Informationsbrist skapar flaskhalsar

Informationsbrist skapar flaskhalsar

Bristande information kan vara en större flaskhals för elnätet än själva elöverföringen, menar den norska branschföreningen. Svenska kraftnät är i perioder för tyst om sina projekt. – Nordisk samordning av stamnätens underhåll måste stärkas, säger Per Arne Vada på Energi Norge.

Vid underhåll och nybyggnation måste en nätägare ibland stänga ner hela överföringslinjer. Det har Per Arne Vada, näringspolitisk rådgivare inom nät och kraftsystem på den norska branschorganisationen Energi Norge inga problem med att förstå.

Bild: Stationen Skogssäter utanför Trollhättan byggs om och det påverkar hur mycket el som kan överföras från Norge. Foto: Svenska kraftnät.

– Men just då är det extra viktigt att informationsflödet och kommunikationen mot marknaden fungerar, säger Per Arne Vada och refererar särskilt till situationen kring transformatorstationen i Skogssäter utanför Trollhättan.

Skogssäter är en knutpunkt i norra delen av Västkustsnittet som periodvis tar emot stora mängder norsk vattenkraft via en 400 kV-linje från Haslesnittet i elområde NO1. I somras stängde Svenska kraftnät ner importen från Østfold mer än planerat utan nämnvärd dialog.

– Det blev stora begränsningar på svensk sida utan at elmarknaden fick tillräcklig information. Det resulterade i stor oförutsägbarhet för marknadsaktörerna, säger Per Arne Vada.

Ingen djupare info…
Utbyggnaden av 400 kV-stationen i Skogssäter har planerats under många år. Målet är att ersätta det 48 år gamla ställverket med två nya ställverk varav det första skulle tas i drift 2019, ”förutsatt att allt går enligt plan”, som Svenska kraftnät tidigt formulerade sig. Det gjorde det inte.

Jobbet drog ut på tiden och det blev 2020. I januari kom det första av en lång rad UMM-meddelanden (Urgent Market Messages) om reducerad importkapacitet från Norge på grund av nya ”ogynnsamma lastförhållanden”. UMM är en direkttjänst för TSO-information administrerad av Nord Pool Group som dock ger mycket begränsad information vad gäller bakgrund och tidsperspektiv.

– Avsaknaden av fördjupad information om ständigt återkommande reducerad kapacitet gav onödigt låg förutsägbarhet för norska aktörer som periodvis också hade fulla vattenmagasin, säger Per Arne Vada.

…över krympande kapacitet
– Vi menar inte att Svenska kraftnäts transformatorjobb i Skogssäter är orsaken till alla begränsningar mellan NO1 och SE3 men bristen på kommunikation har bidragit till att göra marknadssituationen svårare än nödvändigt, säger Per Arne Vada.

– När informationen uteblev fick vi inte bara den fysiska flaskhalsen att ta hand om men även en flaskhals i informationsflödet.

Det blev vår, sommar och höst och i skrivande stund är Svenska kraftnät uppe i tjugo relaterade UMM, det senaste från 26 oktober 2020, som

Per Arne Vada, Energi Norge.

fortfarande skjuter flaskhalsarna framför sig. Under årets tre första kvartal har överföringskapaciteten mellan NO1 och SE3 försämrats mycket. Enligt Energi Norge har norska elproducenter under längre perioder förlorat runt 1000 MW kapacitet till Sverige, nära hälften av vad som kan finnas på överföringslinjen till Trollhättan.

Sommaren vi minns
På den svenska sidan krockade flaskhalsen också med kärnkraftens revisionssäsong och andra driftstörande händelser väl värd att hösta erfarenheter från enligt Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré. Analyserna visade att det var ”nödvändigt att förbereda ytterligare avhjälpande åtgärder för att upprätthålla driftsäkerheten”.

Från väster kunde norska vattenkraftsproducenter se hur elsystemet led men utan att kunna bidra. Sverige använder ofta norsk vattenkraft som stabilisator gentemot intermittent vindkraft men nu stoppades leveranserna bokstavligen talat i porten.

– Det hjälper inte med överföring till Trollhättan om elen inte kan skickas vidare till Stockholm eller Malmö, säger Per Arne Vada.

– Rent systemtekniskt blev de oplanerade avbrotten in mot Norge inte speciellt lyckade. Istället ökade osäkerheten i elnäten.

Det stora perspektivet
Den nya transformatorstationen i Skogssäter är en del av Västkustsnittet som länge har varit ett konfliktområde inom nordisk transmission. Här möter norsk vattenkraft tysk och dansk vindkraft på väg norrut samtidigt som Svenska kraftnät försöker leva upp till sitt namn. Just därför ska det ålderstigna stamnätet så småningom också rustas upp med en ny 400 kV-linje mellan Trollhättan och Stenkullen utanför Göteborg.

Både med tanke på enskilda svaga länkar och den allt mer volatila elmarknaden med stora svängningar mellan överskott och bristsituationer, så är aktörerna mer än någonsin tidigare beroende av löpande information om sådant som påverkar elnätens drift och kapacitet, menar Per Arne Vada.

Att svenska elkonsumenter i somras fick högre priser på grund av hanteringen i Skogssäter är han övertygad om, något också elmarknadsanalytiker Mats Nilsson har berört på Second Opinion, och Svenska kraftnät svarat på. I princip är det inte mycket att göra åt då driftsäkerheten inte kan äventyras till fördel för marknadsbehoven, menar man.

Viktigt flöde
Det är inte heller ett krav att marknaden ska styra i alla lägen, påpekar Per Arne Vada, men ju mer komplext energisystemet blir – med elektrifiering, intermittent kraftproduktion och kapacitetsbrist på alla nätnivåer – ju bättre förutsägbarhet krävs i underhållsprojekten. Kommunikationsutmaningen kan därför bli en större fråga framöver än enbart förlorade affärer.

– Finns inget nytt att meddela marknaden så får man åtminstone meddela just det. Det är alltid värre att inte veta något än att få negativa besked, säger Per Arne Vada.

– Det blir extra värdefullt när det händer oplanerade saker. Skär man ner på information om infrastrukturen får det direkt negativa konsekvenser inom flera områden, så för marknadsaktörer kan flödet av information därför vara lika viktigt som mängden energi.

Samordna underhållet
Framöver måste därför samarbetet över gränserna bli bättre, tycker man på Energi Norge. Ländernas samverkan kring planerat underhåll i stamnäten måste stärkas. Per Arne Vada påpekar att det också är något EU kräver genom upprättandet av Regional Security Coordinators (RSC).

– Det behövs mer transparens kring stamnätsprojekten i gränsregionerna, ett arbete som också behöver följas upp av ländernas tillsynsmyndigheter eller NordReg. Stamnätsägarna måste även samordna sina samhällsekonomiska bedömningar när de planerar underhåll och kopplar bort nätkapacitet, säger Per Arne Vada.

– Bara en sådan sak som att planera och utföra underhåll på båda sidor av gränsen samtidigt skulle direkt gynna överföringskapaciteten, elmarknaden och elkunderna.

 

* * *

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet