thema Consulting.

Oavsett val av marknadsmodell så måste leveranssäkerheten definieras
Endast med en värdering av risken för uteblivna elleveranser kan vi ställa dessa mot kostnaderna för att förhindra oönskad bortkoppling av elanvändning, menar Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige.

Kapacitetsmekanism riskerar skapa ond cirkel
Lars Bergman, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, menar att det vore dumt att i detta läge förändra marknadsdesignen. Vi vet inte vart utvecklingen tar vägen och risken är att en ond cirkel skapas som kräver fler regleringar.

Kapacitetsmekanism hinder för marknaden
Prisdämpande effekt och försämrade förutsättningar för att integrera olika elmarknader. Det är några av de effekter som införande av kapacitetsmekanismer kan få, visar forskaren Thomas Tangerås i en ny studie.

Utvecklad marknad kan lösa utmaningarna
Per Klevnäs, vd för Copenhagen Economics, konstaterar i en ny rapport att dagens elmarknad har goda förutsättningar att leverera även i framtiden. Han ser till exempel inte behovet av en kapacitetsmekanism, utan förordar i stället att marknadsmekanismerna stärks.

Brännlund: ”obegripligt och ineffektivt skattesystem”
Diskussionerna om skatt på solel, kärnkraftens effekt och vattenkraftens fastigheter är alla symptom på att skattesystemet måste förändras. Det menar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.

SKGS: ändra inte prissättningen på el
Carl-Michael Raihle och Anna Holmberg på SKGS avvisar tankar på att förändra marknadsmodellen och prissättningen på el.

Välutvecklad irländsk marknadsdesign
Det är dags att ta fram en modell för ersättning för olika typer av systemtjänster, menar Unipers vd Johan Svenningsson. Irland ligger långt fram, berättar Per Klevnäs på Copenhagen economics.

Fortum: låt skatten följa elpriset
Fortum vill behålla energy only-marknaden och Tiina Tuomela och Sergey Ilyukhin ger förslag på utveckling. Ett är att låta energibeskattningens storlek följa elpriset.

Energiöverenskommelsen kan leda till lågpristräsk
Energiöverenskommelsen ger inte det långtidssvar som energibranschen hade hoppats på. Den fråga alla återkommer till är hur elpriset långsiktigt kommer att utvecklas. Den anknytande frågan är om effekt framöver på något sätt kommer att prissättas. Om så inte sker, hamnar vi i ett lågpristräsk på el, vilket alla aktörer kommer att plågas av.