DEBATT
Den centrala frågan kvarstår: var uppstår den samhällsekonomiska nyttan, och på vilka antaganden vilar den? Det skriver Mats Nilsson i en slutreplik om kabeln till Danmark. Han efterlyser en bredare samhällsdiskussion om utlandskablarna likt den i Norge.
Svenska kraftnät upprepar i sin replik att Konti-Skan ger nytta i båda riktningarna. Det kan mycket väl stämma i ett rent tekniskt avseende. Men den centrala frågan kvarstår: var uppstår den samhällsekonomiska nyttan, och på vilka antaganden vilar den?
Bild: En bit av NordLink mellan Norge och Tyskland som färdigställdes 2021. Foto: Tennet.
Tidigare har Svenska kraftnät motiverat svensk nytta med att elpriserna förväntas bli lägre i Danmark. Detta är ett avgörande antagande, eftersom det är först då en förstärkt förbindelse kan sänka priserna i Sverige. Problemet är att detta antagande varken är självklart eller tydligt redovisat. Tvärtom avviker det från hur det danska kraftsystemet i dag är uppbyggt och hur prisbildningen normalt fungerar vid handel mellan nettoexport- och nettoimportområden.
Det är också slående att på Svenska kraftnäts projekthemsida för Konti-Skan finns det information om hur man tänkt kring bottenundersökningar och kabeldragning, men ingenting om hur den ökade svenska samhällsnyttan faktiskt har beräknats. För ett projekt i den här storleksordningen är det en märklig prioritering.
Vidare väcker resonemanget om att Danmark skulle vara tillräckligt frikopplat från Tyskland för att motivera ett ja till en Danmarkskabel men ett nej till en Tysklandskabel fler frågor än det besvarar. Det danska kraftsystemet är djupt integrerat med det kontinentala, både fysiskt och prismässigt. Om denna koppling inte anses problematisk, varför var den då avgörande i fallet Hansa PowerBridge?
Slutligen är det värt att lyfta blicken västerut. I Norge pågår en öppen diskussion om att inte förnya de äldsta Danmarkskablarna alls, just på grund av oro för prisöverföring och begränsad nationell nytta. Det är en diskussion som förs av systemoperatör, politiker och parlament. Frågan är därför inte varför Norge tvekar, utan snarare: vad vet norrmännen som vi ännu inte vill tala om i Sverige?
1 Kommentar
1 Kommentar
Lars-Göran Johansson
4 februari, 2026: 9:18 f mJag förstår att samhällsekonomisk nytta är ett vedertaget begrepp i den nationalekonomiska världen. Definierad som S = KÖ + PÖ där KÖ är konsumentöverskott och PÖ är producentöverskott.
Men Svk använder detta begrepp med en liten tvist.
Svk utgår från de algoritmer som finns i datorprogrammet Euphemia. Och där kommer även flaskhalsinkomster in. Från början beskrevs det som:
”The social welfare (consumer surplus + producer surplus + congestion rent across the regions) generated by the executed orders is maximal.”
Sedan verkar det som om organisationerna bakom Euphemia själva tyckte att detta skorrade lite falskt så i dag är det uttryckt som:
”The economic surplus (consumer surplus + producer surplus + congestion rent across the regions) generated by the executed orders is maximal.”
Euphemia har alltså bytt uttrycket ”social wellfare” mot uttrycket ”economic surplus”.
Men inte Svk som fortfarande håller fast vid uttrycket ”samhällsekonomisk nytta” och därigenom försöker att låtsas som om detta skulle vara något som är positivt för alla elkunder.
Vilket det absolut inte är! Fråga bara elkunderna i SE4 om de har upplevt någon maximerad ekonomisk samhällsnytta från sina onödigt höga elpriser!
När nu Svk verkar använda samma begrepp för en ny Konti-Skan kabel så kan ju detta faktiskt innebära att den samhällsekonomiska nyttan, med Svk´s definition, ökar samtidigt som elkunderna i SE3 får ett högre elpris än vad de annars skulle fått!
Men rent teknisk kan jag inte se annat än att en ny Konti-Skan kabel med ökad kapacitet bara är positivt. Ju mer vi maskar ihop EU´s olika elområden desto bättre kan vi utnyttja EU´s totala elproduktionssystem.
Så i stället för att stoppa en tekniskt sett välmotiverad ny Konti-Skan kabel så borde vi se över de algoritmer som leder till att vissa elkunder blir negativt drabbade.
SvaraAlternativt kompensera dessa elkunder på något annat sätt. T ex genom att flaskhalsinkomsterna går tillbaka till just det elområde som skapar dem och tillåts att användas på ett bredare sätt än i dag.