Kärnkraftens mål är 25 % av elproduktionen

Kärnkraftens mål är 25 % av elproduktionen

I kontrast till det svenska perspektivet på kärnkraft står stora delar av övriga kärnkraftvärldens. Här är fokus kärnkraftstillväxt i stället för avveckling.
– Det råder helt klart ett tillväxtläge. Målet för kärnkraftsindustrin är att leverera 25 procent av världens el till 2050, säger Agneta Rising, chef för World Nuclear Association.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Energiföretagen Sverige

Den svenska kärnkraftsfrågan handlar om hur länge dagens reaktorer ska finnas kvar, bygga nytt är överhuvudtaget inte aktuellt i dag. Tysklands avveckling går i samma riktning.

Men för att avgöra kärnkraftens generella status i världen är Sverige och Tyskland dåliga exempel, menar Agneta Rising.
– Det gäller att ta av sig de europeiska glasögonen. För kärnkraften i världen råder det helt klart tillväxtläge. Om man ser till hur många reaktorer det har byggts de senaste fem åren så handlar det om 4-5 GW per år och 2015 var nytillskottet nästan 10 GW. Det ser väldigt positivt ut, det är en väldigt kraftfull tillväxt. Kina står för hälften av detta, men i flera andra länder i Asien som till exempel Indonesien, Malaysia, Taiwan och Vietnam är det ett stort intresse och kompetenta människor som verkar för kärnkraftens tillväxt, säger hon.

Agneta Rising är sedan tre år tillbaka chef för World Nuclear Association (WNA). Organisationen är global och representerar världens kärnkraftsindustri. I hennes roll bevittnar hon en otrolig spännvidd i kärnkraftsfrågan. Från Tysklands snabba avveckling till en offensiv utbyggnad i Asien och då framför allt Kina:
– Å ena sidan kan man tycka att det är otroligt sorgligt att det går åt det hållet i Tyskland, där en kompetens som tillhör världens främsta tynar bort, de duktiga människorna försvinner jättesnabbt. Men å andra sidan fortsätter utvecklingen på andra håll i världen och det är här kompetensen växer.

Likväl som andra talar om elproduktionsmål för 2050, gör WNA det också. Och det överordnade målet är som för alla andra att lösa klimatfrågan.
– Som chef för WNA vill jag åstadkomma en samsyn på vad som är kärnkraftens möjligheter att leverera: hur fort det kan gå till rätt pris och rätt kostnad. Vårt mål är att till 2050 ska vi leverera 25 procent av världens elproduktion. Det har vi lagt en plan för, säger Agneta Rising och fortsätter:

– När vi lyckas med det då har kärnkraften spelat sin roll för att klara klimatet. Kärnkraften kan spela en stor roll och en ganska avgörande roll. Jag är helt klart, precis som International Energy Agency, av den uppfattningen att har vi inte kärnkraft klarar vi inte klimathotet, kärnkraften är inte allt men den är avgörande. Kärnkraften kan också göra att vi får in mer förnybart i systemet.

Det kommer att ta några år att nå målet, menar hon. Nu är andelen 11 procent och under första halvan av 1990-talet 17 procent. I mitten av 1980-talet startades 32 GW el från kärnkraft varje år.
– Den nivån måste vi komma upp till igen. Men det handlar ju inte om magi, för det har gjorts förut, säger Agneta Rising.

Vilka är kärnkraftens utmaningar de närmaste åren – och på längre sikt?
– Att kunna öka utbyggnadstakten. Kineserna har högre nivå än alla andra länder och levererar på sina planer. Det gäller också att få igång övriga länder. Men när de kärnkraftskompetenta länderna som till exempel Kina, Japan och Korea bestämmer sig så är byggtiden inte mer än fem år.

Vad måste till politiskt och ekonomiskt för att kärnkraften ska få bra förutsättningar?
– Jag tror att det behövs ett starkt och stabilt regelverk som är teknikneutralt. I Europa och Sverige har den avreglerade marknaden inte varit till för att skapa nya infrastrukturinvesteringar. Marknadens konstruktion har inte bidragit till att till exempel havsvind och kärnkraft kommer in i systemet för de är kapitalintensiva i början. Sedan har man lagt skatt på kärnkraften medan andra koldioxidfria energikällor får bidrag. Man behöver klarare och bättre regler som värderar kärnkraftens miljövärden. Om man inte ger det är det enklare för investerare att gå på gas och annat.

Från sin position på WNA kan hon se på den svenska energidebatten med ett bredare perspektiv, hon tycker inte att vi har valt rätt väg.
– Sverige har byggt kärnkraft säkert och bland de snabbaste i hela världen. Men sedan ska man slänga ut detta och den kompetens som finns här, varför? Vad är det man ska vinna? Sverige har med elcertifikaten skapat artificiell el när den inte behövs och på platser den inte behövs. Det är en stor risk för Sverige hur man bygger upp systemet och att det kostar pengar. Om man avvecklar en lågutsläppande energikälla för att införa andra då har man inte vunnet någonting, mer än att man har byggt in osäkerhet i systemet, säger hon.

5 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Agneta Rising skriver:

    Tack för alla bra och informativa kommentarer! Jag hoppas att kärnkraften kommer att diskuteras på ett sakligt och genomlysande sätt i den svenska debatten. Tyvärr ser jag för lite diskussion och engagemang. Det är mycket som står på spel för Sveriges framtid och alla aspekter behöver belysas. Det är befriande att komma till olika delar av välden där kärnkraften är och görs till en viktig del av elförsörjningen och ses som den nya energikällan. Ja den är inte mer än sextio år och totalt 600 reaktorer för elproduktion har byggts. 90% av alla reaktorerna har haft en medelbyggtid på 6 år. Kärnkraften kan snabbt och uthålligt skalas upp för att på ett säkert och tillförlitligt sätt ge konsumenter el, samtidigt kärnkraften har bland de allra bästa miljöegenskaperna.

  2. Gösta Larsen skriver:

    Bra artikel från Agneta Rising. Den visar att kärnkraften byggs ut i stora delar av världen, tvärt emot vad en del svenska politiker hävdar. Maud Olofsson sa i en debatt i riksdagen för några år sen att kärnkraften skulle minska av sig själv till 2030. Dess andel skulle gå från 16 till 15 procent om jag minns rätt. Det är bara det att den statistik hon hänvisade till också visade att elförbrukningen under samma period skulle öka kraftigt. För att kärnkraftens andel skulle nå 15 procent 2030 krävdes en mycket stor utbyggnad.
    Det pågår också byggnation i vårt närområde. Finland är snart färdiga med ett verk, planerar ytterligare ett. Ryssland bygger vid St Petersburg och i Kaliningrad. Även Polen har funderingar på att bygga ett verk vid Östersjökusten och England planerar för flera reaktorer som ska ersätta de som ska stängas av åldersskäl. En fråga att ställa sig är förstås om det är vi eller världen som är tokig……

  3. Sven Fernqvist skriver:

    1996 gick jag en kärnkraftskurs i Oskarshamn. Agneta Rising var en av de mycket pålästa föredragshållarna. Redan då mycket objektiv i sin framställning. Inte förvånande att hon med den utblick hon har gör denna bedömning. Det behövs mer välunderbyggt klarspråk.

  4. Carl Erik Magnusson skriver:

    Tack Agneta Rising för klartext.
    Kanske har vår tids energidebatt att göra med den kulturella historien: Den del av Europa som domineras av tysk kultur har traditionellt haft romatiserande och ödesmättad världsbild: Sturm und Drang, Düsseldorfmåleri, den unge Werthers lidande, lydnadskultur a la Luther, you name it. Detta står i motsats till fransk kultur: Rationalitet; Lite Rousseau contra Voltaire och Montesquieu. Sverige vacklar och intar ett mellanting: Fram till i mitten av 1800-talet var vi en av Europas bakåtsträvare, något som så småningom ersattes av liberala och senare socialdemokratiska karakteristika: Modernitet med höjdpunkt i mitten av förra seklet men som fick ge vika när små reaktionära sekter verkar ha blivit tungan på den politiska våg, som manifesterades i det ytliga politiska tänkande som ledde fram till jämviktsriksdagen med 350 ledamöter.
    Nu ska vi montera ner moderniteten och därmed klara sysselsättningen: Manuellt slit med lågavlönat arbete för många. Väl mött i 1800-talets vedekonomi. Nu ska vi eld inte bara träd utan rötter också.
    Hur kan man beskära ett vackert träd utan att det märks? Jo, man kan väl börja med roten.

  5. Ove Bornvall skriver:

    Tack Agneta för en utomordentligt bra artikel!

    Sista stycket speglar den svenska EL-energisituationen på ett utomordentligt bra sätt. Vi har byggt upp ett EL-system och kompetens som många länders styrande skulle önska att dom haft. Våra styrande politikers stora bekymmer tycks vara hur vi snarast skall komma ur denna gynnsamma sits. De s.k gröna EL-produktionsmetoderna med solceller och vindkraft uppfattas av många som de renaste teknikerna, men de kommer inte inom överskådlig tid att bli så rena som kombinationen vatten- och kärnkraft redan nu är. Alla produktionsmetoder utvecklas och förbättras, men inte någon metod har så stor utvecklingspotential för framtida miljöförbättring som transmutationstekniken har.

    Vid pennan Ove Bornvall

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet