Rester från skogsbruk har ersatt olja, kol och naturgas

Rester från skogsbruk har ersatt olja, kol och naturgas

Bioenergi har på senare tid blivit hårt ansatt såväl inom EU som av miljörörelsen. Men svenska energibolag använder rester från skogsbruk, som ingen annan har användning för. Att använda annan skogsråvara till fjärrvärme är varken ekonomiskt eller ekologiskt försvarbart, menar Ragnhild Oskarsson, bränslechef på Växjö Energi och Raziyeh Khodayari, ansvarig för energitillförsel på Energiföretagen Sverige.

Under det senaste året har det kommit kritik mot biobränsle från flera håll. Det visar inte minst EU-kommissionens förslag till taxonomi som kom i november förra året, där biobaserad produktion av el och värme pekades ut som en övergångsteknik och därmed ska fasas ut. I den uppdaterade versionen som läckte ut i slutet av mars klassas bioenergi däremot som en långsiktig hållbar lösning. Men det är inte en slutlig version. Kritiken mot bioenergi handlar främst om att förbränning av biomassa ger koldioxidutsläpp och att skogsavverkning leder till brist på biologisk mångfald i skogen. Det förekommer även påståenden om att träd huggs ner för förbränning.

Bild: Rester från skogsbruk på väg att bli biobränsle. Foto: Svebio.

Hur ser då verkligheten ut för den svenska fjärrvärmebranschen och varifrån kommer den hårda kritiken mot bioenergin?
– En förklaring till kritiken kommer från att man för några år sedan konverterade kolkondensanläggningar till biobränsle i England. Det gjordes i anläggningar som endast kunde ta vara på 30 procent av bioenergin eftersom de inte ens var kopplade till ett fjärrvärmesystem, säger Raziyeh Khodayari.

– Bränslena, pellets och briketter, var dessutom till stor del importerade från andra sidan Atlanten. Detta har sedan av många setts som det typiska exemplet på hur biobränsle används, trots att det verkligen inte är så, säger Raziyeh Khodayari vidare.

Raziyeh Khodayari

I Sverige står biobränsle, som är rester från skogen, träindustrin och jordbruket, för 40 procent av den tillförda energin till fjärrvärmen. Produktionen sker i effektiva pannor i värmeverk och kraftvärmeanläggningar. Dessa skogsbränslen består främst av spån och bark, som blir över vid till exempel sågning, följt av grenar och toppar (grot).

De svenska energibolagen har gjort en rejäl klimatresa vad gäller produktionen av fjärrvärme och där har bioenergi varit en viktig framgångsfaktor. 1980 producerades 91 procent av landets fjärrvärme av fossila bränslen. Idag är andelen knappt 2 procent (prognos 2020). Biobränsle har starkt bidragit till att värmeverken kunnat konvertera från olja, kol och naturgas.

Enligt Naturvårdsverket har oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler till stor del ersatts av biobränslebaserad fjärrvärme och denna omställning har lett till den största minskningen av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Utsläppen har minskat från 9,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 0,8 miljoner ton mellan åren 1990 och 2019.

– Det är samtidigt viktigt att poängtera att skogsbolagen aldrig avverkar skog för att producera biobränslen. De avverkade träden blir timmer och massaved som går till sågverken och papper- och massaindustrin. Det som blir över använder vi som bränsle, säger Ragnhild Oskarsson och fortsätter:

– De svenska energibolagen vill endast elda restprodukter från skogsbruk och skogsindustri, det vill säga rester som idag inte har någon bättre användning i bioekonomin. Vi varken vill eller kan, av ekonomiska skäl, elda mer högkvalitativa produkter från skogen.

Läs den tidigare debatten om bioenergi på Second Opinion (2019).

Både Ragnhild Oskarsson och Raziyeh Khodayari påpekar även vikten av att energibolagen använder biobränsle som klarar krav på hållbarhet och miljö.

– De certifieringssystem som finns är bra, men det finns kritik att kontrollerna och tillsynen av certifieringssystemen är för bristfälliga och kan leda till greenwash. De internationella certifieringssystemen för hållbar skogsproduktion är ett viktigt verktyg för att uppfylla de ställda kraven i lagstiftning i Sverige och EU, men tillsynen och trovärdigheten behöver ibland förbättras, anser Raziyeh Khodayari.

Ragnhild Oskarsson

För Växjö Energi är hållbarhet och miljö centrala frågor och sedan december 2019 är samtliga deras värme- och kraftvärmeanläggningar samt hela deras verksamhet 100 procent fossilfri. Bolaget använder enbart rester från skogen i sina pannor. Totalt handlar det om cirka 900 GWh. Biobränslet är lokalt och handlas inom en radie på cirka 100 km från Växjö. Energibolaget köper bränslet av kända skogsbolag och leverantörer, där samtliga har spårbarhetscertifikat för FSC (Forest Stewardship Council) respektive PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification), som är ett system för certifiering av miljövänligt och resurshushållande skogsbruk.

– Att vi använder skogrester från ett hållbart skogsbruk är viktigt för oss. Jag gör gärna besök ute i skogen hos våra leverantörer då jag får möjlighet att titta på avverkningar och flisning, men framför allt prata med de entreprenörer som dagligen jobbar med grotproduktion, säger Ragnhild Oskarsson.

I kritiken mot förbränning av biobränsle lyfts ofta fram att det leder till koldioxidutsläpp, precis som fossila bränslen. Klimatet gör inte någon skillnad varifrån klimatgaserna kommer. En mycket viktig skillnad är dock att koldioxidutsläppen från fossila bränslen kommer från kol som har varit bundet i berggrunden i miljontals år, medan när nya träd växer tar de upp koldioxid. Idag planteras dessutom mer träd än det avverkas, såväl i Sverige som i övriga EU.

– Hållbar bioenergi krävs för att vi ska klara klimatmålen. Det är en resa som vi påbörjade för många år sedan i Sverige genom att byta uppvärmning av bostäder och lokaler till fjärrvärme, samtidigt som fjärrvärmebranschen konverterade från fossila bränslen till bioenergi och spillvärme från industrier och restavfall, säger Raziyeh Khodayari.

– Så länge vi behöver producera byggnader och andra träbaserade produkter finns starka klimatmässiga argument för att ta vara på restprodukter som uppstår i skogsbruket. Det förutsätter dock att det totala uttaget från skog och mark inte överstiger tillväxten, poängterar Raziyeh Khodayari.

En annan kritik som framförts kring biobränsle är att skogsavverkningen utarmar skog och minskar den biologiska mångfalden. Skogsindustrierna presenterade den 11 mars rapporten “Skogens biologiska mångfald – om arter, miljöarbete och statistik” som visar att tillståndet för den biologiska mångfalden i den svenska skogen har förbättrats på ett påtagligt sätt sedan skogspolitiken lades om på 1990-talet. Samtidigt kvarstår flera utmaningar och forskarna bakom rapporten pekar bland annat på större sammanhängande områden med mycket höga naturvärden behöver värnas.

För energibolagen är askåterföring en viktig del i hållbartsarbetet. Genom askåterföring kompenserar de för uttaget av näringsämnen som skett vid skogsbränsleuttaget. Då säkras den långsiktiga produktionsförmågan i skogen och försurning motverkas. Växjö Energi återför 100 procent av sin flygaska tillbaka till skogen. Här finns det dock en förbättringspotential i branschen, för idag återförs endast 30 procent av bioaskan.

Idag blir det mesta av groten kvar i skogen vilket är bra för att bevara näringsämnen samt för de organismer som lever i skogen, dvs för biodiversiteten, men enligt Energimyndigheten finns mycket stor potential att ta ut mer grot utan att riskera dessa mål. Om vi inte använder denna potential kommer vi ha utsläpp av metangas utan att ha utnyttjat energin.

– Hållbar bioenergi krävs för att vi ska klara klimatmålen. Det skapar också en möjlighet för energibranschen att satsa på bio-CCS och kompensera för klimatutsläppen från andra sektorer. Det förutsätter samtidigt att skogens naturliga produktions- och regenerationsförmåga bibehålls och deras ekosystemtjänster inte långsiktigt skadas, avslutar Raziyeh Khodayari.

5 Kommentarer
Ann-Sofie Borglund
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Erik Dotzauer skriver:

    Harry Frank!

    Du är en klok person som så klart vet att detta är en mycket komplicerad fråga. Att det både finns hållbar och icke hållbar framställning av bioenergi har nog de flesta förstått vid det här laget.

    I stort handlar det om att hantera målkonflikter och balansera olika miljöaspekter. Skogen är en resurs som historiskt har tjänat Sverige mycket väl, och det kan den göra även framgent, både för klimatet och för näringslivet. Bioenergin ger möjligheter som vi både måste och bör ta till vara om vi ska lyckas med omställningen mot klimatneutralitet, och självklart ska det göras på ett ansvarsfullt sätt.

    Men det gäller då att personer som du och jag anstränger oss för att hålla debatten sansad och faktabaserad. Dagens Nyheter har också en viktig roll i att förmedla en korrekt bild till allmänheten.

    Jag har en fråga till dig: Tycker du att artiklarna i Dagens Nyheter som du refererar till är rättvisande för den bioenergi som används i Sverige?

    1. Björn Fredriksson Möller skriver:

      Bra kommenterat Erik! Tyvärr talar väl Harrys (om det är Harry som skrivit) insinuanta kommentar här nedan sitt tydliga språk.Utan att ha läst mer än rubrikerna från DN och första artikeln i serien (pelletsen från Estland) verkar han ha lånat ut sitt namn till den “trumpifierade” debatten där allting är svart eller vitt och basuneras ut med övertydliga och ofta enstaviga budskap. Sorgligt.

  2. Harry Frank skriver:

    209 biokraftvärmeverk med 20 till på gång i Sverige Artikel beskriver en av dem Var de övriga tar sitt biobränsle kan man fråga sig troligen från utländsk skog som huggs ner till pellets och transporteras till våra biopannor Storbritannien tar sin från USA och Canada i form av pellets som transporteras ibland via Panamakanalen.
    Det är bara att läsa DNs biobränsleartiklar som är på gång

    1. Raziyeh Khodayari skriver:

      Det mesta bioenergi som vi använder i våra värmeverk kommer från svenska sågverk eller det är grenar och toppar från den svenska skogen. Om alla toppar och grenar blir kvar i skogen leder det till utsläpp av metangas så småningom, utan någon nytta. Hälften bör bli kvar för att balansera skogens regenerationsförmåga säger Energimyndigheten men det är mycket mer som blir kvar i den svenska skogen idag. Och nej, vi importerar inte mycket bioenergi till Sverige. Trädbränsleföreningen tar årligen fram statistik som motsvarar ca 75 procent all bioenergi som används i alla sektorer och branscher. Det visar att importen utgör en mycket liten andel av bioenergin som används i Sverige. För övrigt, värmeverken varken vill eller har råd att förbränna bra virke. Priset för virke är flera gånger högre än bioenergi. Priset reglerar marknaden.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet