Utvecklad marknad kan lösa utmaningarna

Utvecklad marknad kan lösa utmaningarna

Per Klevnäs, vd för Copenhagen Economics, konstaterar i en ny rapport att dagens elmarknad har goda förutsättningar att leverera även i framtiden. Han ser till exempel inte behovet av en kapacitetsmekanism, utan förordar i stället att marknadsmekanismerna stärks.

– Det finns mycket att utveckla inom dagens marknadsdesign, för att stärka marknaden i att lösa de utmaningar och problem som vi kommer att möta, säger han.

I går presenterade Per Klevnäs rapporten Electricity Market Design for a reliable Swedish Power System, och kommer fram till att vi står i ett vägskäl där vi antingen väljer en lösning där marknadsmekanismerna på dagens energy-only-marknad stärks eller att vi väljer att reglera mer. Per Klevnäs förordar det förstnämnda, till skillnad från andra som framfört att dagens marknadsdesign inte skulle klara av utmaningarna som knackar på dörren.

En av utmaningarna är utbyggnaden av mer kapacitet när efterfrågan i stort sett är oförändrad. Det här påverkar marknaden, konstaterar han.

– Implementeringen av vindkraften har gått bättre än vad en del hade befarat, men det har också kommit problem med prisbildning och effekt. Och det är tydligt så att om vi bygger ut mer förnybar kraft här och i andra länder i snabbare takt än efterfrågan ökar, så kommer priserna att förbli låga och kanske ännu lägre. Det leder i förlängningen till uteblivna investeringar i resten av systemet. Det är dock inte detsamma som att det leder till en kris för leveranssäkerheten.

Kärnkraftens framtid är den andra utmaningen, som Per Klevnäs lyfter fram i rapporten. Ökade säkerhetskrav som ska införas 2020 kräver stora investeringar, samtidigt som elpriset är lågt.  Detta är dock inte en konsekvens av marknadsdesignen.

– Det är inte på grund av marknadsdesignen som situationen med kärnkraften uppstod. Ingen marknad kan förväntas hantera utträdet av stora kapacitetsvolymer av det slag som ett tag hotade. Det är därför inte heller något som kan lösas genom att ändra på marknadens utformning.  På längre sikt finns det alla skäl att tro att en energy-only-marknad kan hantera gradvist utträde såväl som åter- och nyinvestering, säger Per Klevnäs.

Den tredje utmaningen är att produktionsmixen har förändrats med en större och växande andel vindkraft. Det ställer nya krav på flexibilitet och betalning för effekt under korta perioder med höga priser. Den fjärde utmaningen pekar Per Klevnäs ut som osäkerheten inom politiken. Trots energiöverenskommelsen ser han osäkerheten som ett hot mot marknaden, den fortsatta ovissheten kring politikernas konkreta beslut bidrar till instabilitet.

En tydlig slutsats i Per Klevnäs rapport är att de här utmaningarna inte avgörs av hur marknadsdesignen ser ut. Utmaningarna styrs nästan uteslutande av hur politiken ser ut och kommer att ske oavsett hur marknaden är utformad. Däremot drar han slutsatsen att dagens marknadsdesign kan fortsätta fungera även innanför dessa ramar, men att den behöver vidareutvecklas för att kunna hantera utmaningarna.

– Det finns mycket att ösa ur inom ramen för den marknadsdesign som finns för att stärka marknaden i att lösa de utmaningar och problem som vi kommer att möta. Vi har i rapporten kommit fram till ett antal områden som samtliga innebär en fördjupning av dagens marknadsdesign, snarare än avsteg, säger Per Klevnäs.

Han börjar i samma ända som många andra gör just nu, vilken tillförlitlighet ska vi ha i elsystemet? Per Klevnäs vill gärna se ett mål för leveranssäkerheten, för att få en parameter som kan driva diskussionerna vidare. Han menar också att trots att effektreserven inte används särskilt ofta så är den ett marknadsstörande inslag. Den påverkar prissättningen och innebär ett osäkerhetsmoment för investerare som annars skulle investera i topplasteffekt.

– Nu har effektreserven, som är en slags kapacitetsmekanism vi redan har, varit tillfällig i femton år och i stort sett alla som har lämnat remissvar kring dess framtid tycker att den ska finnas kvar. Bestäm då hur den ska se ut och se till exempel till att samordna hur effektreserver hanteras i Norden som helhet, att varje land har sin egen lösning är otroligt ineffektivt, säger han.

Han vill också se en utveckling av handeln av el samma dag, så kallad intra-day-handel, samt handel med el på såväl balansmarknaderna som marknader för systemtjänster. Rent konkret handlar Per Klevnäs förslag exempelvis om att minska tidsramen, så att handeln sker närmare drifttimmen och att handel med kapacitets- och systemtjänster, som till exempel svängmassa, görs möjlig. Dessa åtgärder ska bidra till att göra systemet mer stabilt med mer väderberoende kraft i systemet.

Nyckelfrågan för att dagens energy-only-marknad ska fungera är att tillåta priset slå igenom, menar Per Klevnäs.  Är det brist på kapacitet kommer det att märkas i höga priser, ibland mycket höga priser, och det måste accepteras och inte mötas med nya regleringar.

– Det här är den stora stötestenen för energy-only-marknaden, den faktiska toleransen för prisspikar. För om vi inte tillåter de höga priserna och får samma diskussion som vintrarna 2009 och 2010 så kommer vi att få problem, därför att ingen investerare kommer att våga lita på att marknaden verkligen tillåts betala för effekt. Investeringarna och därmed leveranssäkerhet påverkas då negativt.

Men här blir också en viktig del att elanvändarna ges möjlighet att reagera på priset. Han vill se att flexibiliteten i efterfrågan stärks och tycker att det är ett eftersatt område.

– Om syftet med subventioner är att stödja innovation finns ett minst lika starkt argument för att stödja efterfrågeflexibiliteten som andra områden, säger Per Klevnäs.

Avslutningsvis vill han se effektivare processer för att gynna investeringar i nät och produktion. I dag tar det här för lång tid och påverkar elmarknaden negativt.

Behovet av att införa en kapacitetsmekanism har i olika sammanhang framförts som en lösning för att hantera effektproblematiken som vindkraftens expansion riskerar att ge. Per Klevnäs är kritisk till detta som en lösning.

– I dag har vi en strategisk reserv och det är en kapacitetsmekanism, dock en mindre mekanism än vad flera andra länder har och också möjlig att fasa ut. Men ska man införa en större kapacitetsmekanism ska man komma ihåg att det inte handlar om en liten och snabb förändring, det innebär en stor påverkan på dagens marknadsform. All erfarenhet från andra länder visar att det tar lång tid att införa, att den måste ändras efterhand och det medför en osäkerhet på marknaden i stället för tvärtom. Kostnaderna för elsystemet i stort ökar och mekanismen går inte att dra tillbaka, säger Per Klevnäs och lägger till:

– Det är en ironi att införa en kapacitetsmekanism i ett läge där vi har överskott på kapacitet. Ett centraliserat system som gör bedömningar av vilken kapacitet som behövs tenderar till att ge mer kapaciteten än vad som behövs.

 

3 centrala marknadsbegrepp

Energy only-marknad: Marknadsmodell där priset på energi är det enda som ger signaler till marknadens aktörer och ska styra bland annat investeringar.

Kapacitetsmekanism: Inslag på en marknad där producenter får betalt för att ha effekt tillgänglig när den behövs på marknaden.

Leveranssäkerhet: Definierar hur trygga och säkra leveranserna av el är i kraftsystemet.

 

Fotnot: Rapporten är framtagen på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Energiföretagen Sverige och Teknikföretagen.

BILD: Per Klevnäs, vd för Copenhagen Economics. Foto: Daniel Löfstedt

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Klas Roudén skriver:

    Ack denna övertro på Elmarknaden och dess Design!
    Må så vara vad gäller energi och möjligen effekt (kapacitet) men systemtjänsten svängmassa är definitivt inget för Elmarknaden, eftersom denna helt avgörande funktion för kraftsystemets drift måste vara på plats kontinuerligt för önskad driftsäkerhet. Vid full utnyttjning är svängmassans livslängd extremt kort, endast ca 7 sekunder i vårt kraftsystem. Att flytta omkring en sådan funktion i kraftsystemet inom Elmarknaden med dess regelverk är nog inget som en seriös elkrafttekniker vill ge sig in på. Eftersom Staten ansvarar för den övergripande driftsäkerheten bör även Staten ansvara för denna systemfunktion genom varaktiga permanenta investeringar och/eller mycket strikta regelverk avseende tekniska prestanda för till stamnätet ansluten produktion.
    Intra-day handel för balansmarknaderna är mycket angelägen och den stödjer jag helt. Därmed uppnås en mer fysiskt optimal och ekonomisk uttnyttjning av kraftsystemet än idag.
    Efterfrågeflexibilitet med innovationer, speciellt för dimensionerande last, elvärme o dyl, via smarta elnät bör stimuleras.