Händelseförloppet i storincidenten börjar klarna

Händelseförloppet i storincidenten börjar klarna

Händelseförloppet börjar klarna i den stora incident, som den 8 januari separerade det kontinentala elnätet i två olika delar. Utlösande var att två 400 kilovolts strömskenor plötsligt separerades från varandra i transformatorstationen Ernestinovo i Kroatien.

Händelserna beskrivs närmare i den rapport som den europeiska stamnätsorganisationen ENTSO-E publicerade i dag (26 januari).

Bild: Ernestinovo kraftstation i Kroatien. Foto: Wikipedia.

Det hela tog alltså sin början genom att de två 400 kilovolts strömskenorna separerades från varandra, efter att överströmskyddsreläet utlöst skenbrytaren mellan skenorna, och därmed alltså stoppade elöverföringen i båda riktningarna.

Detta skedde i stationen Ernestinovo kl. 14:04:25,9 centraleuropeisk tid. När elflödet sökte sig andra vägar, slog det i nordvästlig riktning närmast ut transformatorstationerna Zerjavinec (Kroatien) and Pecs (Ungern), medan flödet mot sydost närmast slog ut stationerna Ugljevik (Bosnia-Herzegovina) och Sremska Mitrovica (Serbien).

Kaskadeffekterna blev omfattande. Inom 40 sekunder slogs fjorton stationer ut i norra Balkan och Rumänien, med effekt att den nordvästra och sydöstra delen av det europeiska elnätet separerades till två egna nät. Det kronologiska händelseförloppet framgår av ENTSO-E:s karta här intill.


Den effektobalans som uppstod var i storleksordningen 6 300 megawatt, med underskottet på nordvästsidan och överskottet på sydostsidan. På 15 sekunder sänkte det frekvensen i nordväst till 49,74 Herz, medan den i sydost steg till 50,60 Herz. Att diskrepansen blev större i sydost är relaterat till att det som elnätsområde är betydligt mindre än nordvästområdet.

Som framgår av frekvenskurvan här nedan stabiliserade sig frekvensen i nordväst efter den första chocken snabbt runt nivån 49,84, för att efter fyra minuter klättra vidare upp till det önskade intervallet 49,90-50,10 Herz. I sydost fluktuerade frekvensen däremot rejält under lång tid ända tills de två näten åter kunde kopplas ihop kl. 15.08, efter att ha varit separerade i 63 minuter.


Som nämnts i tidigare artikel bidrog flera system till den snabba frekvensåterhämtningen i nordväst, framför allt automatisk bortkoppling av 1 700 megawatt effekt i Frankrike och Italien – baserat på avtal med kunder – och ett tillskott på 480 megawatt norrifrån i Europa. I sydost var en viktig åtgärd att en turkisk produktionsenheten på 975 megawatt automatiskt kopplades bort ur nätet 32 sekunder efter den initiala händelsen i Ernestinovo.

De bortkopplade elleveranserna i Frankrike och Italien kunde återställas efter 42 minuter.

ENTSO-E uppger att analyserna fortsätter och att EU-kommissionen hålls underrättad. Händelsen ska även granskas närmare av en särskild expertgrupp med deltagande av de nationella regulatorerna, ACER och de europeiska stamnätsoperatörerna. En officiell slutrapport är att vänta i framtiden.

ENTSO-E nämner att det synkrona elnätet i Kontinentaleuropa är ett av världens största i sitt slag och att incidenter av detta slag kan inträffa i varje elsystem. Vilka konsekvenserna blir beror på motståndskraften i systemet och hur väl dess olika aktörer lyckas i det förebyggande arbetet mot störningar.

En gång förut, den 4 november 2006, har en incident splittrat elnätet på kontinenten på ett liknande sätt. Den gången blev effekterna mycket större och föranledde ett omfattande analysarbete och beslutet att grunda European Awareness System (EAS), den plattform där stamnätsoperatörerna kan utbyta information i realtid.

Vid incidenten den här gången var ett viktigt inslag en telefonkonferens, som inleddes knappt fyra minuter efter den initiala händelsen, med deltagande av stamnätsoperatörerna Amprion (Tyskland), Swissgrid (Schweiz), RTE (Frankrike), Terna (Italien) och REE (Spanien).

ENTSO-E menar att elnätet den här gången visade stor motståndskraft genom att relativt sett få elkonsumenter drabbades av elavbrott, motsvarande 70 megawatt i nordost och 163 megawatt i sydost.

 

Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet