“Elektrifieringen kräver hårt arbete”

“Elektrifieringen kräver hårt arbete”

– Politiker kommer så småningom att leta efter sätt att beskriva att energiintensiv industri i Sverige är bra för klimatet, säger Mats Gustavsson, energidirektör på gruvföretaget Boliden som påbörjat ett stort elektrifieringsprojekt.

Förutsägbarhet och fossilfrihet är grundläggande element i industrins energiplanering, tycker Mats Gustavsson, men mycket i svensk energipolitik har på senare år hamnat fel, inte minst vad gäller effektläget och kapacitetshaveriet i vissa elnät. Istället för att vara pragmatisk har energipolitiken styrts av känslor som inte tagit tillräcklig hänsyn till systemfakta eller fysiska förutsättningar.

Bild: Tunga transporter vid Aitik-gruvan. Foto: Boliden/Stefan Berg.

– I prisområdet SE4 i Skåne har man under lång tid systematiskt monterat ned all reglerbar produktion, från Barsebäck till kraftvärme, utan att bygga upp ersättningsproduktion eller stärkt kraftlinjerna in i området. Svensk politik har resulterat i att Sveriges största konsumentområde idag befinner sig utan tillräcklig leveranssäkerhet, säger Mats Gustavsson.

– Som en märklig konsekvens går Skåne därför ofta på dansk kolkraft istället för att Sverige hade kunnat exportera fossilfri el till Danmark.

Mats Gustafsson, energidirektör Boliden.

En vansinnig affär
Energiöverenskommelsen var enligt Mats Gustavsson det yttersta exemplet på svensk politik utan verklighetsanknytning. Å ena sidan lät man kärnkraften bli marknadsstyrd då effektskatten togs bort, och samtidigt gav man efter för kravet på 18 TWh nya vindkraftssubventioner.

– En vansinnig och alldeles för dyr affär vilket resulterade i att den reglerbara kraften tappade i konkurrenskraft. Även ur klimatsynpunkt har jag väldigt svårt att ta till mig ett sådant beslut, säger Mats Gustavsson.

Regeringens aktuella effektlösning för Skåne är inte heller något han vill lyfta fram. Den består av akuta insatser som att flytta tillbaka elkundernas nätinbetalningar och handla kraft från utlandet genom mothandel, en metod inte ens Svenska kraftnät tror på.

Retoriken styr
Till allt detta kommer en för industrin kontraproduktiv politik som enligt Mats Gustavsson ger med den ena handen och tar tillbaka med den andra. Retoriken har fått flöda fritt kring energipolitiska beslut och det har varit svårt att hålla en faktabaserad dialog igång, tycker han. Svensk energipolitik styrs delvis av visioner som inte går att genomföra i verkligheten utan stora konsekvenser för samhället.

– Och det är ju tragiskt för egentligen har industrin och politiken inte olika målbilder. Utmaningen är att vi ibland ser helt olika vägar mot målet, säger Mats Gustavsson.

– Just därför har vi tillsammans med Fossilfritt Sverige tagit fram vägkartor för gruvnäringens omställning.

Elektrifieringens förtrupp
Enligt gruv- och mineralbranschens färdplan ska gruvindustrin till 2025 elektrifiera 10–15 procent av maskinparken. För att nå över 50 procent och kanske uppåt 95 procents elektrifiering jämfört med idag är det realistiskt med ett tidsspann på ytterligare tio år. Först efter 2035 når man ”genomgående elektrifiering”.

Färdplanen gäller hela branschen där Boliden har lagt sig i elektrifieringens spets. Boliden AB är en internationell koncern som i Norden och Irland äger fem smältverk och sex gruvor, som producerar icke-järnhaltiga metaller som koppar, zink och nickel.

I Aitik utanför Gällivare har man nu genomfört ett pilotprojekt för elektrifiering av transporter i samverkan med ABB, Caterpillar, Chalmers, Eitech, Energimyndigheten och Pon Equipment. Nyligen beslöt Bolidens styrelse att expandera med ytterligare kilometer elektrifierade transportvägar.

– Vi befinner oss i en mycket fysisk och praktisk verklighet som inte går att omvandla enbart med hjälp av god vilja, önsketänkande eller mer skatt. Elektrifieringen kräver hårt arbete, långsiktig planering och mycket pengar och det har vi försökt att förmedla till regeringen genom gruvnäringens färdplan, säger Mats Gustavsson.

Skatt hjälper inte klimatet
I regeringens tvärpolitiska uppgörelse Januariavtalet togs istället det så kallade gruvdieselundantaget bort, gruvnäringens mångåriga nedsättning på energi- och koldioxidskatt. Nedsättningen försvann som en del av den gröna skatteväxlingen på 15 miljarder som ingick i överenskommelsen mellan regeringen (S och MP) och stödpartierna (C och L).

– Hur kan någon tro att elektrifieringen går fortare om vi får höjd skatt med 100 miljoner kronor, som skattehöjningen kostar? Det hjälper inte omställningen till el en enda sekund, säger Mats Gustavsson.

Det tar inte kortare tid att bygga eltruckar bara för att gruvföretag blir av med mer pengar, måste skära ner på annat och kanske låta bli att anställa fler folk, menar han.

– Egentligen går det mot allt förnuft att stora industrikoncern med ansvar för tusentals arbetsplatser ska rusa med full fart in i användningen av ett nytt bränsle utan att ha en aning om hur priset kommer att utvecklas, och där 60–70 procent av priset sätts av en politik som är oförutsägbar, säger Mats Gustavsson.

Förutsägbarhet är nyckeln
– Ta också den indirekta kostnadspåverkan som hör ihop med utsläppshandelssystemet EU ETS som leder till ett högre elpris. Mitt stora skräckscenario är om värdet på en utsläppsrätt bara ökar och ökar. På kort tid har priset gått från 5 till 25 euro och vi måste kanske se framför oss 35–40 euro, säger Mats Gustavsson.

Han ser ändå tecken på att den politiska tonen inte enbart är fördömande. Under branschorganisationen Svemins höstmöte lovade näringsminister Ibrahim Baylan att regeringen efter nyår kommer att ge uppdrag att ta fram förslag på hur förutsebarheten i gruvnäringen kan öka. Så det finns hopp, tycker Mats Gustavsson.

– Jag har aldrig tidigare upplevt att industrin har stått så samlad, och vi vet att vi har samma målbild som politiken. Nu gäller det att även få en faktabaserad diskussion så att vi tillsammans kan vi genomföra omställningen till fossilfritt fortare, säger Mats Gustavsson.

 

* * *

 

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Alvar Nyrén skriver:

    Ja, vansinne med snedvridna subventioner. Men det kommer att bli fler upptäckter för politiker och samhälle, när naturen inte heller framgent kommer att följa klimatmodellernas utveckling från en felaktig faktagrund. Det är första steget man bör ta innan man planerar, dvs börja från början och granska fakta i en fråga som styrs av grupper som har rädsla som affärsmodell. Det sparar astronomiska summor åt samhället och vår välfärd:

    https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/det-teoretiskt-om%C3%B6jliga

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet