”50 gigawatt solkraft i kö”

”50 gigawatt solkraft i kö”

DEBATT
Just nu finns 50 GW solkraft i kö som väntar på att få anslutningar och tillstånd godkända. Det skriver Lars Hedström, vice vd och grundare Solkompaniet och Harald Överholm, vd och grundare Alight och ger fyra förslag för att snabbt få mer el från solkraft. Storskalig solkraft byggs helt utan subventioner, med privata investerares pengar, påpekar de.

Tack vare billig energi har världen de senaste 200 åren sett enastående framsteg i form av ekonomisk tillväxt, infrastrukturell utveckling och förbättrad allmänhälsa. Tillgången till billig energi har även varit en grundbult i Sveriges internationella konkurrenskraft.  Vi står nu inför en ökad elektrifiering av samhälle och industri. Behovet av mer el i systemet har aldrig varit större.

Bild: Skattegränsen vid 500 kW utgör just nu det enskilt största hindret mot att bygga ut solel på industritak, skriver Lars Hedström och Harald Överholm.

Lars Hedström, grundare Solkompaniet.

Just nu har Sverige 50 gigawatt (GW) solkraft i kö, som väntar på att få anslutning och tillstånd godkända. Situationen för oss som väntar i kön är frustrerande. Solkompaniet och Alight är ledande aktörer inom storskalig solkraft – tillsammans har vi byggt de första, men också flertalet av de största solparkerna i Sverige. Minst 30 GW av de 50 GW som väntar på nätanslutning har finansieringen klar, och hela denna produktion skulle kunna finnas uppkopplad på nätet före 2030.

Sokraft och vindkraft kompletterar varandra väldigt bra. Mer solkraft i systemet skulle därför ge mindre variation i produktion än vad vi har idag när vindkraften dominerar. På sikt har solkraft och vindkraft stor potential att bli den nya tillväxtdrivande baskraften i Sverige. Dessutom skulle mer solkraft leda till lägre elpriser för samtliga elabonnenter.

Regeringens målsättning om minst 300 terawattimmar (TWh) till år 2045 är ambitiöst. I inriktningspropositionen som nyligen presenterades betonas solkraftens korta ledtider och stora potential att växa. Vid pressträffen sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) bland annat: ”på kort sikt ser vi störst möjligheter att bygga ut vindkraft och solkraft”. Det är insiktsfullt, men för att det ska vara möjligt behövs reformer som möjliggör och påskyndar utbyggnaden av solkraft.

Harald Överholm, grundare Alight.

Storskalig solkraft byggs helt utan subventioner, med privata investerares pengar. Utan mer el i systemet kommer både klimatet och produktiviteten att få stå tillbaka. Det har Sverige inte råd med. Investeringarna riskerar att gå till andra länder. En satsning för att accelerera solkraften behövs:

1. Fler villkorade anslutningar
Det finns kapacitet i det befintliga elnätet. Den kan tillvaratas nu, om villkorade anslutningar möjliggörs. Det innebär att anslutningen villkoras med ett krav på att minska eller stänga ner elproduktionen när det finns för mycket el i nätet. Elnätsägarna behöver möjliggöra fler villkorade anslutningar så snart som möjligt, och politiken behöver se till att elnätsägare har incitament att utnyttja elnäten mer effektivt.

2. Effektivisera tillståndsprocessen
Nya solparker ska egentligen prövas genom en förenklad samrådsprocess hos länsstyrelsen. Men i praktiken blir det långa handläggningstider, krångliga processer och många avslag. För att kunna realisera några av de 50 GW som väntar på att få anslutning och tillstånd behövs åtgärder som kraftigt kortar handläggningstiderna, underlättar avvägningen mellan solparker och andra samhällsintressen, samt möjliggör samexistens av solenergiproduktion och jordbruk.

3. Riv glastaket för soltaken. Ta bort 500 kW-gränsen
500 kW-gränsen utgör just nu det enskilt största hindret mot att bygga ut fossilfri el på industritak. Det är dags att riva taket för soltaken. För solanläggningar med en installerad effekt på under 500 kW är den egna elförbrukningen undantagen energiskatt. Men har anläggningen en installerad effekt som överskrider gränsen blir all el föremål för energiskatt. Det styr mot att nästan inga takanläggningar är över 500 kW trots att det finns mer tak att bygga på.

4. Högre krav på mindre solcellsanläggningar
Solkraft kan vara ett stöd till nätet. Tekniken finns redan integrerad i den absoluta majoriteten av system som installeras idag. Dock behövs krav och regelverk för hur dessa ska styras och kontrolleras. Det kan behöva ställas högre krav på framför allt de mindre anläggningarna som idag är helt oreglerade. Här kan Sverige lära av Tyskland som gått före. Låt oss också använda solkraftens möjligheter att bidra med stödtjänster till systemet.

Just nu finns 50 GW solkraft i kö som väntar på att få anslutningar och tillstånd godkända. Våra förslag skulle korta den kön avsevärt och ge oss mer energi och effekt här och nu. Tillsammans kan vi accelerera klimatomställningen och främja svensk konkurrenskraft. Vi behöver tillvarata solens fulla kraft: vi har inte tid att vänta!

6 Kommentarer
Av Lars Hedström, Solkompaniet och Harald Överholm, Alight
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    De 50 Gw solcellskraft som ligger i ansökningar innebär ju bara att en enda sökorganisation gaddat ihop sig för att tillståndsmyndigheten ska kollapsa. Hur vet man annars hur många Gw solkraft som ligger ansökta. Myndigheter har tystnadsplikt delvis av konkurrens skäl mellan ansökarna.

    Fixerade vid 300 Twh till år 2045 en siffra tagen ur luften, är problemet mer än byråkratiskt. Överskottet som man idag dumpar ut via ledningar till övriga Europas elnät kan tvärt klippas av. Då skulle även stora förluster i övernätet upphöra och priset hamna långt nere på minussidan. Svårigheten är att sälja elkraften till industrier i ett avindustrialiserat land, till följd av långvarigt felaktig elprissättning. Liksom elkraften, måste priset vara planerbart. Just nu är gatubelysningen släckt för att spara på utgifterna. Avloppsverken slukar enorma mängder elkraft men det är dags att reinvestera och kraftigt minska elförbrukningen där också.

    De senaste 30-40 åren har elförbrukningen stannat på 140 Twh och 2023 sjunkit till 134 Twh så varför skulle bandyklubbe ökningen ske till 2045? Det stora sparobjektet just nu är att ersätta alla lysrör med LED i produktionsledet via övre elnätet 12Twh och på hushållsnivå 6Twh mellanskillnaden är förluster på vägen ner till de två hålen i väggen.

    Renewcells nye ägare har tex. Kallställt sin anläggning på obestämd tid och med svårsålda produkten med få köpare, behövs inte anläggningen idag. Inte de 100 anställda heller. (En medelstor elförbrukare) Patentet hinner gå ut innan produktionen återupptas. Blind för realiteter kördes företaget rätt in i en bergvägg. (Konkurs)
    Konkurser köps upp för att man på längre sikt ska försöka återvinna förlorade pengar.

    Det är stora kontraster mellan elproduktion och elkonsumtion som verkligen motsäger varann.

  2. Daniel skriver:

    Villkorade avtal i all ära för att hantera begränsningar i elnätet, men för att sätta det i ett perspektiv så uppgår förbrukningen i Sverige, sommartid nuläge, till i storleksordning 10-15 GW och kön beskriven uppgår till 50 GW.

    Att enbart förstärka elnätet räcker inte utan det blir en fråga för hela elsystemet, där anslutning av mer sol och vind behöver ske tillsammans med att introducera storskalig lagring och/eller stor flexibel förbrukning, som kan förbruka när solen producerar.
    Om sol- och vind ska bli den nya tillväxtdrivande baskraften så krävs just detta då befintlig förbrukning idag saknar flexibilitet för att anpassa sig efter väderberoende produktion.

  3. Björn Eklöv skriver:

    Sol, Vind o storskalig lagring samt utökad överföringskapacitet Nord Syd och Öst väst i Europa och mot Centralasien och Afrika är recept för snabb kapacitetsökning och billig Energi i Europa.
    Björn Eklöv VD Global sun Engineering

    1. André Nilsson skriver:

      Om du vill avindustralisera Sveirge och gör det till en energi-politisk koloni utan välstånd så har du träffat helt rätt.

    2. Ulf Westberg skriver:

      Definiera ”storskalig lagring” – det är bara ett modeord som inte har något värde. Det finns primärt tre lagringsmedier som kan användas:
      1. Vatten, men Sverige kan inte direkt bygga ut vattenkraft storskaligt och har få lämpliga ställen för pumpkraftverk – faller bort.
      2. Batterier, funkar för frekvensreglering och korta perioder (upp till typ fyra timmar), men med tanke på att solkraft producerar 80 % av elen mellan sommarsolståndet och vintersolståndet, men behovet är so störst mellan vintersolståndet och sommarsolståndet, finns det ingen möjlighet att lagra så mycket el att det kan räcka över vintern, inte ens om batterier sänkte priserna till 10 % av dagens.
      3. Vätgas, för stora förluster, el – gas – lagring och produktion förbrukar 60 % av elen. Visa mig ett storskalig vätgasprojekt som går med vinst.

  4. Johan Montelius skriver:

    ”Storskalig solkraft byggs helt utan subventioner, med privata investerares pengar, påpekar de.”

    Då kan man kanske tipsa om Energimyndigheten som spenderar en hel website åt de stöd man kan få om man installerar solceller.

    https://www.energimyndigheten.se/effektiv-energianvandning/guider/solelportalen/vilka-stod-och-intakter-kan-jag-fa/

    ”Behovet av mer el i systemet har aldrig varit större.”

    … men överproduktionen de timmar solen ger något har aldrig varit större så vad skall en utbyggnad av solpaneler ge?

    ”För solanläggningar med en installerad effekt på under 500 kW är den egna elförbrukningen undantagen energiskatt. ”

    Det enklaste hade väl varit att lägga energiskatt på effekt under 500 kW eller varför inte helt slopa energiskatten? Att egenproducerad el skall vara skattebefriad är som att ge gemensamhetsägda bryggerier undantag från alkoholskatt bara för att det är jobbigt att beskatta hemmabryggaren (vilket jag vid närmare eftertanke tycker är en bra ide – slopa alla extraskatter).

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet