Brännlund: ”obegripligt och ineffektivt skattesystem”

Brännlund: ”obegripligt och ineffektivt skattesystem”

Diskussionerna om skatt på solel, kärnkraftens effekt och vattenkraftens fastigheter är alla symptom på att skattesystemet måste förändras. Det menar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.

– El är el och om vi snedvrider produktionskostnaden genom fiskala skatter påverkar det hur investeringarna görs, säger han.

Regeringens budgetproposition innehöll som utlovat sänkningar av fastighetsskatten på vattenkraft från 2,8 procent till 0,5 procent och borttagande av effektskatten på kärnkraft. I steg ska regeringen trappa ner skatterna och till slut landa i dessa slutmål. Under september aktualiserades också frågan om hur den egenproducerade solelen ska beskattas. Den 1 juli i år införde nämligen regeringen regeln att egenproducerad solel under 255 kW ska vara befriad från energiskatt när den konsumeras – men produktion över detta beskattas. Tidigare var den här produktionen i det närmaste befriad från energiskatt när den användes för eget bruk och därför kom debatten om en ”ny solskatt” igång.

Diskussionerna är med den spelplan vi har i dag nödvändiga. Men Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, vill ta frågan förbi dessa diskussioner och menar att de är ett symptom på ett i grunden illa fungerande skattesystem.

– Dessa problem försvinner om vi har ett annat system som inte är uppbyggt på en massa specialskatter, säger han.

Energiskatten på el, fastighetsskatten på vattenkraft och effektskatten på kärnkraft är alla exempel på specialskatter som har som mål att dra in pengar till staten, så kallade fiskala skatter.

Det Runar Brännlund vill se är ett betydligt renare skattesystem än i dag, ett system som utgår från att beskatta brett och enhetligt, exempelvis som på konsumtion eller arbete. Så i stället för att till exempel ha en skatt på konsumtion av el i syfte att stärka statens finanser, så kan momsen höjas till den nivå som krävs för att kunna finansiera välfärden och annat som staten vill. En höjning av momsen snedvrider inte människors konsumtionsval.

– Det blir mest samhällsekonomiskt effektivt om skatten tas ut så brett som möjligt. Man måste ha ett helhetsperspektiv om det är samhällsekonomin man vill främja.

Det grundläggande problemet med dessa fiskala skatter är att de inte bara blir en källa för inkomst till staten, de påverkar också marknaden på ett sätt som inte är tanken.

– Man snedvrider företags produktionsval och konsumenters konsumtionsval. El är el och om vi snedvrider produktionskostnaden genom fiskala skatter så påverkar det hur investeringarna görs. Det blir dessutom problem om den här typen av beskattning är fiskal om underlaget för till exempel effektskatten förändras, då måste det till andra skatteinkomster och nya skatter. Det blir ett lappande och i slutändan ett obegripligt och ineffektivt skattesystem. Om vi bara hade använt oss av momsen hade det bara varit att justera den i stället.

Om politiker istället vill uppnå förändring av energisystemet så ska de använda skatter och styrmedel som uttalat är till för att styra beteenden, som exempelvis koldioxidskatten och det europeiska handelssystemet (EU-ETS).

– Om det är något dåligt som samhället vill bli av med, till exempel kol eller olja, då är det den som ska beskattas inte själva elen. För det som händer när du beskattar el med en energiskatt är att du ändrar konsumtionsmönster och ändrar beteenden. Och varför ska människor använda mindre el, det ska ju vara upp till var och en att avgöra så länge det inte är en skadlig produkt och det är ju inte elen i sig.

Kopplat till detta vill Runar Brännlund sätta fingret på ytterligare ett principiellt fel i dagens skattesystem som påverkar energisektorn. Det är när politiker beslutar sig för att sänka en skatt, som till exempel effektskatten på kärnkraft eller fastighetsskatten på vattenkraft, då ska dessa bortfall tas igen inom energisektorn, det är inte effektivt menar Runar Brännlund.

– Man har fastnat i ett sektorstänk. I grunden är det bra att ta bort effektskatten för den snedvrider incitamenten i produktionsledet och gör att investerarna föredrar annan produktion, därför är den inte bra. Men man har fastnat i ett sektorstänk, så då ska detta skattebortfall tas igen inom någon annan del av energisektorn.

Det är feltänkt menar Runar Brännlund, för om skatten inte ska vara styrande så blir den på det här viset en samhällsekonomisk belastning och man driver in en extra kil mellan köpare och säljare och det leder till ytterligare en samhällskostnad.

 

BILD

Runar Brännlund.jpg Foto: Daniel Löfstedt

2 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 Kommentarer

  • Thorsten Schütte
    7 november, 2016: 11:43 f m

    ”Om politiker istället vill uppnå förändring av energisystemet så ska de använda skatter och styrmedel som uttalat är till för att styra beteenden, som exempelvis koldioxidskatten.”
    Helt rätt! En reform i denna riktning vore att i en grön skatteväxling avskaffa alliansens korkade trafikförsäkringsskatt mot att höja koldioxidskatten på fossila drivmedel.

    Svara
  • Joel Palmkvist
    4 november, 2016: 3:16 e m

    Klokt, uppmana politikerna att göra om och göra rätt!!

    Svara