”Det sämsta regeringen kan göra är att trixa med priserna.”

”Det sämsta regeringen kan göra är att trixa med priserna.”

Staten måste ta ansvar för konsekvenserna för dålig energipolitik, inte minst genom att återföra Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter till kunderna, och att ta bort elskatt och moms, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson.  Men det blir helt galet att bestraffa producenterna genom olika prisregleringar. Åtminstone om vi vill ha mer elproduktion på kort och lång sikt, menar han.

När EU nu klubbat igenom rekommendationen att medlemsstaterna ska stoppa ”övervinsterna” i elproduktionssektorn i sina egna fickor för att kompensera för en historiskt svag energipolitik ökar sannolikheten att det blir en riktig mörk jul i syd- och mellansverige. Vi har visserligen ännu möjligheten att stoppa det unikt dåliga förslag som klubbats igenom – men törs den nytillträdda regeringen det?

Bild: EU:s energiministrar är överens om att prisreglera bland annat vindkraftselen.

Vi läser dagligen om att det blir alltmer troligt att vi kommer att ha bortkoppling av kunder i syd och mellansverige i vinter. Regeringen har därför gett Svenska kraftnät i uppdrag att leta fram all möjlig elproduktion som kan avhjälpa en bristsituation i vinter. I det akuta läget som vi nu befinner oss (på grund av dålig energipolitik hävdar jag) är varje produktionskälla viktig. För systemet och elnäten, för kunderna, och faktiskt för prisbildningen. Ju mer elproduktion vi har i Sverige, desto lägre blir priserna. Dock kommer vi inte på kort sikt ner till de låga elpriser vi haft om vi inte stängt planerbar kraftproduktion i förtid men föga båtnar det att sörja detta. Politiker av olika schatteringar verkar äntligen ha förstått att beskatta bort kraftvärmen är dåligt. Det är således bra att den svenska staten agerar för att åter göra kraftvärmen lönsam i Sverige.

Att vi har knapphet på tillförsel av el råder det ingen tvekan om. Marknadspriserna har gett oss tydliga signaler. Därför blir det närmast paradoxalt när förslag som går ut på att minska lönsamheten i svensk elproduktion nu ska behandlas av den svenska riksdagen. Vi vet av erfarenhet att pristak (även om kommissionen kallar det ”intäktstak på inframarginell produktion”) leder till begränsningar av utbudet. Så regeringen kan komma att förbättra situationen med ena handen (genom att ta bort knasiga skatter) för att försämra den med den andra. Att ett sådant pristak kommer att försämra vinterns situation råder det ingen tvekan om. De kraftvärmebolag som kunnat tänka sig att skaka liv i gamla anläggningar, eller köra det de har hårdare, gör nu antagligen om sina kalkyler.

På lång sikt får detta dynamiska konsekvenser då det kan påverka investeringsbeteenden. Den svenska staten har med olika slags politiska beslut redan lyckats med bedriften att urholka det svenska kraftsystemets leveranssäkerhet. Staten behöver återigen framstå som vänligt sinnad mot gröna industriella projekt, inte minst när det gäller planerbar kraftproduktion. Det är anläggningar som måste ha långsiktigt stabila villkor. Dessa anläggningar kan tänka sig att agera på en marknad när elpriset i genomsnitt för åren 2012-2020 var mellan 22-45 öre kWh om de också får ta de del av vinsterna 2021 när genomsnittspriset var 80 öre.

Den något märkliga diskussion hur vi ska anpassa vår prissättning efter en situation som framför allt en dålig energipolitik i Tyskland skapat är närmast komisk (om det inte vore så allvarligt). Vi har ett närmast fossilfritt kraftsystem vilket vi vill ska expandera kraftigt på sikt. Den svenska staten måste då visa att den applåderar lönsamhet i dessa kraftslag.

Vare sig prisregleringar skulle komma via den s.k. BEKEN-modellen, dvs ett pristak för producenter som levererar till ”svenska kunder”, eller det blir ett intäktstak för ”inframarginell” och i Sverige klimatvänlig produktion, har det långsiktiga negativa konsekvenser för det svenska kraftsystemet. Det sämsta regeringen kan göra är att trixa med priserna.

Det är helt riktigt att staten på olika sätt måste ta ansvar för konsekvenserna av de senaste valperiodernas dåliga energipolitik, inte minst genom att återföra Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter till kunderna, och att ta bort elskatt och moms. Det senare har redan genomförts av flera länder i Europa. Men det blir helt galet att bestraffa producenterna genom olika prisregleringar. Åtminstone om vi vill ha mer elproduktion på kort och lång sikt.

4 Kommentarer
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Bengt Ekenstierna skriver:

    Mats – jag gillar dina analyser mer och mer, då de går i riktningen mot de utsagor som BEKEN teamet predikat om sedan i våras. Redan då så kunde vi ana att ballongen skulle spricka och då är det de gamla klassiska verktygen som nationalekonomin brukar ta till med som ”skadliga skatter” och subventioner/bidrag som träffar fel.

    Jag gläds därför över att du likt mig är kritisk till EU förslag då det är framtaget av byråkrater som inte vet skillnaden mellan effekt och energi. Vem hade satt sig i ett flygplan med en pilot som inte vetat skillnaden mellan avstånd och hastighet? Men i EU politiek sker det allt för ofta.

    När du avråder från att ”trixa med elpriset” så kan jag bara hålla med, för det är precis det som skett sedan förra hösten i SE3 och SE4 – elpriserna som Nordpool räknar fram för nästa dygn, har ingen relevans till vad den elen kostar att producera. Detta måste väl anses som ett ”trixande” .

    Vi kan inte spilla mer tid på att utreda utan nu måste vi fixa till/justera i elprissättningsmodellen som Nordpool tillämpar enligt förslagsvis intentionerna i den så kallade BEKEN metodiken. I denna metodik så prissätts elen av Nordpool i varje elområde på sina meriter, där efterfrågan på el för den svenska marknaden prissätts enligt nuvarande elprissättningsmodellen, medan exportelen får hanteras enligt särskild ordning.

    Hur exportelen ska prissättas kan vi samlas i intellektuella samtal med kompetenser från de olika fakulteterna om hur detta kan utformas. Jag kan tänka mig allt från BEKEKN modellens uppdelning och prissättning i inhemska volymer respektive exportvolymer. Det senare kan ske via en metodik där priskrysset för den svenska marknaden bildar baspriset för exportelen och tillkommande volymer handlar Svenska kraftnät upp från producenterna (typ motköp) för produktion inom Sverige eller utlandet och fastställer ett exportpris. Intäkterna och kostnaderna för exportvolymerna hamnar på ett balanskonto hos Svk och skulle det bli obalans, så har Svk 75 miljarder på flaskhalskontot att använda sig av.

    Detta är definitivt inte att mixtra med elpriset, det är att relatera elpriset till marknadsmässiga mekanismer så att vi får slut på den pågående förmögenhetsöverföring där elkunderna är de stora förlorarna – hitentills har elkunderna betalat över 200 miljarder i oskäliga avgifter via sina elräkningar. Denna metodik kräver inga politiska beslut om vindkraftsubventioner eller kärnkraftstrategier som kräver andra övervägande. Med BEKEN metodiken i botten kan vi fixa till Sverige elpriskris innan jul och kanske ha råd att tända upp julbelysningen.

    Tillsammans kan vi göra något bra för Sverige – låt oss fortsätta detta arbete.

  2. Stig Forsberg skriver:

    ”Det sämsta regeringen kan göra är att trixa med priserna”. Det tycker ju förstås elproducenterna, men knappast elkonsumenterna.

    Ifall den som hyr ut en andrahandslägenhet i Stockholm (som är en marknad med tillgång och efterfrågan) till en avgift som är oskäligt hög i förhållande till kostnaden klassificeras det som ocker och uthyraren blir återbetalningsskyldig. Känns väl inte som en självklarhet att detsamma inte skulle kunna tillämpas för elmarknaden vilket ju återbetalning av övervinster skulle innebära.

    Elproducenternas förehavanden borde upp till ytan, hur har deras respektive historiska sälj-bud på Nord Pool sett ut?

    1. Matthias Rapp skriver:

      Det du kallar för ockerpriser har funnits mycket länge på den svenska elmarknaden. Innan elkrisen kom betalade svenska konsumenter (utom industrin) ungefär dubbelt så mycket som elen kostade för den el som konsumerades. Ockret utgörs av en kraftigt överdimensionerad elskatt och därtill moms på alltihopa, dvs även på elskatten. För närvarande betalar konsumenten samma elskatt som förut men moms på den sammanlagda summan av elkostnad och skatter. Herr Damberg skrattar nog hela vägen till banken!
      Jag håller med Mats dvs ta bort elskatten och momsen men rör inte elpriset.

  3. Anders Engqvist skriver:

    Som vanligt kloka inspel från Mats Nilsson.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet