Kapacitetsmarknader är en nödlösning

Kapacitetsmarknader är en nödlösning

Just nu debatteras om Sverige ska införa kapacitetsmarknad för el. Det som saknas är perspektivet på hur vi säkrar konkurrenskraftiga elpriser i en värld som allt mer domineras av förnybart. 

Hela världen ställer nu om till förnybara energikällor. Norden, med sina mörka och kalla vintrar, kommer att förlita sig på vattenkraft, vind och biobränslen. Men vi kommer att konkurrera med marknader där sol blir ledande och där säsongsvariationerna är avsevärt mindre.

När energimarknaden förändras ska flera parallella mål hanteras. Miljömål ska jämkas med leveranssäkerhet och konkurrenskraft. För Norden är detta en växande utmaning: Vi har haft en fördel av effektiv utsläppsfri vatten- och kärnkraft samtidigt som andra delar av världen tvingats lita till dyra och klimatfarliga fossila energikällor. Men på några decenniers sikt riskerar vi att stå med en kostnadsmässig nackdel jämfört med länder kring ekvatorn som har bättre solförhållanden. Frågan om kapacitetsmarknader måste ses ut detta perspektiv.

Kapacitetsersättningar går i korthet ut på att producenter får betalt för att garantera att det alltid finns kraftverk tillgängliga när behov uppstår; Att det alltid finns tillräckligt med produktionskapacitet, oavsett väder och vind. Att införa kapacitetsersättningar skapar en trygghet då risken för effektbrist under kalla vindstilla vinterdagar minskar. Men det skapar samtidigt överutbud och ineffektivitet på produktionssidan, vilket oundvikligen ökar den totala kostnaden för konsumenterna.

Vi måste också ställa oss frågan hur den Nordiska elmarknaden ska fungera om svenska, finska och norska politiker alla inför egna nationella kapacitetsstöd. De nationella skälen för nya stöd må variera – men för alla länder blir det viktigt att locka ny produktion till det egna landet snarare än att se till samlade leverenssäkerheten på den gemensamma marknaden. Också detta vore ett säkert sätt att försämra effektiviteten på marknaden och att göra det dyrare för alla.

Fortum har länge förespråkat marknadslösningar, både för prissättning på energi och för miljövärden och investeringar. Vi menar att de nordiska länderna tillsammans stegvis borde fasa ut existerande subventioner för mogen förnybar el. De mogna förnybara energikällorna är redan bland de mest konkurrenskraftiga i Norden och deras tillväxt kommer att fortsätta med eller utan stöd. Om så krävs kan effektbalansen säkerställas genom att under en övergångsperiod skapa en gemensam nordisk kapacitetreserv (liknande Svensk Kraftnäts nuvarande strategiska reserv).

Om politiken inte är redo att ta tag i både nordisk harmonisering och utfasning av onödiga stödmedel, så kommer den nuvarande marknadsmodellen få problem. Kapacitetsersättningar är inte ideala, men om inte ett marknadsbaserat energisystem tillåts fortsatta att leverera, så måste vi diskutera hur en ny modell ska se ut. Blir den politiska slutsatsen att kapacitetsersättningar är vägen framåt, bör de åtminstone vara regionala och gemensamma för det område (Nordpool) där elpriset sätts. En tänkbar modell skulle då kunna vara någon sorts certifikatmarknad, med kvotplikter på kundsidan.

Behovet att utveckla nordiskt samarbete på detta område är tydligt. Den nordiska elmarknaden har i snart 20 år varit en internationell föregångare. Samnordisk optimering har givit de nordiska konsumenterna konkurrenskraftiga elpriser och minimal miljöbelastning. Det är både möjligt och önskvärt att skapa en fungerande energimarknad också för det framtida, helt förnybara energisystemet. Då måste vi förbättra möjligheterna att använda balanserande vattenkraft, utveckla kundernas möjligheter att bli aktiva på marknaden och trygga den svenska kärnkraftens konkurrenskraft under omställningen. Alla dessa är frågor som diskuteras av Energikommissionen.

Dessutom måste vi trygga fjärrvärmens roll, då den utgör en unik fördel för länder med kalla vintrar. Och framför allt måste det nordiska samarbetet utvecklas så att gemensamma miljö- och energipolitiska mål nås med gemensam styrning och marknad.

Per Langer, vd Fortum Sverige
Simon-Erik Ollus, chefsekonom Fortum

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*