Vindindustrin driver upp elpriserna

Vindindustrin driver upp elpriserna

Vindindustrins företrädare är desperata. I flera media berättas om vindindustrins olönsamhet. För varje kWh som produceras i ett vindkraftverk förlorar vindindustrin 20 öre. Detta vill man lösa genom ännu mer vindkraft. Ett praktexempel på Ebberöds bank.

Replik till Klaus Steen Mortensen Vestas Northern Europe AB, Anders Lyberg vd VindIn AB, Göran Dalen vd wpd Offshore Stockholm AB, Anders Nilsson Blekinge Offshore på DN Debatt.  

Vi behöver en öppen diskussion om hur vi ska trygga tillgången på el och låga elpriser skriver företrädare för vindindustrin i DN den 7/3. Vi välkomnar den inställningen. Den är aningen ny i vindindustrins agenda.

Vindindustrin har de senaste veckorna i flera media medgett att redan den landbaserade vindkraften är olönsam. Med dagens el- och certifikatspriser blir ersättningen knappa 45 öre/kWh. Det krävs 60-65 öre i ersättning per producerad kWh för att gå jämnt ut, dvs i dagsläget en förlust på 20 öre per producerad kWh. Den havsbaserade vindkraften är dessutom dubbelt så dyr att producera.

Trots att vindkraftens produktionskostnad vida överstiger intäkten så påstår man alltså i media att vindkraften sänker elpriserna. En nära nog samstämmig forskning (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, PriceWaterhouse Coopers, EU-projektet CASES mfl) visar också att vindkraft är den kraft som är allra dyrast att producera.

I dessa båda oförenliga argument gömmer sig emellertid det finstilta, och det är inte så lite vindindustrin begär i denna kontext. Förutom att man vill bygga sönder kustbandet med storskalig vindkraft så kräver man att vi alla, genom ökade statliga subventioner, ska svara för kapitalkostnaden för vindindustriområdena, samtidigt som ägarna själva tar hand om intäkterna från elproduktionen.

Däri ligger skälet till att vindindustrin anser sig kunna hålla ”låga rörliga priser”. Därav också kravet på ”ökade ambitioner i elcertifikatsystemet”. I klartext: Mer subventioner. Man hymlar heller inte med kravet på att den ökade överföringskapaciteten, som ändå måste byggas ut för att klara reglerkraften, ska bekostas av staten, så även anslutningarna av själva vindkraftverken.

Det är väl ingen som längre tror att allt detta kommer att leda till lägre elpriser. Det svenska elpriset har heller inte minskat pga vindkraft. Elpriset har istället pressats upp i samma takt som vindkraften byggts ut. Prisinstabiliteten har också tilltagit i systemet från 2004 när Barsebäck lades ner, men främst från 2006-2007 när vindkraftsutbyggnaden tog fart.

Priset varierar dock inte mot lägre nivåer utan tenderar istället att variera uppåt från normalnivån. Enligt Energimyndigheten finns det elcertifikat (subventioner) för en utbyggnad av vindkraften till totalt ca 12 TWh. Enligt vindindustrin själva så finns det nu projekt på 28 TWh vindkraft bara till havs. På land är det ofantligt mycket mer. Förutom de 6 TWh vindkraft vi redan har så är det av Regeringen beslutade vindindustriområdet i Markbygden utanför Piteå bara det på 12 TWh.

Vi borde för länge sedan ha sagt stopp. Vilket människorna ute i våra bygder nu gör.

Björn Törnvall och Jonny Fagerström
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
www.landskapsskydd.se

24 Kommentarer
Av Jonny Fagerström
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Bengt Hellman skriver:

    Jonny Fagerström och Björn Törnvall är djupt okunniga eller ägnar sig åt desinformation.

    Den nordiska elmarknaden fungerar enligt enkla marknadsprinciper. Utbud och efterfrågan möts, där sätts priset. När utbudet av vindkraft med mycket låga rörliga kostnader ökar sjunker priset. Så enkelt är det.

    Det är bara att gå till Danmark som har hög andel vindkraft i sitt elsystem och titta. I Danmark igår (1/3 2015) mellan 5-6 på morgonen var det mycket stor vindkraftsproduktion. Marknadspriset på el var -2 öre/kWh. Era påståenden om att vindkraften höjer elpriset är hämtade från era drömmar. Läs på om hur det fungerar med utbud och efterfrågan.

  2. Nils Andersson skriver:

    Nej Jonny
    Det är inte kunderna som betalar. Detta är ingen teori utan så fungerar elmarknaden i praktiken. Har någon gjort en dålig investering är det ägarna som betalar som på alla andra konkurrensmarknader. Det kan mycket väl gå så illa att någon elproducent går i konkurs. Det drabbar inte kunderna. Anläggningen finns ju kvar och kan fortsätta producera. Du lever kvar i hur elmarknaden fungerade före 1996.

