Final i balans- förhandlingarna

Final i balans- förhandlingarna

Deadline närmar sig i de pågående förhandlingarna om balanshanteringen mellan de nordiska systemoperatörerna. Ett scenario är att det nordiska samarbetet spricker för gott.

I höstas väckte det uppmärksamhet att de nordiska systemoperatörerna hamnat ordentligt i luven på varandra gällande den framtida nordiska balanshanteringen. Detta efter att Statnett och Svenska kraftnät ingått ett avtal om att gemensamt ta hand om balansfrågorna, utan att de övriga nordiska systemoperatörerna fått veta något i förväg.

Jukka Ruusunen, vd för finländska Fingrid, förklarade att en sådan ordning skulle strida både mot EU-reglerna och finländsk lag, som inte tillåter att systemansvaret för elsystemet överförs till andra länder. Det norsk-svenska förslaget var enligt honom ”helt obegripligt” och fick stöd av den finländska Energimyndigheten, som ansåg att Statnetts och Svenska kraftnäts agerande var ”utan motstycke”.

Efter Second Opinions artikel om saken i oktober har konflikten levt vidare. Ett initiativ av Fingrid att försöka få de nordiska stamnätsoperatörerna att förbereda ett gemensamt förslag om balanshanteringen till EU avböjdes av Statnett och Svenska kraftnät, som i stället den 13 oktober fick med sig danska Energinet i en principöverenskommelse om bland annat ett nytt balanskoncept baserat på it-lösningar och annat inom det som tekniskt benämns Modernized ACE.

Senare under hösten etablerade Statnett och Svenska kraftnät ett gemensamt dotterbolag, Fifty AS, ”med ansvar för att utveckla nya it-lösningar som ska stötta den framtida balanseringen av kraftsystemet”.

I januari gjorde Fingrid för sin del en notification of failure till ACER och den finländska Energimyndigheten om att de nordiska systemoperatörerna inte inom den stipulerade tidsramen klarade att ge ett gemensamt förslag av balansmodellen till EU.

Hur kontakterna mellan de nordiska systemoperatörna förlöpt är inget dessa gärna berättar om, men den 19 januari signerade alla fem – utöver de nämnda även Kraftnät Åland – ett memorandum of understanding (MoU), där de lovar att trots allt försöka nå en gemensam överenskommelse i balansfrågorna till den 1 mars. Enligt Jukka Ruusunen låg signaler från EU bakom den nyfödda samarbetsviljan.

I den bakgrund som ges i MoU-dokumentet nämns sådant som att systemsäkerheten i det nordiska energisystemet är under hot på grund av ökad volatilitet, i spåren av allt större andel intermittent el, och allt fler likströmsförbindelser. Nya system- och marknadslösningar behövs, och dessa bör anpassas till det europeiska regelverk som är under utformning, inklusive dess nätkoder.

I MoU-texten accepterar båda sidor i konflikten åtminstone till en del motpartens tidigare invändningar. Till exempel sägs att ansvaret för den nationella energisäkerheten fortsatt ska stå under kontroll av de nationella systemoperatörerna. Var och en av dem behöver vara fri att vidta de åtgärder som kan bli nödvändiga inom det egna landets gränser.

Samtidigt accepteras i MoU att de enskilda systemoperatörerna ska kunna allokera vissa gemensamma funktioner i det moderniserade ACE-konceptet till Statnett och Svenska kraftnät, förutsatt att rollerna och ansvaret mellan parterna är överenskomna. I fråga om de it-lösningar detta kräver kan Statnett och Svenska kraftnät använda sig av sitt bolag Fifty, men ersättningen för detta ska vara rimlig.

Till saken hör att Statnett och Svenska kraftnät i dagsläget – med förmånen att de sitter på de stora balansresurserna, vattenkraften – har rollen som tjänsteleverantör i balanseringen av det nordiska synkronområdet.

I MoU förklarar de fem systemoperatörerna sin vilja att designa ett framtida gemensamt system för balanseringen av den synkrona delen av det nordiska elsystemet (till vilket Danmarks elhandelsområde 1 inte hör, då det har koppling till övriga Norden bara genom likströmskablar). Balansprodukterna ska handlas upp i 15-minutersperioder separat i vart och ett av de elva synkrona elhandelsområdena.

I detta ska kraven från EU beaktas. Polluter pays-principen ska gälla, det vill säga den som förorsakar obalanser även ska ta ansvar för dem. Målet ska vara att skapa nordisk nytta, rättvist fördelad, så att varje land får en nytta jämfört med ett stand alone-koncept.

Vidare ska den nordiska balansmarknaden syfta till regional och europeisk integration. De it-verktyg om används ska vara gemensamma, men så att var och en av avtalsparterna har en likvärdig position när det gäller att utveckla och designa dem.

En central punkt i MoU är att alla beslut förutsätter konsensus. Utvecklingsarbetet ska styras av en nordisk kommitté med två medlemmar från varje part. Om konsensus inte nås i kommittén, ska frågan hänskjutas till ett vd-möte mellan parterna, och detta vd-möte ska sträva till konsensus.

Statnett och Svenska kraftnät ges rätt att stå för ordförandeskapet i fråga om de funktioner i ACE-modellen som är gemensamma (”common tasks”).

Deadline för arbetet har alltså satts till den 1 mars 2018.  Det principavtal som Statnett, Svenska kraftnät och Energinet ingick i oktober är i kraft tills ett eventuellt gemensamt nordiskt avtal är signerat. Målsättningen är att lämna balansmodellförslaget till regulatorerna under första delen av april och att få det godkänt på nationell nivå i september 2018.

Kommer de nordiska systemoperatörerna att nå en överenskommelse?

Enligt Jukka Ruusunen är EU-kommissionen totalt ointresserad av de avtal som de nordiska systemoperatörerna ingått sinsemellan:

– Jag hoppas att den här processen blir en nyttig lärdom för oss och att vi åter kan komma till ett nordiskt samarbete grundat på förtroende, det som tidigare har varit det nordiska samarbetets styrka, säger Jukka Ruusunen.

”Det enda relevanta är att vi från nordisk sida ger ett gemensamt förslag till struktur för balanshanteringen. Det offentliga samråd (’public consultation’, enligt EU:s arbetsordning) som förslaget sedan ska igenom blir extremt viktigt, eftersom vi är på väg att radikalt förändra ramverket för balanshanteringen och detta kan ha stora återverkningar för marknadsaktörerna.”

Jukka Ruusunen tycker att processen bekräftar att det finns ett gemensamt övergripande synsätt i de flesta av frågorna.

”Men vissa detaljer är besvärliga, och de hör ihop med Statnetts och Svenska kraftnäts roller i de gemensamma funktionerna i ACE-konceptet inklusive rollen för deras it-system Fifty. Men jag är ännu optimistisk och tror att vi kan få fram ett gemensamt förslag.”

Svenska kraftnät tonar för sin del ner konflikten. Niclas Damsgaard, tillförordnad chef för systemdivisionen, säger att ”arbetet går framåt på ett bra sätt och vi arbetar fortfarande mot den 1 mars.”

Niclas Damsgaard

”Vi har fyra arbetsgrupper som arbetar med specifika områden för ett samarbetsavtal. Det arbetet har drivits framåt på ett bra sätt och i en positiv anda. Några punkter kvarstår att komma överens om, men det finns i nuläget inte anledning att peka ut några särskilda hinder. Det viktiga är att vi kommer överens om såväl inriktning och ambitioner som effektiva arbetssätt, så att vi inte fastnar i utvecklingsarbetet i ett senare skede. Vi är på god väg att uppnå det”, säger Niclas Damsgaard.

Statnetts direktör för it-utveckling, Beate Sander Krogstad, kommenterar att man från norsk sida arbetar på ”att ha ett avtal på plats tidigt i mars” och tillägger att man har ”stor tilltro” till att lyckas med detta.

Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*