Biobränslen har under lång tid varit fjärrvärmens ryggrad. Men nu krävs en förändring i bränslemixen, annars riskerar fjärrvärmebolag att slås ut. Det menar professor Kristina Lygnerud och universitetslektor Kerstin Sernhed vid LTH. Mer elanvändning kan bli en av lösningarna, menar Sernhed.
– Fjärrvärmeföretagen måste fundera på hur de vill ha affären i framtiden, för idag är många av dem till stor del beroende av biobränsle. Då blir man riskutsatt om det sker stora förändringar som vid Ukrainakriget, vilket gjort att biobränslepriset ökat rejält, säger Kristina Lygnerud.
Hon får medhåll av Kerstin Sernhed.
Bild: Bioenergi i form av flis på väg till förbränning och värmeproduktion.
– Det kommer att bli en strid om de gröna kolatomerna och fler med högre betalförmåga kommer att vilja ha biobränslet. Många fjärrvärmeföretag – framför allt mindre bolag – har idag enbart biobränsle, säger Kerstin Sernhed och fortsätter:
– Det är riskfyllt när priserna på biobränsle ökar, eftersom man då inte har några andra alternativ i sin produktion, men det är också negativt sett till ur ett beredskapsperspektiv kring försörjningen.
Kerstin Sernhed menar att arbetet mot fossilfrihet och tidigare relativt hemula priser på biobränsle har lett till en alltför ensidig bränslemix i form av enbart biobränslen.
– För att vidhålla fjärrvärmens konkurrensfördel behöver bolagen ha en palett av olika bränslen, restvärme och lager för att inte bli så sårbara, säger hon.
Professor Kristina Lygnerud. Foto: Sofia Sabel.
Kristina Lygnerud och Kerstin Sernhed, som båda har en lång forskarbakgrund inom fjärrvärmesektorn, menar att fjärrvärmebolagen redan nu behöver se över sin produktion. Idag står biobränsle för cirka 45 procent av fjärrvärmens bränslemix i Sverige. Den andelen menar de kommer att minska rejält framöver och i stället kommer restvärme, sol, lager och elpannor att bli dominerande.
Men att biobränsle ska gå från att stå för nära hälften av tillförseln till fjärrvärmeproduktion till att bli marginell kan låta uppseendeväckande, särskilt i ett skogsland som Sverige där det finns gott om rester från skogen.
– En viktig del till att biobränslena i fjärrvärmeproduktionen kommer att minska är att flera sektorer kommer att efterfråga biobränslet. Där ser vi bland annat transportsektorn som ska ställa om och där biodiesel, HVO, etanol och metanol tillverkade av rester från skogen kan bli viktiga alternativ. Även kemiindustrin behöver ställa om till att tillverka kemikalier och plaster med biologiskt ursprung, säger Kerstin Sernhed.
För att ersätta biobränslet kommer fler restvärmekällor än idag att användas menar Kristina Lygnerud och tar små källor som badhus och livsmedelsaffärer, men även större källor som industrier som exempel. Hon pekar på att fler kommer att använda restvärme från avloppsreningsverk, datahallar och industrier – vilket är på uppgång redan idag.
– Det kommer inte räcka till hela energibehovet, men det är en delmängd som man inte ska bortse ifrån. Ett komplement kan vara solvärme, även om det är ovanligt i Sverige idag, så där finns en outnyttjad potential, säger Kristina Lygnerud.
Universitetslektor Kerstin Sernhed. Foto: Kennet Rouna.
– Mycket talar för att vi även kommer att få se mer värme från el och där fjärrvärmen kan använda el till elpannor och värmepumpar när elpriserna är låga eller negativa. Denna värme kan sedan lagras i ackumulatorer och större lager. Det som hindrar denna utveckling just nu är de höga elskatterna i Sverige, säger Kerstin Sernhed.
De lyfter båda fram att sektorskoppling och lager – såväl kortsiktiga som långsiktiga – framöver kommer att ses som en hygienfaktor.
– Att samverka mellan olika sektorer gör värmeaffären mer komplicerad, men utan samverkan riskerar energibolagen att gå miste om affärer som kan hålla ner fjärrvärmepriserna, säger Kerstin Sernhed.
Därtill menar forskarna att fjärrvärmebolagen kommer att fortsätta med avfallsförbränning, för de fraktioner som inte längre går att återvinna på annat sätt även om volymerna troligtvis kommer att minska framöver.
– Energibolagen behöver som sagt ha en mer diversifierad bränsleportfölj och att elda avfall framöver kan också bli problematiskt och gå stick i stäv med EU:s planer på en cirkulär ekonomi för då måste ju avfallsmängderna minska, säger Kristina Lygnerud.
Forskarna anser att det finns en medvetenhet i fjärrvärmebranschen att man behöver bredda sin bränsleportfölj, men att det är få som har gjort några omfattande förändringar.
– Vår bild är att om man fortsätter att göra precis som man gör nu – utan större förändringar – så kommer det inte att finnas utrymme för dessa fjärrvärmeföretag i framtiden. Då blir de helt enkelt utkonkurrerade, säger Kristina Lygnerud.
12 Kommentarer
12 Kommentarer
Lennart Nilsson
11 oktober, 2025: 12:07 f m”Då blir man riskutsatt om det sker stora förändringar som vid Ukrainakriget, vilket gjort att biobränslepriset ökat rejält…”
En mycket värre faktor som kan orsaka brist på biobränsle i Sverige är rimligen trenden att stora delar av skogen ska lämnas orörd och ruttna ned i reservat i stället för att brukas. Eller brukas ”hyggesfritt” med en enorm förlust i produktion. Det vore något att räkna på, för objektiva forskare.
”För att ersätta biobränslet kommer fler restvärmekällor än idag att användas menar Kristina Lygnerud och tar små källor som badhus och livsmedelsaffärer, men även större källor som industrier som exempel.”
Det vore intressant med en lönsamhetskalkyl för restvärme från badhus och livsmedelsaffärer. Restvärme från massa- och pappersbruk är en realitet sedan länge, liksom från masugnar i Oxelösund och Luleå. Men de sistnämnda ska ju snart avvecklas.
”…där fjärrvärmen kan använda el till elpannor och värmepumpar när elpriserna är låga eller negativa. "
Det förefaller inte så klokt att distribuera elvärme via fjärrvärme med väldigt höga förluster. Fjärrvärmens räckvidd är ju ytterst begränsad. Elnäten utgör Landsbygdens fjärrvärme, gärna via egna värmepumpar i hemmen och fritidshus.
SvaraJohan Montelius
9 oktober, 2025: 4:43 e mEn fråga som jag undrar över är hur miljövänligt det egentligen är med biobränsle som t.ex. flis för fjärrvärme. Jag tittade lite på vad flis egentligen ger och jag hittar siffror som säger att flis kräver ca tio gånger så stor volym jämfört med kol eller olja för samma energimängd. Är det så vettigt att bygga upp en fjärrvärmeproduktion baserad på biobränsle när det ökar transporterna så mycket?
Ta Stockholm som exempel, hur mycket flis transporteras ite genom landet för att försörja den anläggningen? Det finns en hel del att käna om man går över till uran.
SvaraJohan Montelius
8 oktober, 2025: 11:27 f mFjärrvärme i Finland
https://www.world-nuclear-news.org/articles/third-finnish-city-considers-smrs-for-district-heating
https://www.steadyenergy.com/
SvaraKristina Lygnerud@Johan Montelius
9 oktober, 2025: 2:30 e mHej Johan, tack för info. Ska ta del av länkens innehåll. /Kristina
SvaraKristina Lygnerud
8 oktober, 2025: 9:17 f mHej Johan,
tack för din kommentar.
När jag kopplar ihop fjärrvärme med kärnkraft så tänker jag på restvärmeåtervinning. Jag tänker dock inte att fjärrvärme skall ersättas av kärnkraft. /Kristina
SvaraJohan Montelius@Kristina Lygnerud
8 oktober, 2025: 11:23 f mKristina
Titta på vad de arbetar på i Finland. Att ha ett "kärnvärmeverk" har sina fördelar, man kan arbeta med betydligt lägre temperaturer och tryck vilket gör konstruktionen billigare. Med dagens minst sagt volatila prisbild på el så ligger värmepriset mer ełler mindre stabilt i jämförelse – betydligt enklare att räkna på.
Skall se om jag hittar en länk.
SvaraJohan Montelius
8 oktober, 2025: 7:53 f mAlternativet är naturligtvis uran – bygg reaktorer vars primära syfte är att leverera värme.
SvaraKerstin Sernhed@Johan Montelius
8 oktober, 2025: 2:50 e mDetta är en lösning som är möjlig, men tar lång tid att få att hända. Det är förstås ännu bättre om fjärrvärmen bidrar till cirkularietet och användandet av sådant som annars går till spillo. Omställningsbehovet är stort i industrin och transportsektorn, vilket leder till ett ökat elbehov och en utbyggnad av (grön) vätgasproduktion. Detta är exempel där fjärrvärmen ha viktiga funktioner i att balansera användningen av elsystemet genom att använda el när denna är billig, eller genom att ta tillvara spillvärmen från elektrolysprocessen vid produktion av vätgas.
SvaraLennart Ljungblom
7 oktober, 2025: 11:11 f mDet vore dumt att minska tryggheten i energisystemet som nu så mycket är baserat på lokala förnybara råvaror. Jag ser inte en ökad framtida konkurrens om bioråvarorna utan tillgången flödar över rejält. Biobränslet stöder skogsindustrin och håller samhället levande. Dessutom på ett lönsamt sätt. Artikelförfattarna är nog ute att försöka rädda en marknad för framtida kärnkraft.
SvaraKristina Lygnerud@Lennart Ljungblom
8 oktober, 2025: 9:11 f mHej Lennart,
tack för din kommentar.
Jag tycker att fjärrvärmesektorn är en viktig ingrediens i det framtida energisystemet. Jag tänker också att det finns en stor risk att de bränslen som sektorn förlitar sig på idag inte finns tillgängliga i samma volymer eller till samma pris i framtiden. Om dagens bränslen faller bort så faller även tryggheten som du nämner. Genom vårt inlägg vill vi skapa debatt om vart fjärrvärmesektorn är på väg och jag tror att en breddning av värmekällor skapar mer trygghet än att satsa på dagens upplägg.
Din kommentar kring kärnkraft tolkar jag som att du tänker att det krävs värmepumpar vilka drivs på el i ett fjärrvärmesystem som inte bygger på förbränning av biomassa eller annat. Så är det, men vad jag förstår behöver vi inte bygga ut kärnkraft för denna försörjning, det finns andra alternativ såsom lokalt installerade solceller och kraftvärmeproduktion som kan bidra till sådan elförsörjning.
SvaraBengt J. Olsson
7 oktober, 2025: 9:48 f mEn enkel sektorkopplad modellering jag gjorde för ett koldioxidfritt (nästan) Irland stöder skribenternas teser. Iofs en förenklad modell för CHP med fix ratio mellan el och värmeproduktion, men utfallet var robust, att med ett pris på 30 EUR/MWh för biobränsle så uteslöts den helt till förmån för just värmepumpar och värmelager, och till mindre grad elpannor och restvärme (från elektrolysörer i det här fallet). Så teoretiskt verkar elektrifiering med värmepumpar och värmelager vara vägen framåt. Danmark har ju erfarenhet av sk "pit storage" för fjärrvärme.
https://adelsfors.se/2025/08/23/alternative-energy-solutions-for-ireland-2050/
SvaraKristina Lygnerud@Bengt J. Olsson
8 oktober, 2025: 8:52 f mHej Bengt,
Svaravad spännande att du gjort denna analys. Jag ska ta del av den. /Kristina