Myter om el: Kärnkraften inte subventionerad

Myter om el: Kärnkraften inte subventionerad

Medierna sprider ibland uppgiften att kärnkraften skulle vara subventionerad. Men enligt regeringens utredning är det inte så – kärnkraften är det elproduktionsslag som beskattas hårdast.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

—————————————————-
Fler myter som Second Opinion Energi har granskat:
 – Effektivare energiförbrukning kräver inte minskad elanvädning
 – Fel att utlandsförbindelserna ger högre elpris
 – Avregleringen inte orsak till höga elpriser

Att kärnkraften är subventionerad, det vill säga att den på olika vis får stöd ur allmänna medel eller vara undantagen olika kostnader, är svagt underbyggda uppgifter som ibland sprids i medierna. Regeringens slutsats i skrivelsen ”Kärnkraft utan statliga subventioner” som överlämnades till riksdagen i början av april är att kärnkraften inte är subventionerad. 

Regeringen konstaterar i skrivelsen att kärnkraften till och med beskattas hårdast av samtliga elproduktionsslag: ”Regeringen bedömer att det skattemässiga regelverket i sig inte innebär någon subventionering eller positiv särbehandling av kärnkraften. Det kan konstateras att kärnkraften är det elproduktionsslag som är hårdast beskattat, genom bl.a. skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.”

Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer är ursprungligen en produktionsskatt, men gjordes 2000 om till en effektskatt. Det innebär att skatten inte på något sätt baseras på hur mycket el som produceras, utan på kärnreaktorernas termiska effekt. Effektskatten är 12 648 kronor per megawatt och månad, vilket motsvarar i genomsnitt cirka 5,5 öre per kilowatt-timme. Skulle reaktorn vara ur drift under en viss tid finns avdragsmöjligheter. Effektskatten motiveras inte av till exempel miljö- eller klimatskäl och ger staten en samlad skatteintäkt på drygt fyra miljarder kronor per år, enligt Svensk Energi.

Energimyndigheten beskriver effektskatten i sin rapport ”Kärnkraften nu och i framtiden” och skriver att skatten inte uppmuntrar förnyelsen av kärnkraften i Sverige: ”En sådan skattekonstruktion ger naturligtvis incitament för att driva reaktorerna så länge som möjligt även om problem upptäcks.”, konstaterar Energimyndigheten.

För kärnkraftsproducerad el tas också ut en avgift på 0,3 öre per kilowatt-timme enligt den så kallade Studsvikslagen, för att täcka kostnader för Studsviks tidigare verksamhet. Och för att finansiera framtida kostnader för slutförvaret av använt kärnbränsle tas en avgift på i snitt 2,2 öre per kilowatt-timme. Dessutom måste reaktorinnehavarna ställa säkerheter till staten – individuella för varje verk – på sammanlagt ungefär 19,3 miljarder kronor. Kärnkraftsföretagen betalar också avgifter på ungefär 320 miljoner kronor årligen för finansiering av Strålsäkerhetsmyndigheten.

De som anser att kärnkraften är subventionerad menar att ägarna inte behöver ta det fulla ekonomiska ansvaret vid en eventuell radiologisk olycka. Regeringen menar att ägarna tar det ekonomiska ansvaret.
– När det gäller skadeståndsansvar ställer Sverige högre krav på kärnkraftsföretagen än vad det gemensamma europeiska energiregelverket, Pariskonventionen, kräver. Sverige ställer höga krav på ägarbolagens betalningsförmåga och kräver att ersättningen för bolagens sakförsäkringar ska tillfalla ägarbolaget så att denna kan tas i anspråk vid en eventuell olycka, säger it- och energiminister, Anna-Karin Hatt, i ett pressmeddelande i anslutning till att skrivelsen Kärnkraft utan statliga subventioner lämnades över till riksdagen.

5 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per Åhlström skriver:

    Jag har personligen höjt kärnkraftsskatten med 0,5 öre genom att skicka ut ett pressmeddelande om detta, trots att regeringen beslutat att inte höja skatten enligt det förslag som låg på regeringens bord.
    Självklart ändrades detta regeringsbeslut, eftersom pressmeddelanden väger tyngre än regeringsbeslut. Sp var det redan för 30 år sedan.

  2. Anders Johansson skriver:

    Kort fråga. Tar Vattenfall och liknande företag fullt ansvar vid ett dammbrott? Ställer dessa företag säkerheter till staten?

  3. Nilsson Stefan skriver:

    Ska vi hålla oss till sanningen eller ej?
    I Sverige är reaktorägare idag bara skadeståndsansvariga vid olycka upp till 4 miljarder kronor. Dvs ett litet belopp. Beslut togs 2011. Resterande får sveriges medborgare stå för.

  4. Lars Karlsson skriver:

    När argumenten inte räcker så kommer lögnen om kärnkraftens subventioner fram ur nissarnas munnar.

  5. Carl Wiberg skriver:

    Det jag reagerar emot i artikelresonemanget är .. jag citerar ”Regeringen menar att ägarna tar det ekonomiska ansvaret” .. medan jag anser att låta en partsinlaga som Regeringen bedöma detta är högst tveksamt för artikelns trovärdighet. Den fria finansmarknaden med sina priser på låne- och försäkringsfaciliteter, satta i öppen konkurrens, vore en mycket mer övertygande bedömare av ”huruvida ägarna troligtvis kommer (kunna) ta sitt ekonomiska ansvar eller ej” vid en eventuell radiologisk olycka i något av Sveriges kärnkraftverk. Vilka privata, dvs icke subventionerade, bolag har anammat som affärsidé att försäkra kärnkraftverk mot radiologisk olycka ? Om inga sådana finns inställer sig förstås frågan varför …

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet