Telge Energi undviker huvudfrågan: felaktiga påståenden om märkningen

Telge Energi undviker huvudfrågan: felaktiga påståenden om märkningen

I en slutreplik skriver Kjell Jansson att Telge Energi felaktigt gör en koppling mellan ursprungsmärkningen och den faktiska elproduktionen.

Telge Energis genmäle gör mig bekymrad. Detta eftersom man undviker att svara på det som i grunden är Svensk Energis, och därmed stora delar av elbranschens kritik; nämligen kampanjens påståenden om ursprungsmärkningens direkta påverkan på produktionsmixen och att jämförelsen mellan företagen inte görs på lika villkor. Telge redovisar helt enkelt inte sina egna siffror på samma sätt som konkurrenterna. 

Systemet med ursprungsmärkning innebär att kunderna kan välja el som producerats med en viss miljöprofil och deras val visar sig som en innehållsförteckning på elräkningen. Genom att välja ursprungsmärkt el så kan konsumenten skicka en signal till elhandelsföretag, politiker och beslutsfattare om vilket produktionssätt de föredrar. Men – för att vara sanningsenlig är det viktigt att också säga att det inte finns någon direkt koppling mellan kundens val och hur elen produceras framöver. För det ändamålet har vi elcertifikatssystemet. På Telge Energis egen hemsida kan man ändå läsa: ”För varje kilowattimme ren el som köps produceras mindre smutsig kolkraft.” – detta är direkt fel.

Kravet på ursprungsmärkning kommer från EU och har funnits lagreglerat sedan 2006, men utan en utsedd tillsynsmyndighet. Sedan 1 januari 2013 har Energimarknadsinspektionen i uppgift att granska att kraven följs. Systemet med ursprungsmärkning omfattar ALLA elhandlare och omfattar all el som säljs till slutkunder inklusive stora företagskunder.

På Smutselskollen gäller dock inte detta. Telge Energi har valt att göra en egen avgränsning genom att exkludera sina stora företagskunder som ligger i systerbolaget Telge Kraft. Hade också deras ursprungsmärkning angivits skulle Telge Energi sannolikt inte redovisa 100 procent ”ren el”. Problemet med Telges avgränsning är att det finns andra företag som också har stora företagskunder, s.k. portföljkunder, vissa i separata företag och andra gemensamt med privatkunderna. Men Telge Energi redovisar deras siffror samlat för alla kunder, vilket de inte gör för Telges bolag. Detta gör att redovisningen har noll transparens och ger en snedvriden jämförelse.

Över 90 procent av Sveriges 120 elhandelsföretag är medlemmar i Svensk Energi. För att ge aktörerna stöd att följa kraven på ursprungsmärkning har Svensk Energi sedan år 2006 – då lagen kom – löpande publicerat en vägledning om hur elen producerats, där vi bl.a. uppger att informationen ska ”lämnas på eller i samband med fakturor, i reklam och på internet”. Detta för att vi vill bidra till ett trovärdigt system för ursprungsmärkning av el, så att kunderna kan lita på systemet och därmed kunna välja elavtal utifrån uppgiven miljöprestanda. De flesta av Svensk Energis medlemmar har följt denna vägledning, vilket innebär att företagen redovisat denna information sedan år 2006.

Systemet med ursprungsmärkning har av statsmakterna syftat till att slutkunder – beroende på elavtal – ska veta vad elen, som detta avtal omfattar, haft för ursprung. Svensk elbransch har sedan länge följt och uppmuntrat detta system.

Svensk Energi välkomnar initiativet som sådant; att göra det möjligt att jämföra elhandlarnas redovisning av ursprungsmärkning. Men för att en sådan jämförelse ska bidra behöver den vara trovärdig. Det är inte smutselskollen idag.

KJELL JANSSON
vd Svensk Energi

1 Kommentar
Av Svensk Energi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Emma Ros skriver:

    Är det verkligen konstigt att Telge Energi som olika företag redovisar elen olika?
    Om man kikar på andra elhandlare som ingår i samma koncernstruktur på olika sätt kan man även hitta Dalakraft som är moderbolag för Enkla elbolaget. De har olika energimixer, men ingår i samma koncern. Dessa blandar man såklart inte då de är olika bolag.
    Andra exempel är Energibolaget i Sverige som ingår i samma koncern som t.ex. Göta Energi som ingår i norska Haflunds. De är olika elbolag, men har olika tänk när de köper el.
    Hur är detta inte en självklarhet? Måste de heta samma sak för att Svensk Energi ska förstå att de sitter ihop? Många elbolag samsas inom samma koncerner.
    Jobbar själv inom ett bolag med 3 elhandelsbolag i en koncern, där ett bolag satsar på grön el, andra på lägst pris. Olika företag, olika syfte.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet