Staten måste ta ansvar för konsekvenserna för dålig energipolitik, inte minst genom att återföra Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter till kunderna, och att ta bort elskatt och moms, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson.  Men det blir helt galet att bestraffa producenterna genom olika prisregleringar. Åtminstone om vi vill ha mer elproduktion på kort och lång sikt, menar han.

När EU nu klubbat igenom rekommendationen att medlemsstaterna ska stoppa ”övervinsterna” i elproduktionssektorn i sina egna fickor för att kompensera för en historiskt svag energipolitik ökar sannolikheten att det blir en riktig mörk jul i syd- och mellansverige. Vi har visserligen ännu möjligheten att stoppa det unikt dåliga förslag som klubbats igenom – men törs den nytillträdda regeringen det?

Bild: EU:s energiministrar är överens om att prisreglera bland annat vindkraftselen.

Vi läser dagligen om att det blir alltmer troligt att vi kommer att ha bortkoppling av kunder i syd och mellansverige i vinter. Regeringen har därför gett Svenska kraftnät i uppdrag att leta fram all möjlig elproduktion som kan avhjälpa en bristsituation i vinter. I det akuta läget som vi nu befinner oss (på grund av dålig energipolitik hävdar jag) är varje produktionskälla viktig. För systemet och elnäten, för kunderna, och faktiskt för prisbildningen. Ju mer elproduktion vi har i Sverige, desto lägre blir priserna. Dock kommer vi inte på kort sikt ner till de låga elpriser vi haft om vi inte stängt planerbar kraftproduktion i förtid men föga båtnar det att sörja detta. Politiker av olika schatteringar verkar äntligen ha förstått att beskatta bort kraftvärmen är dåligt. Det är således bra att den svenska staten agerar för att åter göra kraftvärmen lönsam i Sverige.

Att vi har knapphet på tillförsel av el råder det ingen tvekan om. Marknadspriserna har gett oss tydliga signaler. Därför blir det närmast paradoxalt när förslag som går ut på att minska lönsamheten i svensk elproduktion nu ska behandlas av den svenska riksdagen. Vi vet av erfarenhet att pristak (även om kommissionen kallar det ”intäktstak på inframarginell produktion”) leder till begränsningar av utbudet. Så regeringen kan komma att förbättra situationen med ena handen (genom att ta bort knasiga skatter) för att försämra den med den andra. Att ett sådant pristak kommer att försämra vinterns situation råder det ingen tvekan om. De kraftvärmebolag som kunnat tänka sig att skaka liv i gamla anläggningar, eller köra det de har hårdare, gör nu antagligen om sina kalkyler.

På lång sikt får detta dynamiska konsekvenser då det kan påverka investeringsbeteenden. Den svenska staten har med olika slags politiska beslut redan lyckats med bedriften att urholka det svenska kraftsystemets leveranssäkerhet. Staten behöver återigen framstå som vänligt sinnad mot gröna industriella projekt, inte minst när det gäller planerbar kraftproduktion. Det är anläggningar som måste ha långsiktigt stabila villkor. Dessa anläggningar kan tänka sig att agera på en marknad när elpriset i genomsnitt för åren 2012-2020 var mellan 22-45 öre kWh om de också får ta de del av vinsterna 2021 när genomsnittspriset var 80 öre.

Den något märkliga diskussion hur vi ska anpassa vår prissättning efter en situation som framför allt en dålig energipolitik i Tyskland skapat är närmast komisk (om det inte vore så allvarligt). Vi har ett närmast fossilfritt kraftsystem vilket vi vill ska expandera kraftigt på sikt. Den svenska staten måste då visa att den applåderar lönsamhet i dessa kraftslag.

Vare sig prisregleringar skulle komma via den s.k. BEKEN-modellen, dvs ett pristak för producenter som levererar till ”svenska kunder”, eller det blir ett intäktstak för ”inframarginell” och i Sverige klimatvänlig produktion, har det långsiktiga negativa konsekvenser för det svenska kraftsystemet. Det sämsta regeringen kan göra är att trixa med priserna.

Det är helt riktigt att staten på olika sätt måste ta ansvar för konsekvenserna av de senaste valperiodernas dåliga energipolitik, inte minst genom att återföra Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter till kunderna, och att ta bort elskatt och moms. Det senare har redan genomförts av flera länder i Europa. Men det blir helt galet att bestraffa producenterna genom olika prisregleringar. Åtminstone om vi vill ha mer elproduktion på kort och lång sikt.