Välutvecklad irländsk marknadsdesign

Välutvecklad irländsk marknadsdesign

Nuvarande marknadsmodell kommer på sikt att leda till att systemkritiska investeringar i elproduktion inte blir av. Den irländska modellen för systemtjänster är intressant att studera menar Uniper Sveriges vd Johan Svenningsson.

I diskussionen om den nordiska elmarknadsmodellen har frågan väckts om det behövs kapacitetsmekanismer för att trygga investeringar och driftssäkerhet. Bakom begreppet ryms ett antal olika verktyg för att komma till rätta med vitt skilda problem, det har Second Opinion tidigare skrivit om. Exempelvis skulle effektreserven kunna utökas – med olika metoder – för att säkerställa att det finns tillräckligt med effekt vid extremlägen.

Men det Johan Svenningsson vill komma åt är något annat. Det är de så kallade systemtjänsterna, det vill säga tjänster som upprätthåller elkvalitet, till exempel svängmassa som i vissa situationer kan rädda systemet från kollaps. Johan Svenningsson kan tänka sig exempelvis en ersättning till de aktörer som tillhandahåller svängmassa, men här kan begreppet ”kapacitetsmekanism” vara något missvisande.

– Jag ser det här som ett komplement till dagens energyonly-marknad, jag förordar inte en renodlad kapacitetsmarknad, säger Johan Svenningsson.

Svängmassan var viktig även före vindkraften, exempelvis i lägen då ett kärnkraftverk snabbstoppas eller om en stor överföringsledning slutar fungera. Men vind- och solkraft bidrar inte med svängmassa, och när deras andel av systemet ökar blir svängmassan till slut en kritisk resurs.

Johan Svenningsson är tydlig med att det inte finns några enkla svar, utan det gäller att arbeta brett och undersöka olika lösningar. Den irländska modellen kan exempelvis vara värd att undersöka, menar han.

– Vi borde till att börja med definiera leveranssäkerhet och elkvalitet, och det är Svenska kraftnät som borde få det uppdraget. Det handlar om att sedan hitta en ersättningsmodell för olika typer av systemtjänster, säger han.

Per Klevnäs på  Copenhagen economics har undersökt vad som händer på Irland som enligt honom ligger i framkant när det gäller att definiera marknader för systemtjänster.

– De har gjort en väldigt systematisk genomgång av behoven och möjliga lösningar och är på gång att ändra sitt system, säger Per Klevnäs.

Utredningen leder nu till att man inför ett antal nya tjänster inklusive svängmassa och ökar budgeten kraftigt för att upphandla dessa.

– Irländarna tänker också övergå från att betala enligt en prislista för systemtjänster till att genomföra auktioner, det ökar effektiviteten.

Per Klevnäs menar att slutsatserna från Irland är mycket positiva: asynkron kraft – till exempel vindkraft – är ett mindre problem än många befarat.

– Efter mycket grundliga studier finner man att det är tekniskt möjligt att ha så mycket som 75 procent asynkron kraft i systemet.

Skillnaden mellan Sverige och Irland är i dagsläget stor. På Irland kommer redan i genomsnitt uppemot 25 procent av elenergin från vind och sol och den siffran förväntas öka till 40 procent till 2020. I Sverige står vindkraften för 12 procent och Norden för cirka 5 procent.

Kan ersättningar för systemtjänster komma att störa prisbildningen på den reguljära elmarknaden
– Min bedömning är att det handlar om ganska liten påverkan. Ersättningarna blir små i relation till elmarknaden som helhet, och kontrakten ska vara långa, säger Per Klevnäs.

Johan Svenningsson vill att Sverige startar en liknande utredning på en gång:
– Det är bråttom att komma igång, för det tar säkerligen flera år att utreda och definiera leveranssäkerhetsmål och utvärdera marknadsmodeller. Det är i början av 2020-talet som det behöver vara på plats.

Det är beslutet i energiöverenskommelsen mellan regeringen och de borgerliga parterna att utöka stödsystemet till framförallt vindkraften som lett fram till den slutsatsen. En politisk åtgärd – som syftar till öka förnybar elproduktion – skapar nya problem som kräver ytterligare politiska åtgärder för att hanteras, menar Johan Svenningsson:
– Det är olyckligt att kunderna först får betala för vindkraft som egentligen inte behövs och sedan betala för systemtjänster som en effekt av mer vindkraft.

Vore det inte då bättre att istället ändra beslutet om stödet till vindkraften?
– Vi har varit tydliga med att den vindkraft som nu subventioneras in inte behövs. Men nu finns det en bred politisk överenskommelse, och då får vi jobba utifrån den. Man får kompromissa. Överenskommelsen har det positiva med sig att den skapar långsiktighet, avslutar Johan Svenningsson.

 

 

1 Kommentar
Mats Olin
Av Mats Olin
VD Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

1 Kommentar

  • Leif Tollén
    16 december, 2016: 8:56 f m

    Mer vindkraft behövs inte!? Nej, knappast i det Svenska elnätet, men eftersom Svensk vindkraft i EU systemet ersätter fossilkraft så behövs den. Åter ett inlägg som dribblar med systemgränser.

    Svara