I tillståndsprövningar klassas inte kraftnätet som riksintresse. Kraftledningar prioriteras lägst av alla jämförbara infrastrukturprojekt. Enligt Svenska kraftnät ges elnät ett sämre juridiskt skydd. – Vi är nederst i prioriteringsordningen, säger nätchef Per Eckemark.

– Det blir väldigt krokiga ledningssträckningar när vi ständigt måste byta riktning för at komma runt andra intressen som värderas högre. Det gör att vi måste vika undan och hitta en annan väg, säger Per Eckemark, chef för Division Nät på Svenska kraftnät.

Bild: Svenska kraftnät bygger den nya 400 kV-ledningen Storfinnforsen-Midskog. Foto: Svenska kraftnät.

En viktig anledning till att kraftledningar rangeras nederst när olika intressen i ett område ska vägas mot varandra är att elnät inte klassas som riksintresse. Det ger andra infrastrukturer bättre förutsättningar. Eller rennäringen, kulturminnen eller friluftsliv.

Allt utom elnät
– Elnät ges ett sämre juridiskt skydd jämfört med andra riksintressanta områden. Finns något av riksintresse i närheten av en planerad kraftledning så får ledningen anpassa sig, säger Per Eckemark.

Riksintresse är ett juridiskt myndighetsbegrepp från 1987 när naturresurslagen upprättades. Det är statens verktyg för bevakning av sådant som är ”av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen”, enligt MSB. Det kan vara en plats, en funktion eller enstaka objekt som behöver skyddas eller prioriteras, allt från naturtillgångar och kulturhistoriska miljöer till infrastruktur som flygplatser, farleder och vissa typer av väg/järnväg. Elnät ingår ej.

Det betyder inte att Svenska kraftnät rangordnas i själva tillståndsprövningen, men ett intresse som inte är riksintresse kan rent juridiskt inte vägas mot ett som är det. Transmissionsnätets intresse kan formellt sett inte ens tas upp till värdering mot ett riksintresse.

Kraftnätet rangeras därför lägst i sina egna tillståndsprocesser. Ledningarna måste dras på utsidan av andra riksintressen. Om en ledning påtagligt berör ett riksintresse så måste alltid Svenska kraftnät flytta på sig.

Ibland har man tur
– Vi kommer längst ner i prioriteringsordningen när transmissionsnätet ska jämföras med exempelvis naturintressen, samebyar, vägar och försvarsintressen, säger Per Eckemark. Det gör kraftnätet dyrare och byggtiderna långdragna.

Ibland har man turen att en kommun eller länsstyrelse på eget bevåg definierar kraftledningar som riksintressanta. Det kan också hända att Energimyndigheten ger en anslutningsledning till stamnätet status som riksintresse, något Second Opinion också har skrivit om.

Kraftnät kräver riksintresse
Svenska kraftnät efterlyser idag en mer jämbördig process. Sedan Riksintresseutredningen kom 2016 med systemoperatörens remissvar (pdf) har det varit tyst från politikens sida.

– Det är dags att kraftledningar uppgraderas till att vara en infrastruktur med riksintresse. Vi har i olika omgångar agerat för att det ska ske men det händer inte mycket, säger Per Eckemark.

I januari 2021 skickade generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe tillsammans med vd:ar för Sveriges regionnätsägare en ”påminnelse” till regeringen med bland annat ett förslag till att låta transmissionsnätet bli riksintresse. I brevet (pdf) är system- och klimatargumenten uppradade.

Jämställ kraftnät med väg
Medan kraftnätet hålls under klacken har vägar och järnvägar det betydligt lättare. Trafikverkets infrastruktursatsningar tillhör nationella planer som baseras på politiska beslut. Under Trafikverkets försorg kan väg och järnväg definieras som riksintressanta och samhällsekonomisk nyttiga. Det ger rakare vägar och krokigare nät.

Per Eckermark.

– Det är stor skillnad mellan elnät och väg/järnväg när det gäller tillståndsgivning. Vi tillhör samma departement, Infrastrukturdepartementet, men befinner oss i olika världar, säger Per Eckemark.

– Det skulle vara bättre om kraftnät kunde byggas enligt samma princip som vägar och järnvägar. Då gör man en miljöprövning mot miljölagstiftningen, en konsessionsprövning om lämpligheten och när ett tillstånd har givits behövs ingen prövning av andra.

Ei bedömer tekniken
Svenska kraftnät beslutar själv om sina investeringar. Som transmissionssystemoperatör (TSO) har myndigheten systemansvaret för kraftnätet och kunskapen om hur det måste utformas för att vara driftsäkert.

Det är ändå myndighetskollegan Energimarknadsinspektionen (Ei) som tar beslutet om ny kraftledning efter att Svenska kraftnät har sökt om koncession. Svenska kraftnäts investeringsbeslut prövas av Ei utifrån om kraftledningen är tillåtlig och lämplig ur en allmän synpunkt.

– Ei bedömer om kraftledningen är ekonomisk lönsam och utformad med rätt teknik. Det känns som ett väldigt onödigt steg, säger Per Eckemark. 

Ledning eller kabel
Särskilt dragkampen mellan luftledning och markkabel för högspänd växelström är sedan länge en utdaterad diskussion i både svensk och internationell nätbransch. Ändå driver falska förhoppningar runt som gamla spöken hos både  allmänheten och i statliga korridorer.

– Många tror att luftledningar bara är en kostnadsfråga men att skicka högspänd växelström i markförlagd kraftkabel är inte tekniskt möjligt annat än på korta sträckor. En markkabel ger helt andra tekniska referenser, säger Per Eckemark.

Den offentliga kunskapen måste därför uppdateras. Svenska kraftnät har föreslagit till regeringen att regeringskansliet i rent bildningssyfte ökar den interna vägledningen om vad som gäller för transmissionsnät.

Tre hattar
Att ständigt behöva försvara transmissionstekniska beslut har sin grogrund i otydliga ansvarsstrukturer. I ett större perspektiv blir frågan om kraftnätets status som riksintresse också en fråga om Svenska kraftnäts myndighetsroll och ansvar för elektrifieringen, och vem som i slutändan ska definiera stamnätets konkreta utbyggnad.

Svenska kraftnät är både systemansvarig, stamnätsägare och myndighet, tre hattar som kan vara svåra att bära samtidigt. Till exempel ska man som bevakningsansvarig myndighet inom elförsörjning ta hand om andras krav på riksintresse, samtidigt som man själv som nätägare inte får använda samma verktyg i tillståndsprocesser för kraftledningar – som man som TSO har beslutat behövs.

Behöver nytt mandat
– Idag saknas förtroende för att Svenska kraftnät inte bygger kraftledningar i onödan, säger Per Eckemark.

Hade en annan formulerad politik kunnat ge elinfrastrukturen ökad status och höjt kraftnätets värde också i tillståndsprocesserna?
– Ja det tror jag. Kraftledningar måste alltid prövas mot miljölagstiftningen men Svenska kraftnät skulle behöva ett mer självständigt mandat, att själv få bestämma vad som behöver byggas och hur det byggs, säger Per Eckemark.

Klimatnyttan försvann
Kraftledningars klimatnytta är en annan eftersatt resurs som hittills inte har tagits tillvara i tillståndsprocesserna. I juridisk mening finns ingen nytta. Lagstiftningens nuvarande utformning genom miljöbalken tillåter inte att klimatperspektivet åberopas i formella sammanhang, enligt Per Eckemark.

– Transmissionsnätets positiva klimateffekter räknas inte med när man ska väga nyttan av nätutbyggnad upp mot intrång i naturen eller mot andra intressen, säger Per Eckemark. Kraftnätets klimatnytta syns inte.

– Utan status som riksintresse blir den nationella och globala nyttan alltid övertrumfad av lokala hänsyn, säger Per Eckemark.

* * *

Nytt klimatnät: Hoppet är att den pågående Klimaträttsutredningen som presenteras i maj 2022 ska föreslå förbättringar av kraftnätens klimatnytta och Svenska kraftnäts roll i tillståndsprocesserna. Naturvårdsverket ser över miljöbalken och arrangerar Miljöbalkdagarna 24–25 mars 2022. Second Opinion har tidigare intervjuat Katarina Larsson, Svenska kraftnäts enhetschef för tillståndshanteringen, om bland annat svårigheterna runt tillståndsprocesser och riksintressen.