Vattenfalls resultat speglar hur produktionen prissäkrats flera år i förväg och hur dessa kontrakt faller ut i efterhand. Vindkraften har, trots sin väderberoende produktion, i praktiken blivit en av koncernens mest förutsägbara affärer på grund av till exempel PPA-avtal.

Vattenfalls resultat har fluktuerat kraftigt de senaste åren. Orsaken är den alltmer oförutsägbara och volatila elmarknaden. Vissa år har resultatets stöttats av jämförelsestörande poster men marknaden blir alltmer svårförutsägbar.

Bild: Variabel elproduktion kan ge förutsägbara intäkter. Foto: Vattenfall.

Lönsamheten för Vattenfalls viktigaste affärsområde Power Generation har de senaste åren pressats ned mot rekordlåga nivåer.

”De relativt låga elpriserna påverkar lönsamheten inte minst kärnkraften och vattenkraften i norra Sverige. De låga elpriserna medför vidare att vissa investeringar inte är lönsamma i dagsläget,” konstaterar Vattenfalls vd Anna Borg nyligen på en ägardialog med ägaren staten.

Volatil elmarknad pressar Vattenfall och ökar risken
Fram till energikrisen 2022 levererade Power Generation rörelseresultat på mellan 10 och 20 miljarder kronor. Pengar som kunnat slussats vidare till ägaren – staten.

Men mellan 2022 och 2024 föll rörelseresultatet med nära 20 miljarder. Ett dramatiskt tapp – följt av en lika dramatisk återhämtning. På bara ett år, mellan 2024 och 2025, steg resultatet från drygt 1 till över 17 miljarder kronor.

Utveckling underliggande rörelseresultat Vattenfalls affärsområden samt årets resultat på koncernnivå.

Uppgången säger mindre om marknaden än om tajming. För det handlar inte om högre elpriser. Tvärtom har priserna i norra Sverige, där en stor del av produktionen finns, varit låga under en längre tid.

I stället speglar 2025 års resultat hur produktionen prissäkrats flera år i förväg – och hur dessa kontrakt faller ut i efterhand.

– Resultatet har kopplingar till prissäkringar, men 2024 tog vi också betydande kostnader för avveckling av kärnkraft i både Sverige och Tyskland, vilket förstärker skillnaderna mellan åren, säger Mattias Hedenryd, finanschef på Power Generation.

Krisen som satte prislapparna
Under energikrisen 2022, när gaspriserna sköt i höjden, tecknade marknadens aktörer kontrakt på nivåer som senare fått stora genomslag i resultaten. Det var en period av extrem osäkerhet, där bolag tvingades låsa in priser i ett läge som snabbt förändrades, berättar Gunnar Klackenberg som arbetar med prissäkringar på Vattenfall.

Då tecknades prissäkringskontrakt på nivåer som senare fått stora genomslag i resultaten.

Alla stora energibolag prissäkrar sin produktion. Det innebär att terminskontrakt med fast pris säljs flera år i förväg – cirka tre år före leverans – vilket enligt Gunnar Klackenberg får stor betydelse för när intäkter väl realiseras.

– Turbulensen 2022 var helt avgörande. Många av marknadsaktörernas prissäkringar slog väldigt olika i efterhand, säger Klackenberg.

Ett exempel är 2022 års resultat. Trots rekordhöga elpriser rasade Vattenfalls koncernresultat från 48 miljarder kronor till 21 miljoner. Bakom tappet låg främst prissäkringar – men också nedskrivningar.

Bolaget hade bundit stora volymer till lägre priser och tvingades därför ta betydande förluster på sina derivat. Samtidigt utlöste handeln omfattande säkerhetskrav, så kallade margin calls, som band upp tiotals miljarder i likviditet.

Resultaten har därefter svängt kraftigt mellan åren – inte för att produktionen förändrats, utan för att olika hedgepositioner fallit ut vid olika tidpunkter. Vattenfalls resultat speglar därmed i hög grad gårdagens beslut snarare än dagens marknad.

Förbättringen av 2024 års resultat på koncernnivå drevs i huvudsak av jämförelsestörande poster, främst realisationsvinster från försäljningar av havsbaserade vindkraftsprojekt och värdeförändringar i energiderivat.

När hedgeeffekten klingar av
Inför 2025 förändras bilden igen. Resultatet studsar tillbaka, delvis beroende på att tidigare negativa hedgeeffekter klingar av och att produktionen då exponeras mot mer aktuella höga prisnivåer på kontinenten, konstaterar Gunnar Klackenberg.

Men det går inte att prissäkra i all oändlighet, konstaterar Gunnar Klackenberg.

– Man kommer inte undan marknadspriserna. Till slut slår det igenom. Har du säkrat produktionen framåt i tiden så skyddar det mot prisfall. Men när de kontrakten löper ut måste du sälja till de priser som gäller då.

Sveriges elområdesindelning förstärker skillnaderna. Omkring 75 procent av Vattenfalls elproduktion sker i landet, men efter att Ringhals 1 och 2 stängdes runt 2020 och stora mängder vindkraft byggdes i norr har elpriserna divergerat kraftigt – särskilt i norra Sverige, där vattenkraften dominerar och priserna pressats till rekordlåga nivåer.

Årsmedel spotpris per elområde (exkl. moms). Källa Elpriser.se, Nordpool.

Christian Holtz, delägare och analytiker på företaget Merlin & Metis konstaterar att Vattenfalls prissäkringsstrategi fungerat som en stötdämpare i en volatil marknad, men att möjligheterna att prissäkra på höga nivåer sinar.

– Det innebär att det pris Vattenfall faktiskt får ut för sin produktion successivt riskerar att minska, säger Holtz.

Det kan fortfarande finnas kontrakt kvar på relativt höga nivåer, men när dessa löper ut ersätts de sannolikt av nya prissäkringar gjorda till betydligt lägre nivåer, resonerar han.

Så man kan säga att de prissäkringar som görs nu sätts på en lägre nivå vilket kan påverka framtida resultat?

– Ja, precis. Det har kommit en viss uppgång i elpriset den senaste tiden, men det är fortfarande långt ifrån de nivåer vi hade 2022–2023, säger Holtz.

Vindkraften visar en annan affär
I Vattenfalls vindkraftsverksamhet, särskilt till havs på kontinenten, har prisbilden varit en annan. Högre elpriser och långsiktiga prisavtal – ofta i form av PPA:er – har skapat ett mer stabilt kassaflöde och ett högre resultat per producerad TWh.

Det innebär att vindkraften, trots sin väderberoende produktion, i praktiken blivit en av koncernens mest förutsägbara affärer. Men även i det segmentet varar ingenting för evigt, menar Christian Holtz.

– Vindkraften på kontinenten har ofta en annan prissäkringsstruktur, med till exempel CFD-kontrakt eller långa PPA:er. Det går bra när de kontrakten löper, men när de PPA:erna och andra kontrakt löper ut finns det risk att det blir betydligt lägre, säger Holtz.

Lönsamheten avgörs av något annat
Detta markerar ett skifte i vad som driver lönsamheten för Vattenfall. Det räcker inte att producera el effektivt – avgörande är var produktionen finns och om elen kan säljas till en marknad med högre pris.

Till exempel visar Vattenfall ett kraftigt förbättrat resultat för första kvartalet 2026. Uppgången förklaras av en kombination av högre elpriser i norra Sverige – och att bolaget minskat sina prissäkringar i norra Sverige, som gör att prisrörelser slår igenom i resultatet.

”Vi har minskat vår säkringsgrad i Vattenfall sedan ett par år tillbaka. Skälet är att det har funnits, och periodvis fortfarande finns, stora prisskillnader mellan olika elområden. Den lägre säkringsgraden innebär att en större del av vår verksamhet nu är direkt exponerad mot prisutvecklingen, sa Vattenfalls vd Anna Borg när resultatet för det första kvartalet presenterades.

Den lägre säkringsgraden innebär således att en större del av Vattenfalls intjäning nu är direkt exponerad mot spotmarknaden. Det ger ett snabbt genomslag när priserna stiger – men innebär också en ökad fallhöjd.

”Vi har till exempel sett att priserna har gått ned ganska mycket i SE1 och SE2 under de första veckorna i april, alltså i norra Sverige. Då får vi en motverkande effekt”, sa Anna Borg.

Resultatet kan jämnas ut över tid. Men till slut avgörs allt av priset. Och det kan som sagt inte säkras bort i all oändlighet.