Balansminister Baylan behåller lugnet

Balansminister Baylan behåller lugnet

Systemutmaningarna kommer att lösa sig. Energiminister Ibrahim Baylan är inte ett dugg orolig över förlorad effekt i elsystemet. Egentligen ifrågasätter han hela effektdebattens dystopiska problemformulering.

Läs också Morten Valestrands kommentar nederst, om Baylans attityd, larmklockor och dystopi: ”Tappade skribenten balansen?” Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet.

– Jag kan bli lite förvånad när jag ser att en del säger att ”ja nu klarar vi oss, men 2040 kommer vi inte att klara oss”, säger energi- och samordningsminister Ibrahim Baylan till Tidningen Energi, en intervju vi går lite djupare in i här.

Du tycker vi är för oroliga inför framtiden?
– Under lång tid har vi haft en diskussion om hur mycket förnybar elproduktion elsystemet tål. Idag befinner vi oss långt bortom de gränser man för tio eller bara fem år sedan ansåg vara omöjliga att passera. Så det är klart att om vi enbart utgår från idag så blir det givetvis en utmaning om stora delar av svensk elproduktion försvinner.

Energiministern tror alltså att utmaningen med effektbrist kommer att lösa sig?
– Ja i allra högsta grad. Det är ju inte det att regeringen inte ser utmaningarna runt energisystemet, för det är klart att vi har systemutmaningar, konstigt vore annars.

Utmanar branschen
– Men när jag tittar på våra förutsättningar så är jag helt övertygad om att vi kommer att klara av detta genom att sätta in rätt åtgärder. Ja inte bara klara av; vi kommer att ha en fin och bra utveckling, säger Ibrahim Baylan.

Med all respekt så har energiministern på fyra år gått från att vara novis i energifrågor till att nu peka med hela handen. Hur vet du att du pekar åt rätt håll?
– Som politiker måste man hela tiden tänja på det som folk tror är möjligt. För mig som energiminister är det viktigt att också utmana experterna, dessa fantastiskt duktiga människor. Jag är helt övertygad om att det är en viktig del av det politiska ledarskapet, säger Ibrahim Baylan.

Det finns många som erbjuder sanningen om elsystemet?
– Man får skilja på faktiska systemutmaningar och det som är utspel från olika intressen, till exempel att man har ett kraftslag som man naturligtvis vill skapa så goda förutsättningar för som möjligt. Det hör till sakens natur, säger Ibrahim Baylan.

Teknikrevolutionen
Baylan pekar på en rad faktorer som han menar kommer att förbättra effektläget framöver, bland annat ”en rasande snabb teknisk utveckling” inom exempelvis energieffektivisering, och styrning och lagring av energi.

– Ofta när man diskuterar detta så tittar man också bara på produktionssidan, men med de fantastiska nya möjligheter som nu finns inom framförallt energieffektivisering inom industrin, i transportsektorn och i hushållssektorn så kommer också dessa sektorer att bidra till att lösa en del av de effektunderskottsproblem vi står inför, säger Ibrahim Baylan.

Tror på GD
I våras deltog energiministern på Svenska kraftnäts Kund- och intressentmöte där Hilda Dahlsten, Svk:s chef för energianalys, presenterade ”en möjlig framtida tuff effektsituation i Sverige”, inte minst i Sydsverige. (Se Second Opinions intervju med Hilda Dahlsten här.)

– Det är klart att vi alla är medvetna om att vi har utmaningar framför oss, men jag tog också fasta på generaldirektörens bedömning att vi kommer att klara dessa utmaningar, säger Ibrahim Baylan.

Effekt på export
På Kund- och intressentmötet framhöll Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh bland annat det nya samarbetsavtalet mellan de fem nordiska systemoperatörerna Statnett, Energinet, Fingrid, Kraftnät Åland och Svenska kraftnät som ett ”stort och viktigt steg” för att säkerställa kraftsystemets balans och försörjningstrygghet.

Ändå ser vi inte effektimport från överskottslandet Norge som en del av svensk systemstrategi. Varför håller Sverige så krampaktigt på att all effekt måste produceras nationellt?
– Det handlar inte om krampaktighet men om ett offensivt förhållningssätt! Med våra fantastiska möjligheter främst runt vattenkraft har Sverige väldigt goda förutsättningar för att själv kunna hantera sitt effektbehov, säger Ibrahim Baylan.

– Det är lätt att glömma bort att vi fram till för bara få år sedan var nettoimportör av el. Nu kan vi inte bara försörja oss själva men också vara nettoexportör, ett mål som också energiöverenskommelsen har satt upp.

EÖ mer än prat
Energiöverenskommelsen har kritiserats för att vara så bred och allomfattande att den inte fungerar som långsiktig investeringsguide, men det håller inte energiministern med om. Uppgörelsen erbjuder både prat och verkstad.

– Det är inte enbart en politisk uppgörelse men den levererar också i form av lagstiftning, budgetbeslut och annat. Med energiöverenskommelsen har vi skapat en struktur för att kunna nå de mål vi har tagit oss an, säger Ibrahim Baylan.

– Därigenom skapas goda förutsättningar för att vi också ska kunna möta och lösa många av elsystemets utmaningar. Här får både myndigheter, experter, forskare och energibranschen alla möjligheter att jobba tillsammans.

* * *

Första del av intervjun med energi- och samordningsminister Ibrahim Baylan finns i Tidningen Energi nummer 4, 2018.

* * *

Kommentar: Tappade skribenten balansen? Undertecknad vill göra ett förtydligande efter att läsare har undrat över energiminister Baylans attityd i effektfrågan. Energiministern är mer ödmjuk i frågan än vad ovanstående snabba replikväxling kanske kan ge intryck av. Här spelar både skribentens ordval och läsarens tolkning in, och mittemellan balanserar Baylan. Samtidigt vill energiministern framhäva sitt politiska ledarskap, en uppgift han har vuxit med under mandatperiodens gång. Däri ligger ännu en balansutmaning: ska en minister enbart lyssna, eller kanske bara tala? Enligt Baylan är frågorna runt kraftnätets möjliga effektbrist mycket viktiga och verkliga, men han påpekar också att utmaningen går att lösa. Å ena sidan har han full respekt för de experter som ringer i sina larmklockor, men å andra sidan är det ministerns uppgift att inte ringa i den största larmklockan just nu. Istället måste effektfrågan balanseras ur myndighetssynpunkt – som de facto betyder att lita på Svenska kraftnät. Det politiska ledarskapet innebär därför att sitta still i båten när havet gungar, rikta blicken mot rätt horisont och loggföra alla inspel och prognoser undervägs. Baylans citat är korrekta men ett par av frågorna har spetsats till, men nej, Baylan tycker inte att branschens ingenjörer är dystopiska haverister. Däremot erkänner han inte den del av effektdebatten som enbart lyfter fram den samhällsnegativa (dystopiska) problemformuleringen. Det är det som står i ingressen. / Morten Valestrand

 

16 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Anders Kjellström skriver:

    Till hösten byter vi ut den nuvarande Energiministern mot en Effektminister!
    Vi behöver mer kompetenta politiker som kan skilja på Effekt och Energi!
    På sikt kommer vi ersätta ca100 TWh fossilt bränsle med 30TWh el för transporter, att då inte driva Ringhals 1 och 2 vidare är ren dårskap.

    1. Nils-Erik Nilsson skriver:

      Det bästa vore att inte överhuvud taget ha någon energi- eller effektminister, utan låta professionen som vet hur systemet fungerar sköta utvecklingen av det. Här skall inte politikerna över huvud taget lägga sig i vad man bygger. Vi skall inte ha politiskt styrd planekonomi!
      Politikerna skall begränsa sig till att, genom sina fackmyndigheter, sätta upp nödvändiga regler och krav för att få använda de olika kraftslagen. Därefter måste de låta professionen bygga systemet utan inblandning av politiskt motiverade s.k. ekonomiska styrmedel.

  2. Curt Widlund skriver:

    WWF styr EU att satsa på förnybar kraft (vindkraft) som lätt kan certifieras så pengarna automatiskt rullar in till WWF i Zyrich. Anmälningsavgift, Årsavgift och %på inkomsterna. Elkunden betalar i slutändan certifideringskostnaden. En dator sköter all verksamhet så pengarna kommer in.
    WWF ligger utanför EU men har en av de tio största lobbygrupperna hos EU.
    http://www.wwf.eu/what_we_do/climate/

  3. Carl-Åke Utterström skriver:

    Basindustrin är orolig och detta har man stor anledning till. Sverige har en energiminister som inte inser allvaret.

    Solanläggningen utanför Västerås genererade under juni 9.8 MWh. Om vi jämför detta med ett normalstort kärnkraftverk på 1 000 MW så avger det vid en snittfaktor på 90 procent 648 MWh.

    Hur kan energiministern sova lungt, Jag anser honom helt verklighetsfrånvänd och hans agerande är ytterst oansvarigt och farligt för landet.

  4. Carl-Åke Utterström skriver:

    I ett läge då samhället alltmer övergår till eldrift väljer energiminister Baylan att blunda. Hans påstådda energieffektivisering uppnås genom att elektrifiera fordonsparken som går från 30 TWh fossil energi till 10 TWh elektrisk energi.

    Vid merparten fall av automatisering går man från någon annan förbrukning till elförbrukning. T.ex. från remdrift, mekanisk överföring till elektrisk direktdrift.

    Denna övergång kommer naturligtvis att innebära kraftigt ökad elförbrukning och för detta är icke planer-bart endast en våt dröm. Detta borde inses av energiminister Baylan, men icke.

    Väderkvarnarna har historiskt konkurrerats ut av annan teknik och vindkraften torde gå samma väg.

    Förnybart är ett ytterst dyrt exempel och ineffektivt. Tyskland med sitt Energiwende har byggt ut förnybart med 100 procent men endast minskat CO2 med 2 procent.

    Nej förnybart levererar alldeles för lite i förhållande till installerad effekt och är inte heller en planer-bar effekt. Ett modernt lands elproduktion ska inte förlita sig på Guds försyn.

    Bygg i stället ut kärnkraft Gen 3+ i avvaktan på Gen IV och Toriumreaktorer. De sistnämnda kan också klassificeras som planer-bar förnybar energi i och med den årliga tillväxten i världshaven.

    Det är inte försent att få en förnuftsmässigt bra energipolitik.

  5. Bengt Hellman skriver:

    Nils-Erik Nilsson drömmer om att skapa energi ur gammalt reaktoravfall. Det är en återvändsgränd. Upparbetning är dyrt, olycksdrabbat och smutsigt. Det är ingen slump att det i huvudsak använts till att utvinna kärnvapenplutonium och inte fått stor användning för civil kärnkraft.

    Solen är en fusionsreaktor på lämpligt avstånd. Solen strålar ut en effekt på 400 000 000 000 000 000 000 000 000 W varav 170 000 000 000 000 000 W träffar jorden. Den flödande energin från solen kan användas direkt. Den skapar också vindar, havsströmmar, tillväxt av bioenergi med mera. Vi behöver bara ta tillvara en liten bråkdel för att det ska räcka för att ersätta all olja, kol, gas och kärnkraft som finns. Solen kommer att fortsätta att lysa i miljarder år.

    Användningen av förnybar energi ökar snabbt. Kostnaderna minskar. Det finns inget skäl att klamra sig fast vid gamla smutsiga och dyra energitekniker när vi målmedvetet kan ersätta rubbet med förnybar energi.

    1. Nils-Erik Nilsson skriver:

      Ja användningen av det politikerna kallar ”förnybar energi”, men som rätteligen borde kallas ”politiskt korrekt energi” ökar (Verkligt 100 % förnybar energi finns inte). Detta p.g.a. stora subventioner som andra elkonsumenter (systemet med elcertifikat) och skattebetalare (t.ex. olika investeringsbidrag och skattebefrielser) får betala.
      Det är naturligtvis också riktigt att solen är en enorm energikälla, som hela naturen är beroende av och lever på. Naturen använder varenda watt av solenergin till något. När vi ”tar tillvara” den så påverkar vi naturligtvis alltid naturen på samma sätt som när vi ”tämjer” vattenkraften och påverkar ekologin i vattendragen. Än så länge är det naturligtvis i ”supermikroskala”, mindre än som ett litet leksaksvattenhjul i en stor älv. Men principen gäller ändå. Lokalt skulle vi vid storskaligt ”tillvaratagande/exploatering” kunna få mätbar påverkan.

      Bengt Hellman påstår att upparbetning är ”dyrt, olycksdrabbat och smutsigt”. Att det idag är dyrare än nyproducerad uran från gruvorna vet jag. Men el från sådana system skulle knappast bli dyrare än från de politiskt korrekta elsystemen om dessa inte subventioneras och man ställer samma ”ofarlighetskrav” (antal skador och förväntat förlorade levnadsår) på dem. Det finns väl heller inga olyckor eller föroreningar från upparbetning som gett lika stora miljö- och/eller hälsoeffekter som eldning gett och ger t.ex. i form av försurning och luftföroreningar.

      Det är betydligt rimligare att utveckla vårt nuvarande elsystem än att göra en omfattande och mycket dyr omställning till ett sämre och mer miljö- och hälsofarligt, men politiskt korrekt, elsystem.

      1. Bengt Hellman skriver:

        Är vi överens om att energin som flödar från solen är förnybar eftersom den kommer att fortsätta flöda i miljarder år?

        För att kunna ta tillvara på energin behöver vi utrustning, t ex vindkraftverk. Dessa består oftast i huvudsak av stål. Stålet förbrukas dock inte när vindkraftverket används. När konstruktionen inte längre är funktionell kan den rivas och stålet smältas om och användas till nya.

        1. Nils-Erik Nilsson skriver:

          Solenergin flödar mot jorden betydligt längre tid än vad vi har någon som helst anledning att bekymra oss om. (när den slutar flöda kan vi inte bekymra oss längre). Men solenergin är inte förnybar i strikt mening eftersom den inte återskapas, men den finns och räcker så länge det finns liv på jorden (och sannolikt ännu längre). Men för att ”ta tillvara” solenergin krävs också utrustning, som inte är förnybar. Så även om man i mera praktisk mening kallar solens energiflöde mot jorden för förnybart, så blir definitivt inte den användbara solenergin på jorden förnybar.
          Men även kärnbränsle finns under betydligt längre tid än vi har någon som helst anledning att bekymra oss om. Så om vi släpper det politiska nonsensbegreppet ”förnybar” och istället använder begreppet hållbar eller uthållig, så är både solen och kärnkraften uthålliga under långt mer än överskådlig tid.
          När det gäller vindkraft så innehåller den förvisso en del stål. Det är heller inte förnybart, men är i viss mån återvinningsbart, men återvinning sker inte utan uppoffringar i form av t.ex. energi och annat material för återvinning. Vindkraft innehåller dessutom stora mängder härdplast till vingarna och en del neodyn till magneterna i generatorn osv. Man behöver också betong till fundamenten, vägar för att komma fram till dem för bygge och underhåll. Man använder och förbrukar också smörjoljor, målarfärg mm. Vindkraft både använder och förbrukar alltså icke förnybart material. Hur uthålligt det är kan däremot lite svårare att bedöma.
          Det är därför bättre att se till de olika energislagens praktiska egenskaper, som uthållighet, reglerbarhet, kostnad, miljöpåverkan, hälsoeffekter på människor och liknande än att fastna i politiska honnörsord, som faktiskt enbart är till för att skapa illusioner. Då finner man snart att det är mycket bättre att utveckla det system vi har med vattenkraft och kärnkraft som viktiga huvudkomponenter, än att satsa enorma belopp på en omställning som bara leder till ett sämre system med större risker för såväl människor som miljö.

          1. Bengt Hellman skriver:

            All energiomsättning har miljöeffekter. Det bästa är därför att arbeta med att effektivisera energianvändningen med bättre isolering, värmeväxlare, värmepumpar effektiva lampor och maskiner. Att ställa om från förbränningsmotorer till elmotorer minskar energianvändningen kraftigt.

            Vindkraft och solkraft växer snabbt. Kostnaderna minskar ju mer de byggs ut. Redan nu är de billigare än kärnkraft. De är också billigare än fossil energi. Skillnaden blir stor om man tar hänsyn till koldioxidutsläppen negativa samhällsekonomiska effekter.

            Energiomställningen kostar inte mer än dagens system. Kraftverk har inte evigt liv. När de blir gamla, omoderna och utslitna måste de tas ur drift. Det handlar om att bygga upp ett kostnadseffektivt system för energiförsörjningen där vi på olika sätt utnyttjar den flödande energin från solen och på så sätt kan garantera en långsiktigt trygg försörjning.

            1. Nils-Erik Nilsson skriver:

              Självklart skall vi ha ett uthålligt och effektivt system. Men det har vi redan med kärnkraft och vattenkraft som viktiga huvudingredienser. Båda kan kontrolleras efter behovet av effekt och se till att vi har stabil frekvens och spänning. De har också mycket små utsläpp av föroreningar, som koldioxid, kväveoxider, partiklar mm.
              En omställning till ett system baserat mer på icke styrbar kraft som vindkraft och solceller skulle kosta ofantliga belopp, 1600 miljarder kr enligt bedömningar från SWECO enligt deras rapport till Skellefteå kraft. Detta är i huvudsak investeringar i systemet för att hantera större mängder icke reglerbar kraft. Trots detta kommer det att krävas en form av ransoneringar (även om man använder stavningen ”efterfrågeflexibilitet”). Det är alltså trots enorma investeringar ett för kunderna sämre system.
              Även det man kallar effektivisering, har miljöpåverkan, både isolering och utrustning som värmeväxlare mm. är icke förnybara produkter. Nyttan av elbilar är i verkligheten beroende på vilka utsläpp batteritillverkningen och den el man använder till bilen orsakat. En elbil som drivs med el från ett kolkraftverk orsakar säkert större utsläpp än en bensindriven bil, även om utsläppen inte sker direkt vid bilen.
              Låt oss därför utveckla vårt energisystem utifrån verkligheten och inte med politiska hugskott och ”styrmedel”, som subventioner, straffavgifter mm. av olika slag. Då kommer vi snabbt att finna att dagens huvudbeståndsdelar, kärnkraft och vattenkraft, även i fortsättningen under överskådlig tid är den bästa basen för vårt energisystem.

  6. Nils-Erik Nilsson skriver:

    Ja det pågår både i Sverige och på många andra ställen politiska illusionsnummer för att få det att se ut som om vi kunde få ett helt förnybart, oändligt hållbart, energi- eller åtminstone elsystem. Dessutom vill man påskina att ett sådant energisystem skulle vara miljövänligt. Men verkligheten är helt annorlunda.

    Det finns ingen resurs i naturen som är obegränsat förnybar. Alla resurser har begränsningar.
    Det finns heller inte ens ett enskilt energisystem som inte också använder s.k. icke förnybara resurser. T.ex. till att bygga anläggningar.

    Historiskt har vi flera gånger gått i fällan att tro att resurser är förnybara och därför överutnyttjat dem med miljökatastrofer som följd. Skall vi göra det igen?
    Jag har skrivit lite mer om detta på:

    https://second-opinion.se/100-fornybart-politiskt-illusionsnummer/

    Nej låt oss slippa dessa ofantligt dyra politiska illusionsnummer och istället utveckla det stabila och mycket hållbara system vi har med vattenkraft och kärnkraft. Uran har vi redan i Clab så att det räcker i tusentals år, även om det kräver upparbetning av bränslet och system av snabba bridreaktorer och termiska reaktorer för att nå dit med dagens teknik. När nästa generation av kärnkraft kommer kan det möjligen gå enklare. Låt utvecklingen gå åt det hållet istället.

  7. Bengt Hellman skriver:

    Nils-Erik Nilsson undrar vad det finns för anledning att göra en energiomställning i Sverige.

    I Sverige liksom globalt pågår en gigantisk omställning bort från lagrade energikällor till förnybar energi. Skälet till detta är att lagrade resurser som olja, kol, naturgas och uran inte är oändliga utan måste ersättas av energi som inte tar slut eller leder till höga priser. En resurs som många inte tidigare tänkte på att den är ändlig är atmosfären. Fossileldningen höjer koldioxidhalten och förändrar klimatet. Under FN:s klimatkonferens enades jordens länder om att arbeta för att skära ner utsläppen så att temperaturökningen begränsas till 1,5 grad.

    I Sverige har vi vattenkraft, bioenergi, vindkraft och solenergi. Kostnaderna för vindkraft och solenergi har sjunkit drastiskt. De förnybara energikällorna erbjuder en hållbar framtid till en kostnad som är lägre än om vi fortsätter med kärnkraft och fossilenergi. Därför behövs energiomställningen.

  8. Nils-Erik Nilsson skriver:

    Som vanligt glömmer man helt bort kärnfrågan i sammanhanget, Den är:

    Vad finns det för anledning att göra en energiomställning i Sverige??

    Vi har ju redan ett mycket bra energisystem, speciellt på elproduktionsområdet. Varför skall man lägga stora resurser på att riva sönder detta. Finns det något rationellt och begripligt skäl till detta eller är det bara politikernas klåfingrighet som skall styra landet.

  9. Sigvard Eriksson skriver:

    Energiministern tycker att kritikerna till energiöverenskommelsen är dystopiska. Ministern å sin sida är nog naiv.

  10. Johan Montelus skriver:

    Någon som ser parallellen med Karolinska sjukhuset ?

    En politikers främsta mål är inte att föra en ansvarstagande politik utan att bli omvald – de är de flesta politiker väldigt bra på.