  3. Jonny Fagerström skriver:

    Låter bra i teorin Nils.
    Dessvärre skall någon betala investeringarna, i förlängningen är det alltid kunderna. För låga intäkter i förhållande till utgifterna ger förr eller senare konkurs. Vindindustrin behöver minst 60-65 öre/kWh för att gå runt enligt egen utsago. Det får man inte idag ens med elcertifikat. Även vindkraften är underkastade ekonomiska realiteter – trots de stora bidragen.

  4. Nils Andersson skriver:

    Jonny
    Dessbättre har du helt fel. Vi elkunder betalar vare sig vindkraftens, kärnkraftens eller vattenkraftens kapitalkostnader. Det gjorde vi före 1996 när vi hade en kostnadsbaserad prissättning av el.
    Idag gäller marknadsprissättning och vi elkunder betalar det marknadspris som fastställs som en funktion av utbud och efterfrågan och inget annat. På liknande sätt fungerar elcertifikatmarknaden. Vi elkunder betalar enbart vår kvotandel av marknadspriset på elcertifikat. Ju större utbudet av el blir desto lägre blir elpriserna. Så fungerar alla konkurrensutsatta marknader. Elmarknaden är inte alls unik. Det är producenterna som tar alla investeringsrisker. Ur ett kundperspektiv är det enbart positivt att utbudet ökar.

  5. Jonny Fagerström skriver:

    Om kapitalkostnaderna bara betalas av bolagen så borde det ju gälla kärnkraft och vattenkraft också 🙂 eller hur? Nej, vindkraftens kapitalkostnad tas också ut på kunderna, ju längre man väntar med det genom att dumpa priset, desto dyrare blir det när det väl börjar tas ut. Att det krävs subventioner för att det ska gå runt kan vi vara överens om, men inte ens det räcker längre.

  6. Nils Andersson skriver:

    Jonny
    Kapitalkostnaderna betalas av vindkraftsbolagen och inga andra. Att det blir lönsamt i längden beror på att det finns ekonomiska styrmedel. I Sverige har vi elcertifikat. Vi kunder betalar enbart marknadspriset på el och vår kvotandel på elcertifikatpriset. Merkostnaden för oss kunder är idag netto ca 3 öre/kWh. Detta kan jämföras med elskatten som är närmare 30 öre/kWh.

  7. Jonny Fagerström skriver:

    Nils!
    Jag tror att alla förstår att eftersom ”drivmedlet” för vindkraftverk är gratis så blir de rörliga kostnadern låga. Dessvärre är kapitalkostnaderna höga och måste förr eller senare betalas. Den affärside du pekar på inte är därför inte hållbar i längden.

  8. Nils Andersson skriver:

    Jonny
    Det är vindkraftbolagen som betalar inte vi elkunder. Vår merkostnad är avgiften för elcertifikaten och det blir netto ca 3 öre/kWh.

  9. Nils Andersson skriver:

    I det elpris som vi elkunder betalar finns en elcertifikatavgift som utgör 4-5 öre/kWh. Det är allt som vi kunder betalar extra för vindkraften. Om nu elpriset pressas ner med ca 1,5 öre/kWh blir nettokpostnaden för oss elkunder ca 3 öre/kWh. Detta kan knappast beskrivas som starkt ökade kostnader för elen.

  10. Jonny Fagerström skriver:

    Den eventuella nyttan av denna kortsiktiga ”måttliga påverkan” raderas ut av starkt ökade totalkostnader för elen, när alla andra kostnader för vindkraften (kapital- och underhållskostnader mm) och med nya lokal-, regional- och stamnät räknas in. Därtill kommer kostnaden för reglerkraften.

  11. Nils Andersson skriver:

    Jonny
    Anledningen till att vindkraften pressar ner elpriset är att den rörliga produktionskostnaden är noll öre/kWh. När vindkraft väl har byggts körs den när vinden blåser oavsett vad elpriset är. Därmed pressas elpriset ner. Påverkan på elpriset är däremot måttlig.

  12. Jonny Fagerström skriver:

    Leif Tollén
    Det är du som är okunnig och har gått på vindindustrins propaganda. Vindindustrins myter håller på att falla ihop som ett korthus. Hur kan en produktion som kostar 65 öre/Kwh pressa ner elpriset när elpriset är 30-40 öre/Kwh? Kan du förklara det som vindindustrin inte kan?

  13. Leif Tollén skriver:

    Det säjs att vattendroppen urholkar stenen om det droppar tillräckligt länge, men det hjälper inte hur ofta dessa herrar sprider sin okunnighet. Deras teser blir inte mer verkliga för det. Elsystemet med dess utbuds – efterfrågans priskryss lever vidare och ger ett allt lägre elpris allteftersom vi bygger ut vindkraften.

