– Vi behöver skyndsamt lära av det vi ser i Ukraina och Iran, säger Tobhias Wikström, vd på Parachute Consulting. Han påpekar att den stoppade havsbaserade vindkraften i Östersjön skulle kunna utrustas med sensorer och vara viktiga för informationsinhämtningen.
Stängningen av Hormuzsundet efter USA:s och Israels attacker mot Iran i februari 2026 har skakat världens energimarknader och bedöms redan vara värre än tidigare energikriser. Det blir också tydligt hur EU-ländernas energiförsörjning styrs av omvärldens geopolitik, något som dessa länder fick erfara redan när Ryssland invaderade Ukraina 2022.
– För att stärka det svenska totalförsvaret är det framför allt två saker vi behöver, mer energi och information om vad som sker omkring oss. Dessa två behov kommer också på sikt att driva på satsningar inom ny elproduktion som havsbaserad vindkraft, säger Tobhias Wikström och fortsätter:
– Vi behöver skyndsamt lära av det vi ser i Ukraina och Iran. Och utifrån dessa lärdomar bygga en mer robust energiförsörjning för hela samhället. Sverige tillhör de länder som har riktigt goda förutsättningar att minska det fossila beroendet och samtidigt stärka totalförsvaret.
Det storskaliga fossilfria kraftslag som går snabbast att bygga är vindkraft, och ser vi till Ukraina och Iran så är tiden en viktig faktor. Men det är just nu tufft för svensk vindkraft. Under 2025 fick endast tre av arton vindkraftsprojekt tillstånd enligt Green Power Sweden. Tolv projekt stoppades av det kommunala vetot och två av Försvarsmakten. För den havsbaserade vindkraften är det mer eller mindre stiltje sedan regeringen 2024 stoppade samtliga ansökningar i Östersjön, med hänvisning till att det skulle försämra Sveriges försvarsförmåga.
– Försvarsmakten har, med all rätt, sagt nej till vindkraft i vissa områden för att de bedömer att det stör deras verksamhet. Sedan får de ofta bära skulden för att det blir ett nej, fast det egentligen är länsstyrelsen och regeringen som väger samman alla myndigheters synpunkter och sedan fattar beslutet. Men Försvarsmakten svarar utifrån sitt myndighetsperspektiv och det har hittills vägt väldigt starkt, förklarar Tobhias Wikström.
– Det som händer nu i samhället, inte bara i Sverige utan i hela Europa, är att den nya krigföringen som vi just nu drabbas av är en hybridkrigföring. Och den drabbar framför allt civilsamhället, inte Försvarsmakten. Det gör att andra myndigheter blir viktigare ur ett sårbarhetsperspektiv, för det är de som i regel utsätts för denna nya sorts krigföring.
Bordningen av fartyg ur den så kallade skuggflottan utanför södra Sveriges kust är ett exempel på det. Mandatet att agera ligger där på Kustbevakningen och Polisen, inte Försvarsmakten.
Tobhias Wikström
Men hybridkrigföringen berör ett brett spektrum av samhällsfunktioner, bland annat Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Trafikverket, Sjöfartsverket och flera andra myndigheter. Och Tobhias Wikström menar att det här skapar ett nytt sätt att se på vindkraftens roll och vad den kan tillföra.
– Där Försvarsmakten är rädda för att inte få information på grund av vindkraft, kan det vara precis kring de platserna som Kustbevakningen, Polisen och Sjöfartsverket vill ha utökade möjligheter till information, när exempelvis fartyg börjar läcka olja, kolliderar eller när en naturkatastrof inträffar. Detta handlar inte bara om tekniska lösningar, för de finns redan idag att tillgå genom allt snabbare tillgång till satellitdata och förbättrade sensorer, säger han.
– Men det handlar också om ett innovativt mindset. Vill vi ha tillgång till modernare sensorer närmare Ryssland som fler myndigheter kan gynnas av, i kombination med en tillgång till enorma mängder energi, eller ska vi fortsätta planera vår energiutbyggnad utifrån äldre teknik som är placerad längre bort från vår potentiella angripare? Här är jag övertygad om att vi kommer att se ett skifte i mindset, frågan är bara när.
Polen har redan dragit den slutsatsen. Där har man bestämt att havsbaserade vindparker ska utrustas med sensorer – inte för att försvåra för försvaret, utan för att hjälpa försvaret och övriga samhället att snabbare se vad som händer, samtidigt som man tillgodoser det utökade behovet av energi.
I Storbritannien har man löst konflikten mellan vindkraft och försvar på ett annat sätt. Sedan 2019 finns en samverkansgrupp – Joint Air Defence and Offshore Wind Task Force – där Försvarsdepartementet, energimyndigheten, vindkraftsindustrin och The Crown Estate, som förvaltar den brittiska havsbotten, arbetar gemensamt med tekniska lösningar. I stället för att försvaret automatiskt lägger in veto mot nya vindkraftsprojekt söker man tillsammans efter sätt att få de två intressena att samexistera.
Ukraina ger ytterligare ett argument för utbyggd och utspridd elproduktion. Stora delar av landets energisystem fungerar trots upprepade attacker – en viktig förklaring är att produktionen är decentraliserad och diversifierad med kärnkraft, vindkraft och solenergi.
– Det stämmer väl överens med gammal klassisk militär teori om man inte har oändligt med resurser, nämligen att det är bättre att ha många saker utspridda än få saker samlat. Det talar för att energiproduktionen i händelse av krig bör vara utspridd och gärna produceras på olika sätt.
Men Tobhias Wikström stannar inte vid elproduktionen. Han ser en möjlighet att slå två flugor i en smäll genom att använda överskottsel från vindkraft för att tillverka bränsle.
– Stoppet i Hormuzsundet visar tydligt hur beroende vi är av dagens fossila bränslen och att vi inte har någon rådighet över priset. Men det går att ersätta dem med elektrobränslen och vi har goda förutsättningar att göra det. Om man väljer att inte göra det tar man en risk, ökar sin sårbarhet och förlitar sig på att ett annat land ska producera det åt oss. Men om vi i stället börjar producera bränslen själva, så ökar vi motståndskraften för hela samhället. Och det rejält.
Idag stängs vindkraftparker av på grund av nätkapacitetsbegränsningar eller när elpriset är negativt. Under 2024 var elpriserna negativa vid cirka 700 timmar, vilket motsvarar åtta procent av årets timmar.
– Den överskottselen skulle i stället kunna användas för att tillverka elektrobränslen till flyget, e-SAF, ett syntetiskt bränsle som kan minska koldioxidutsläppen med upp till 80 procent jämfört med fossilt flygbränsle. Samtidigt skulle det minska vår sårbarhet och vårt omvärldsberoende. NATO lyfter också fram att elektrobränslen är väldigt viktigt för försörjningssäkerheten, säger Tobhias Wikström.
Samtidigt är han medveten om att inhemsk produktion initialt kostar mer.
– Men vad är priset på motståndskraft? Vad är priset på minskad sårbarhet? Framför allt, vad är priset på råoljan om tio år? säger Tobhias Wikström avslutningsvis.
9 Kommentarer
9 Kommentarer
Bjorn ST Wiklund
12 maj, 2026: 10:54 f mSåg nu: "Elektrobränsle-bolaget Liquid Wind har ansökt om konkurs. Kvarvarande vätgasprojekt gör nu rätt i att också kasta in handduken, skriver Christian Sandström i en kommentar."
https://www.affarsvarlden.se/artikel/sandstrom-liquid-wind-ar-inte-likvid-ansoker-om-konkurs
"– Stoppet i Hormuzsundet visar tydligt hur beroende vi är av dagens fossila bränslen och att vi inte har någon rådighet över priset. Men det går att ersätta dem med elektrobränslen och vi har goda förutsättningar att göra det. "
SvaraBjorn ST Wiklund
12 maj, 2026: 7:28 f mJaa nu skickas drönare hundratals mil kors och tvärs mellan Ryssland och Ukraina VARJE dag en icke oväsentlig del träffar målen. Med förstörelse som följd….. hur många dagar tar det innan en anläggning med 100 vindsnurror är OFF GRID sas… f.n. har det på över 1000 månader skickats då kanske en miljon eller mer drönare…. Skulle dessa vindsnurror vara av militärt intresse skulle de inte vara längre sas.
"– För att stärka det svenska totalförsvaret är det framför allt två saker vi behöver, mer energi och information om vad som sker omkring oss. Dessa två behov kommer också på sikt att driva på satsningar inom ny elproduktion som havsbaserad vindkraft, säger Tobhias Wikström och fortsätter:"
en kommentar från ett barn?
F.N. exporterar vi 4GW el till andra länder bara och klippa snöret till EU t.ex. Norge har ju också el….. Naturligtvis förstår INTE vissa att vi har i Sverige väldigt gott om el vi har per capita dubbelt så mycket el från vind som USA eller Tyskland och faktiskt MDM mest i världen…..
Kanske dags att fundera på om våra "betters" inte för oss bakom ljuset…?
Vartefter kommer det ena briljanta förslaget efter det andra "Men Tobhias Wikström stannar inte vid elproduktionen. Han ser en möjlighet att slå två flugor i en smäll genom att använda överskottsel från vindkraft för att tillverka bränsle."
El från vind kraft släpper ut, per Ws, 3ggr mer CO2 än kärnkraft…. osså tillverka bränsle? Vilket då? OLJA? eller vad och hur lagra och skicka detta bränsle….
Uppbär denna skribent lön eller är det en volontär?
"– Stoppet i Hormuzsundet visar tydligt hur beroende vi är av dagens fossila bränslen och att vi inte har någon rådighet över priset. Men det går att ersätta dem med elektrobränslen och vi har goda förutsättningar att göra det. Om man väljer att inte göra det tar man en risk, ökar sin sårbarhet och förlitar sig på att ett annat land ska producera det åt oss. Men om vi i stället börjar producera bränslen själva, så ökar vi motståndskraften för hela samhället. Och det rejält."
QUE ??
"Elektrobränslen är syntetiska, förnybara drivmedel som produceras genom att kombinera vätgas (framställt via elektrolys av vatten med förnybar el) med koldioxid eller kväve. De fungerar som en lösning för transportsektorer där direkt elektrifiering är svår, såsom flyg, sjöfart och tung lastbilstrafik, eftersom de kan användas i befintliga motorer utan stora infrastrukturändringar.
De största utmaningarna är låg energieffektivitet och höga produktionskostnader. Energikonverteringen från el till bränsle och vidare till rörelseenergi innebär stora förluster; en bil som drivs av elektrobränsle har en verkningsgrad på cirka 20 %, jämfört med över 70 % för en vanlig elbil. Trots detta ses de som nödvändiga för att uppnå klimatmålen i svår电气ifierbara sektorer.
Produktion: Sker genom elektrolys av vatten för att få vätgas, som sedan reagerar med koldioxid (från luft, industri eller biomassa) via kemiska processer (t.ex. Fischer-Tropsch) eller biologiska processer.
Slutprodukter: Inkluderar elektrodiesel, flygfotogen (e-kerosin), elektrometanol, elektrometan och dimetyleter (DME).
Fördelar: Kan lagra energi för att balansera elnätet och använder befintlig infrastruktur; om koldioxiden fångas från atmosfären är bränslet klimatneutralt vid förbränning.
Status i Sverige: Flera kommersiella anläggningar och demonstrationsprojekt pågår, till exempel av Liquid Wind och Uniper, med fokus på att utnyttja Sveriges fossilfria el och biogena koldioxidkällor. "
"Idag stängs vindkraftparker av på grund av nätkapacitetsbegränsningar eller när elpriset är negativt. Under 2024 var elpriserna negativa vid cirka 700 timmar, vilket motsvarar åtta procent av årets timmar."
Om det finns en marknad ställer priset på varan in sig där tillgång och efterfrågan möts…
Gissningsvis om priset blir "negativt" säljs inte varan utan man lägger ner…..
Kanske dags att förstå verkligheten väst minskar utsläppen medan Asien ökar utsläppen och faktiskt väst hinner inte minska lika fort som asien ökar…. så skulle utsläppen vara "jättefarliga" rör vi oss lite långsammare mot den s.k. "klimatkatastrofen"….
Eller så måste skribenter förstå att ökad halt av koldioxid i atmosfären är en global företeelse så kunde vi i lilla Sverige som har totalt negativt utsläpp av koldioxid överleva alla klimatkatastrofer….
SvaraMagnus B
7 maj, 2026: 3:14 e mFrån Parachutes hemsida:
"We drive the green transition forward with analysis, dialogue and sustainable solutions."
Detta i kombination med det vanliga tjatet om hur mycket vi kan lära av Ukraina och att Ryssland är ett hot.
Mer behöver man inte veta om Tobhias och hans företag. Det gäller för honom att tillskansa sig subventioner.
SvaraArtikeln kan inte tas på allvar.
Lars-Göran Johansson
7 maj, 2026: 9:37 f mVarför i hela världen tackar det svenska försvaret nej till att få en snabbare indikation på t ex ryska flottrörelser i Östersjön? I andra länder säger deras försvar ja!
Och varför den kompakta svenska motvilja mot ny teknik som att producera vätgas med vindkraftsel när det blåser mycket? Ja, jag vet att det anses för dyrt men det är all teknik i början. Jfr t ex prisutvecklingen på elbilars batterier.
Andra länder vågar satsa på det. T ex teknikledande Kina: https://www.enerdata.net/publications/daily-energy-news/china-unveils-15-gw-offshore-wind-hydrogen-project-producing-80-ktyear.html.
1500 MW vindkraft till 80 kton vätgas per år!
Detta påminner lite om våra svenska järnvägar. Runt sekelskiftet var tekniknivån på järnvägssidan ungefär densamma i Sverige och i Kina. Kina lånade t o m ett X2000 tåg.
SvaraI dag kör vi fortfarande X2000-tåg i Sverige.
I Kina snabbtåg på runt 300 á 400 km/h och t o m Maglevtåg.
Rickard Ohlin@Lars-Göran Johansson
7 maj, 2026: 2:40 e mKina har kärnvapen som avskräckning och har inte imperalistiska grannar som konstant hotar och provocerar.
Det är ett väldigt dumt exempel du tar upp.
Ryssland flyger konstant över de områden som kan vara aktuellt att bygga parker på. Du har dessutom ingen aning om vilka system som krävs för att detektera små drönare i en störningsrik miljö där vindkraftverken står för en stor del. Att sol och vindlobbyn med ivriga påhejare från försvarsindustrin påstår sig ha otestade lösningar i det säkerhetsläge luktar Northvolt och stödpengar.
SvaraSune Arpteg
6 maj, 2026: 9:37 f mCitat: Det talar för att energiproduktionen i händelse av krig bör vara utspridd och gärna produceras på olika sätt. slut citat.
SvaraJust det! det talar för att bygga och installera 100-tals fabriks serietillverkade MMR- och SMR reaktorer utsprida och inkopplade på storkraftnätets transformatorstationer över hela landet. Det var på gång redan i slutet av 1970-talet men stoppades av tankeförbudslagen och effektskatten. Sök på Kåre Hannerts. Secure värme Pius el. Se länk https://www.di.se/ledare/del-3-karnkraften-och-framtiden/
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/om-transmissionsnatet/transmissionsnatskarta/
Sök på nätet efter SMR och MMR reaktorer,
fredrik bruno
6 maj, 2026: 6:41 f mO.K., elpriserna var negativa under inte mer än knappt 10 % av året. Men det faktum att energiproduktionen från vindkraft i stort sett är linjärfördelad och inte normalfördelad innebär att under bortåt en fjärdedel av tillgänglig tid var produktionen mindre än hälften av medelproduktionen (SE1-SE4, GWh/h, källa Kontrollrummet SvK) – (och under en fjärdel av tiden mer än 150 %), sammantaget alltså stora svängningar mellan mycket hög och mycket låg produktion.
SvaraTyvärr krävs det orealistiskt stora batterianläggningar för att utjämna dessa skillnader. Så nu när installerad vindkraft med råge överstiger motsvarande produktion av vattenkraft, så måste de uppkommande överskotten bli mycket svårt att stämma av gentemot det aktuella elbehovet. Den här frågan återkommer hela tiden, hur ska vi balansera av kraftnätet när produktionen och efterfrågan inte stämmer överens i tiden?
Rickard Ohlin@fredrik bruno
7 maj, 2026: 7:58 f mFramför allt, vem skall betala för lagringen av denna överskottsel?
Det handlar om betydande energimängder.
Som exempel, vätgas Grid2Grid för 10GW i 7 dagar motsvarar ca 70 Globen vid 200 bars tryck och 35% verkningsgrad round-trip (förutsatt att det finns vätgasturbiner i 100+MW skala, vilket verkar vara knepigt)
Vattenfall var tydliga med att de inte bygger Krigers Flak pga det saknas lönsamhet att koppla detta mot SE4. Och det är elområdet med högst elpriser. Och här talar vi om 600MW…
Det artikelförfattaren egentligen säger är att det krävs och önskas storskaliga subventioner för att finansiera olönsama anläggningar. Kalkylen kan ändras när förbrukningen ökar men ingen bygger ut förbrukningen inom överskådlig tid.
SvaraMagnus B@Rickard Ohlin
10 maj, 2026: 3:37 f mRickard, du nämner subventioner. Precis vad jag tänkte. Det enda Tobhias är ute efter, är att kapa åt sig av subventioner till sitt företag.
Svara