Norden beroende av el utifrån

Norden beroende av el utifrån

Marginalerna i Sveriges elproduktion minskar allt mer. De facto är Norden som helhet vid köldknäppar beroende av el utifrån, visar stamnätsoperatörernas gemensamma analys.

Finland importerar en stor del av sin el, i fjol 23 procent av användningen, och har inte längre kapacitet inom landet för att täcka elbehovet under de allra kallaste vinterdagarna. Livlinan är kablarna till utlandet, som gör det möjligt att importera el.

Foto: MODIS Rapid Response Project, NASA/GSFC

Förutsättningen är förstås att grannländerna har el att sälja. Sverige har under senare år varit en pålitlig exportör, med Ryssland som ett andra alternativ – med tillägget: så långt som ledningskapaciteten räcker.

Med Svenska kraftnäts varningar om risk för effektbrist vid köldknäppar den kommande vintern skärps läget emellertid till. Kommer Sverige i ett sådant läge att ha någon el att sälja?

Närmare bestämt visar Svenska kraftnäts prognos för topplasttimmen vintern 2019/2020 ett nationellt underskott på 1 000 megawatt vid en normalvinter, 2 000 megawatt vid en så kallad tioårsvinter och 2 600 megawatt vid en tjugoårsvinter. Med andra ord är Sverige under perioder beroende av el från utlandet. I det finns en komplikation:

”Det är viktigt att understryka att möjligheten att importera el under timmar med hög efterfrågan i första hand beror på om det finns ett produktionsöverskott i grannländerna”, konstaterar Svenska kraftnät.

Prognos för effektbalansen under topplasttimmen i Sverige för vintrarna 2019-2023. Källa: Svenska kraftnät.

Osäkerheten ökar sedan ytterligare för åren 2020-2023, som framgår av tabellen här intill. Det hjälper inte att vindkraften är i en snabb utbyggnadsfas, då den inte är planerbar.

Den här utvecklingen i Sverige har två enkla huvudorsaker: efterfrågan på el ökar snabbare än prognoserat, samtidigt som väderoberoende elproduktionskapacitet läggs ned. Den tredje av fyra kärnreaktorer under avveckling – Ringhals 2 med en eleffekt på 900 megawatt – släcks ner denna höst. Den fjärde, Ringhals 1 med 865 megawatt eleffekt, släcks ner under 2020.

Det kan påpekas att utgångsläget i Sverige efter Svenska kraftnäts analys förvärrats, efter de snabba besluten om att lägga ned kraftvärmeanläggningar, som följd av den kraftigt höjda beskattningen från och med augusti. Sammantaget motsvarar de nedläggningarna 400-500 megawatt.

Nyligen kom dessutom beskedet – ännu en gång – att produktionsstarten för den finländska reaktorn Olkiluoto 3 förskjuts, från januari till juli 2020. Någon hjälp därifrån ges alltså heller inte den kommande vintern.

Också i ett finländskt perspektiv har den ökade risken för elbrist i Sverige kommit som en överraskning.

Senaste vinter, den 28 januari 2019, var toppbelastningen i Finland 14 542 megawatt, den aktuella nettoimporten då var 3 564 megawatt. Överföringen från Sverige och Estland låg vid tillfället nära den maximala, el motsvarande 600 megawatt kom dessutom från Ryssland.

”Det var ingen risk för att elen inte skulle ha räckt till under toppbelastningstimmen. På hemmaplan fanns ännu lite outnyttjad kommersiell kapacitet, och effektreserven (1300 upphandlade megawatt) behövde inte tas i bruk. Några större störningar i elsystemet uppstod inte”, säger Fingrid i den utvärdering som senare publicerades.

Toppbelastningen för Sveriges del i vintras, 24 700 megawatt, inföll den 18 januari. I kraft av en ovanligt hög vindkraftsproduktion, över 3000 megawatt, kunde Sverige trots det samtidigt visa en nettoexport av 800 megawatt el.

Vintern 2018-2019 var emellertid mycket mild, hela 7 grader över det genomsnittliga enligt Svenska kraftnäts sätt att räkna, nämligen timmedeltemperaturen för de 72 timmar som föregick topplasttimmen. Denna varierade från 5 grader varmare än genomsnittligt i Luleå (-18 jämför med genomsnittliga -23 grader) till 9 grader varmare i Malmö (+3 jämfört med -6 grader). Sveriges beredskap testades alltså aldrig i vintras.

Hur stor risken för effektbrist verkligen är går det knappast att nå enighet om. Säkert lär däremot vara att politikerna inte skulle se något nöje i att möta väljarna i en sådan situation.

I en intervju i senaste numret av tidningen Energi tonar Svenska kraftnäts kraftsystemanalytiker Erik Hellström ned hotet:

”Att det är elunderskott under vissa tider är i sig inget konstigt. Vi har ju ständigt en import av el, oftast från Norge. Men vi kan se att importberoendet ökar. […] Vi behöver inte ha någon panik för detta, men vi kan räkna med betydligt högre elpriser under vissa timmar.”

Mikael Odenberg, tidigare generaldirektör för Svenska kraftnät, konstaterar för Second Opinion att den kraftbalansrapport som lämnades sommaren 2018 var ”mycket mer alarmistisk” än den året innan, som i huvudsak var en produkt under hans regim.

”Men förändringen berodde inte på att det hade hänt något i sak, utan på att Svenska kraftnät ändrade flera prognosantaganden. Tillgängligheten för vattenkraft reducerades, tillgängligheten för vindkraft reducerades och den beräknade maximala elförbrukningen antogs vara högre. Det tror f-n att effektbalansen då blev betydligt dystrare.”

”Jag ska inte döma i detta. Man kan alltid diskutera de antaganden som görs. Inget är helt rätt och ingenting är helt fel. Det enda man med bestämdhet vet är att utfallet blir en funktion av de antaganden som görs”, säger Mikael Odenberg.

Årets rapport (2019) från Svenska kraftnät har samma antaganden som rapporten 2018.

I ett meddelande till omvärlden garderade sig Fingrid inför senaste vinter så att ”en situation med elbrist på grund av vädret är möjlig i Finland”, men att elen kommer att räcka till under kalla perioder ”om elsystemet och marknaden fungerar normalt”.

”Vi har lärt oss att tänka på elmarknaden på en nivå som omfattar hela Europa. […] Vid hög förbrukning kan marknaden styra el till Norden över långa avstånd”, förklarade Fingriddirektören Reima Päivinen i ett meddelande.

Jukka Ruusunen, vd för Fingrid, hänvisar för Second Opinion till att de nordiska stamnätsoperatörerna av tradition inför varje vinter gör gemensamma analyser av elförsörjningsläget.

”De här analyserna inkluderar elöverföring både mellan de nordiska länderna och mellan Norden och omvärlden. Norden som helhet är beroende av elimport. Det är i sig ingen dålig sak, vi har i Finland länge levt med ett importberoende. Elmarknaden har blivit allt mer europeisk och klarar nu att överföra el till områden där elbrist hotar. Det avspeglar sig förstås i att elpriset blir högt.”

”För Finlands del är förutsättningarna inför den kommande vintern ungefär de samma som inför vintern 2018-2019. Vi hade räknat med ett bättre läge genom den nya reaktorn i Olkiluoto, men tyvärr har den åter en gång försenats”, säger Jukka Ruusunen.

Den gemensamma analysen av de nordiska stamnätsoperatörerna inför vintern 2018-2019 kan läsas här.

Som synes kalkylerar stamnätsoperatörerna med ett summerat gemensamt effektunderskott i Norden på 4 500 megawatt vid en tioårsvinter. Norge skulle även i detta läge vara en nettoexportör med 1 400 megawatt, övriga länder skulle behöva nettoimportera el: Finland 3 200, Sverige 1 500 och Danmark 1 200 megawatt.

I kalkylen har kärnkraften getts 100 procents tillgänglighet i Finland, 90 procent i Sverige. För vindkraften är antagandet gällande tillgänglighet 11 procent i Norge, 9 procent i Sverige, 6 procent i Finland och 5 procent i Danmark.

Notera att ett 2 procents avdrag av den nordiska förbrukningspiken görs i kalkylen med motiveringen att det är låg sannolikhet att piken infaller under samma timme i varje land. I stället för 74 600 megawatt, summan av ländernas pikar, antas denna alltså vara 73 100 megawatt. Underskottet beräknas då till 3 000 megawatt för Norden som helhet.

En ny gemensam nordisk kalkyl inför den kommande vintern är att vänta i november.

3 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Hur kan vi ha en energiminister som sover sött som inte ser problemet.

    Han talar om solkraft runt ekvatorn trots att både ABB och Siemens hoppat av och tydligen anser det icke kommersiellt gångbart. Nu måste något snabbt göras. Det är ekonomiskt bättre att bygga ut kärnkraften än att bygga vindkraft. Solkraft kan knappast nämnas i sammanhanget.

    Kärnkraften har dödat ett 50-tal sedan uppstart vilket kan ställas i relation till vindkraften som dödade 166 personer worldwide på ett enda enstaka år.

    Strålningen från Fukushima årsdoser på 120 mSv ökar lungcancerrisken med 1 procent medan rökning ökar den med 1 500 procent. Det är dags för ett uppvaknande. Varför inte ersätta dagens energiminister som tydligen inte ser verkligheten.

    Pro-kärnkraft bör genomföras av L, M, KD och SD som snart torde vare större än S och Mp. Dags att agera kraftfullt. Varje ytterligare dag är en förlorad dag.

    1. Andreas Eriksson skriver:

      Håller med Carl-Åke. Vi behöver satsa på vår egna tillväxt och våra egna kärnkraftverk, förbättra och utveckla de och sedan kan vi exportera ren el till andra länder.
      Vi får hoppas att M, KD och SD får igenom ett sådant beslut. L tror jag är ett förlorat parti.

  2. Björn ST Wiklund skriver:

    Ja utan nedläggningen av Barsebäck hade det funnits 1 000 MW utterligare, samt Orskarshamn och väl någon reaktor i Ringhals också….