  14. Lennart Pettersson skriver:

    Det är mycket intressant intressant att följa diskutioner om el priser upp eller ner. Jag håller med om att vindkraften är en bidragande orsak till att elpriserna stiger, men som jag ser det är det inte enda orsaken, mycket av elpris höjning det grundar sej i att vi konsumenter försöka spara el.
    Helt klart skall det sparas bla för miljöns skull, vi konsumenter skulle kunna spara mycket mer, men det gör vi inte för det märks för lite i våran egen plånbok. Det här är en mycket ond cirkel för desto mer vi sparar ju mer höjer kraftbolagen sin priser, dom är mycket ducktiga att hitta på anledningar för att höja priserna, för dom skall ha in sina miljarder

  15. Lars Jeppson skriver:

    Utmärkt och sakligt inlägg av Fagerström och Törnvall. Borde naturligtvis ha publicerats på DN debatt för att få balans i meningsutbytet om vindkraftens för och nackdelar. Märkligt att ingen undersökande journalist, på tex DN, reagerar över de uppenbara lögner och felaktigheter som vindkraftlobbyn sprider och över det som händer på den svenska landsbygden i vindkraftexploateringens kölvatten.

  16. NilsLennart skriver:

    Enligt svenska Kraftnäts investeringsbudget för de närmaste åren finns förfrågan på parker med 45 000 MW, d v s 1,5 ggr den nu befintliga vatten OCH kärnkraften. Huvaligen vem skall betala allt detta??

  17. Jonny Fagerström skriver:

    Fantastiskt med över 200 lyft för artikeln redan. Tack alla läsare och kommentatorer!
    http://www.landskapsskydd.se

  18. Tage Andersson skriver:

    Redan 1800-talets ångmaskiner slog ut vindkraften.
    Orsaken är luftens låga täthet som gör den alltför energigles. Ingen teknik kan ändra en naturlag, enda sättet att få ut effekt är jättestora anläggningar. Tillkommer att vinden är oregelbunden, ofta blåser det för mycket eller för litet över områden av skandinaviens storlek. Därför måste alltid reglerkraft finnas till hand. Om vi skrotar kärnkraften lär vår vattenkraft inte kunna erbjuda det. Än mindre oxå till Danmark och Tyskland.

  19. Björn Boström skriver:

    Vindkraften är en styggelse! Det finns bara negativa förtecken med denna energiomvandlare. Man borde tala om avveckling i stället för fortsatt utbyggnad av dessa maskinella monster. Vår glesbyggd och havsband är till för rekreation och inte för uppställande av maskiner.

  20. Ingvar Engelbrecht skriver:

    Det är är ju självklart att el som produceras via vindkraft är dyrare på flera sätt eftersom den måste subventioneras och backas upp med reglerkraft. Att påstå att vindkraft ger billigare el är dumt. Slutnotan faller förr eller senare i någon form ner på konsumenterna. ”There is no such thing as a free lunch”

  21. Ann-Christin Bernström skriver:

    Mellan Gotland och Västervik har Svenska Kraftnät långtgående planer på ny stamnätsförbindelse, dvs kabel till havs och på land. Denna jätteinvestering behövs för att Gotland, om politikerna får som de vill, skall bli ”världsledande” i vindkraft. Ön skall fyllas av vindkraftsparker som förfular det unika med Gotland. Vad kostar inte denna jättesatsning? Kommer vi att få lägre elpriser med så stora investeringar? Troligtvis inte, däremot kommer vi att få en helt förfulad ö. En ö som har en natur som inte finns någon annanstans i hela världen. ”Rädda Regnskogen” engagerar många. Nu är det kanske dags för att starta ”Rädda Gotland”?

  22. Urban Sandberg skriver:

    WANTED!
    Var finns den politiker som vågar säga sanningen om vindkraften och den sk förnyelsebara energiproduktionen?
    Var finns den som vågar ifrågasätta den sk Klimatpolitiken?
    Detta subventionsspektakel.
    En valseger ligger i potten!

  23. Göran Ronsten skriver:

    Detta är inte ett specifikt vindkraftsproblem utan snarare ett systemfel. Certifikatsystemet är teknikneutralt och leder till att den för tillfället mest kostnadseffektiva, förnybara elproduktionen byggs. Just nu råkar landbaserad vindkraft vara det billigaste förnybara elproduktionssättet. Ingen ny produktion överhuvudtaget kan byggas om ersättningsnivån är alltför låg. /Göran Ronsten

  24. Evert Halvarsson skriver:

    Det är skönt att se att det finns kloka människor och föreningar som tänker längre än politiker, penninghungrande exploatörer, okunniga miljövänner och markägare. Det är frapperande att följa retoriken och rena lögner hur dessa grupper föröker rättfärdiga en miljöförstrande och fullständigt samhällsekonomisk katastrof som vindkraften är.
    Tack Björn, Jonny coh FSL

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet