Prisdämpande effekt och försämrade förutsättningar för att integrera olika elmarknader. Det är några av de effekter som införande av kapacitetsmekanismer kan få, visar forskaren Thomas Tangerås i en ny studie.

Thomas Tangerås, docent vid IFN, har på uppdrag av Eforis studerat vilka effekterna kan bli av kapacitetsmekanismer och i en förstudie analyserat vilka de konkreta följderna blir mellan två länder. Slutsatsen är att kapacitetsmekanismens effekter på den ena marknaden påverkar den andra. Priset dämpas och marknadsintegrationen försvåras.

För att visa på den prisdämpande effekten exemplifierar Thomas Tangerås med Sveriges effektreserv, som är en form av kapacitetsmekanism men i väldigt liten skala.

– Min poäng är att effektreserven uppfyller två syften: hindra bortkoppling av kunder men också att reducera prisrisker. I Sverige har det aldrig skett bortkoppling, men effektreserven har ändå använts flera gånger med konsekvensen att pristopparna kapades. Detta påverkar marknaden. Om endast den kortsiktiga produktionskostnaden täcks, uppstår aldrig de pristoppar som behövs för att uppnå lönsamheten som krävs för investeringar i topplast, säger Thomas Tangerås:

– På det sättet kan man säga att effektreserven delvis skapar det problem som den ska avhjälpa. Genom att effektreserven ger dessa prisdämpande effekter blir dessutom incitamenten till konsumtionsdämpande effekter försvagade.

Den här prispåverkan får också betydelse mellan två olika marknader, visar Thomas Tangerås i sin studie.

– De prisdämpande effekter som kapacitetsmekanismer kan ge kommer att sprida sig från den ena marknaden till den andra. De prisdämpande effekterna är positiva för användarna, de gynnar ju dem i båda länderna, säger han.

På grund av de gränsöverskridande effekterna vore det bra om länderna kunde koordinera kapacitetsmekanismerna, menar Thomas Tangerås. Ett sådant samarbete kan gynnas av att länderna är gemensamt beroende av varandra, som i Norden. Men om skillnaden mellan två länder är för stor finns exempelvis en risk för ett marknadsläge med ”free-riders”. I ett sådant läge drar landet med mindre kapacitetsmekanism nytta och får samma fördelar som grannlandet, men utan att betala lika mycket.

– Frågan uppstår då varför kunderna i det ena landet ska betala för att upprätthålla försörjningstryggheten i det andra landet? Är det är jämlikt läge mellan länderna är det kanske mindre problem, men är det inte det kan det bli svårare på grund av den asymmetriska situationen, säger Thomas Tangerås.

Studien visar också att integrationen mellan marknader sannolikt påverkas negativt.

– Det verkar som om nationellt beslutade kapacitetsmekanismer kommer att hämma marknadsintegrationen mellan länder, för det blir mindre lönsamt att investera i nätutbyggnad och sammankoppling mellan olika länder.

Thomas Tangerås har som chef för IFN:s forskningsprogram som handlar om elmarknaden både djup och bred kunskap om den nordiska elmarknaden. På frågan om vad han vill adressera till politikerna i frågan om elmarknadsdesign svarar han att han tycker att en del av de förslag som lyfts i debatten haltar.

– Ibland får man intryck av att man föreslår styrmedel och ingrepp på marknaden innan man vet vad problemet är. Detta är för övrigt inget särsvenskt fenomen. Viljan att gå in och styra förefaller utbredd.

Han menar också att produktion och distribution är fundamenta på elmarknaden men att det ibland ignoreras, inte minst vad gäller diskussionen om effektreserver.

– Nätkapacitet och produktion hänger ihop. En av de stora fördelarna med den nordiska elmarknaden är att här har vi kunnat dra nytta av att vi är sammanlänkade och föra över kapacitet dit den för stunden behövs. Ju mer integrerat ett elsystem är, desto mindre är behovet av nationella effektreserver.

Thomas Tangerås ser ett tilltagande problem med mer och mer väderberoende kraft i systemet och länders behov av att säkra upp sin egen effektsituation, han ser en fara i att länder i större utsträckning skyddar sin egen kraftbalans genom att hindra handel över gränserna.

– Jag tror att det här kommer att bli ett större och större problem om EU inte förmår ta tag i detta. Även om det är svårt att hitta evidens för att länder ”flyttar flaskhalsar till gränsen”, som det heter, och att medlemsländerna knappast skulle erkänna om de betedde sig så, kommer alltid möjligheterna att uppstå och de kommer att hitta förklaringar till sitt agerande i de enskilda fallen.

BILD: Thomas Tangerås är chef för IFN:s forskningsprogram som handlar om elmarknaden. Foto: IFN.