”Hur spännande vill vi att det ska bli?”

”Hur spännande vill vi att det ska bli?”

Blir vintern 2020-2021 en så kallad tioårsvinter, är det kalkylerade effektunderskottet i Sverige vid topplast 3000 megawatt. Hilda Dahlsten, chef för energianalyser på Svenska kraftnät, frågar hur stor risk politikerna är beredda att ta.

Hilda Dahlsten lägger ut texten på Svenska kraftnäts kund- och intressentdag. Foto: Tomas Ärlemo.

Hilda Dahlstens scenarier för effektbehovet i det svenska elsystemet de kommande åren väckte uppmärksamhet vid Svenska kraftnäts kund- och intressentmöte den 11 april. Om tre år kommer effektbalansen att ha försämrats med över 2000 megawatt och vid en normalvinter ligga på minus 1500 megawatt. Vid en tioårsvinter blir underskottet alltså 3000 megawatt.

I dessa siffror är den effektreserv som Svenska kraftnät upphandlat redan inräknad. Med andra ord kommer Sverige enligt scenarierna att vara beroende av betydande mängd importel eller alternativt tvingas stänga ner delar av elnätet.

Den gångna vinterns höglasttimme kl. 9-10 den 28 februari ger en fingervisning om vad som kanske väntar. Förbrukningen i Sverige toppade denna timme på ungefär 26300 megawatt. Produktionen i landet var samtidigt 25200 megawatt, resterande 1100 megawatt importerades. Karlshamnsverket, det oljeeldade kondenskraftverk som utgör effektreserv, startades upp till sin minimieffekt, men behövde i slutändan inte börja producera el för nätet.

”Läget var lyckosamt såtillvida att kärnkraften och vattenkraften klarade att köra med full kapacitet och att vindkraften levererade över genomsnittet både i Sverige och grannländerna”, säger Hilda Dahlsten.

I Sverige höll sig vindkraftsnivån på 2500 megawatt under de mest kritiska timmarna, en kapacitetsfaktor på ungefär 35 procent. Några dagar tidigare var vindkraftens bidrag under perioder nere i bara drygt 100 megawatt. Med ett likadant vindkraftsläge hade effektsituationen den 28 februari alltså varit markant sämre.

Den kraftiga försämringen av effektbalansen framöver beror framför allt på den planerade nedläggningen av två av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals 2019 och 2020. Med det försvinner 1700 megawatt.

Den sifferexercis Hilda Dahlsten ägnar sig åt kan verka teoretisk. Upplevelsen den dag Sverige vid minus 30 grader tvingas stänga ner eltillförsel kan dock bli brutal, inte minst för de politiker som hamnar i skottlinjen när ansvar ska utkrävas.

För Svenska kraftnät handlar ansvaret om att ge politikerna ett verklighetskorrekt beslutsunderlag. Men Hilda Dahlsten är den första att säga att Svenska kraftnäts kalkyler innehåller osäkerheter.

”Vi bygger våra beräkningar på kända planer hos branschaktörerna, till exempel gällande avveckling av produktionskapacitet och ibruktagande av ny. Men till exempel i fråga om tillgängligheten hos väderberoende energikällor är vi hänvisade till statistiska beräkningar över tid. Hur läget ser ut i ett enskilt ögonblick är omöjligt att förutsäga med säkerhet.”

”Vi ser också att planer och verklighet inte alltid följs åt och att irreversibla förändringar kan ske med kort varsel. Ingen räknade för några år sedan med att fyra kärnreaktorer skulle komma att avvecklas till 2020 eller att vindkraften skulle byggas ut så enormt. Redan ett par år framåt i tiden är osäkerheten i praktiken jättestor”, enligt Hilda Dahlsten.

En av osäkerhetsfaktorerna gäller just vindkraftens tillgänglighet vintertid. Svenska kraftnät höjde häromåret nivån i kalkylerna från 6 till 11 procent av den installerade kapaciteten. Vid köldknäppen den 28 februari var siffran alltså långt högre, men den kunde också ha varit nära noll.

En annan osäkerhet ligger i svårigheten att förutse elförbrukningen framöver i tiden. Sveriges befolkning växer, allt fler verksamheter elektrifieras, elbilar och datahallar tillkommer som stora el- och effektförbrukare. Vad kräver det av ökad produktionskapacitet? Hur mycket av behovet kan mötas med sådant som användarflexibilitet och energilagring?

”Det ärliga svaret är att inget vet”, säger Hilda Dahlsten.

En annan aspekt av effektfrågan är utlandsförbindelserna. I den bästa av världar kan el distribueras från områden med överskott till områden med underskott. Med tanke på att Sverige har Europas bäst utbyggda transmissionsförbindelser med omvärlden, borde Sverige därmed ha en fördel vid importbehov.

”Men frågan är om grannarna har el att sälja i ett läge när de själva kämpar med elförsörjningen. Stora vinterhögtryck över norra Europa innebär ofta svaga vindar och låg vindkraftsproduktion över stora områden. I ett sådant läge kan det vara svårt för Sverige att få importel söderifrån. Finland kan med sitt kroniska elunderskott räknas bort som potentiellt importland. Norge återstår, men vi behöver nog ha i åtanke att det kan finnas andra köpare som konkurrerar om den el som Norge eventuellt har till övers.”

Svenska kraftnät påverkar skeendet framför allt i fyra avseenden: genom förebyggande åtgärder i driftplaneringsskedet, genom den effektreserv som upphandlas, genom utbyggnad av överföringskapaciteten och genom att ge incitament och förutsättningar för marknadsaktörerna. Uppdraget är dock inte att driva politik. Hilda Dahlsten säger så här mycket:

”Vi vill att den infrastruktur som finns ska användas så effektivt som möjligt. Och vi tror att den bästa förutsättningen för det ges av en marknadsdesign som ger korrekta prissignaler, till exempel så att incitament ges för att bygga ny planerbar effekt i takt med att gammal effekt tas ur bruk.”

Inför politikerna gäller det för Svenska kraftnät alltså att beskriva hur situationen ser ut och utvecklas, med alla dess osäkerheter, och att proaktivt kunna beskriva konsekvenserna av politiska beslut, säger Hilda Dahlsten:

”Vad är en acceptabel nivå för osäkerhet i ett system som är så kritiskt för det moderna samhället som elsystemet? Hur spännande vill vi att det ska bli?”

 

Bakgrundsfakta

I sina scenarier bygger Svenska kraftnät bland annat på följande förändringar mellan 2018 och 2021:

– Den installerade effekten i kärnkraft minskar med drygt 1700 MW (Ringhals 1 + 2). Antagen tillgänglighet för kärnkraften är 85 procent.

– Den installerade effekten i kraftvärme och kondenskraft minskar med 500 MW (baserat på offentligt kommunicerade planer från producenterna). Antagen tillgänglighet är 77 respektive 90 procent.

– Den installerade effekten i vindkraft ökar med omkring 1600 MW (baserat på medelvärde av Svensk vindenergis prognos samt Energimyndighetens kortsiktsprognos). Antagen tillgänglighet 11 procent.

– Maximilasten ökar med drygt 300 MW (maxlasten beräknas enligt en schablon utifrån förväntad årsförbrukning, som i sin tur baseras på Energimyndighetens korttidsprognos för 2018-2019, sedan kvar på samma nivå 2020-2022).

Summan av ovanstående blir att underskottet på nationell nivå för en tioårsvinter ökar med omkring 2200 MW till omkring 3000 MW mellan 2018 och 2021.

 

Toppfoto: Svenska kraftnät.

9 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Leif Tollén skriver:

    Anders Kjellström Civ Ing Elkraft skriver: ”Vi politiker” och att vi ersätter 100TWh fordonsbränsle med 33TWh el eftersom elmotorn har bättre verkningsgrad.
    Eftersom det under överskådlig tid kommer att balansera elnäten med kol och gaskraft blir primärenergiförbrukningen inte 33TWh. Blir den 99TWh räknat med att ett kolkraftverk har 33% verkningsgrad?

  2. Klas Roudén skriver:

    Huvudorsaken till effektbristsituationen i Svk:s mycket klara redovisning beror på driftstoppen av de 4 kärnkraftsblocken Oskarshamn 1-2 samt Ringhals 1-2. I denna analys ingår bl a underlag från Energimyndigheten om en (mindre) ökning av maxlasten, i vars beräkning på minussidan merparten av pågående energieffektiviseringar, med tillhörande utnyttjningsgrad avseende effekt, förutsätts ingå.
    Om nu inte politiken, som idag, helt domineras av att behålla eller uppnå maktinnehavet, så skulle en ansvarskännnande regering vidta följande åtgärder för att nästan helt reducera risken för effektbrist:
    – Inhibera Vattenfalls beslut om att driftstoppa Ringhals 1-2 och tilldela företaget ca 1 miljard för att installera oberoende härdkylning även i dessa block för fortsatt drift
    – Staten förhandlar med ägaren av Oskarshamn 1-2 (Uniper) om tilldelning av medel för installation av oberoende härdkylning även i dessa block (också här ca 1 miljard) för fortsatt drift även av dessa
    – Staten går temporärt in på elmarknaden och subventionerar även till viss del fortsatt drift av nämnda 4 block.
    – Ovannämnda statliga finansieringar balanseras i statsbudgeten med motsvarande minskande subventioner till nybyggnation av vindkraftverk
    Ovanstående skiss till lösning av effektproblematiken förutsätter givetvis en total omläggning av nuvarande förödande kurs enligt Energikommisionens slutrapport.
    Med ovanstående åtgärder uppnås dessutom följande:
    – Systemtrögheten (svängmassan) bibehålls i nuvarande nivå och därmed säkras en acceptabelt stabil drift, både ur frekvens- och spänningssynpunkt mm
    – Sveriges helt klimatneutrala elexport med vatten-, kärn- och vindkraft ökas markant, vilket ger landet mycket stora exportintäkter (rena sedelpressen) och i takt med detta kan klimatbelastande fossilkraftverk i importländerna förhoppningsvis avvecklas, vilket tillsammans ger Sverige ett stort plus i den globala klimatbudgeten
    – Undvika en för landet demoraliserande kapitalförstöring vid nedläggning av 4 kärnkraftverk, vilka är i absolut tekniskt toppskick efter mångmiljardinvesteringar nyligen
    – Mycket stora besparingar (hundratals miljarder) kan i tillägg göras, genom att flertalet av nödvändiga investeringar vid genomförande av Energikommisionens koncept ej behövs (enligt Swecos utmärkta rapport ”100 % förnybart” 2017-06-15, ca 1600 miljarder!!), om istället ovanstående punkter genomförs.
    Förutom ovannämnda totala kursändring gör Staten dessutom följande framtidssatsning:
    – Ett projekt igångsätts för en ny forskningsreaktor, med ett s k passivt system (naturlagsstyrt), för framtida drift av kärnreaktorer med utbränt kärnbränsle, vilket alltså ej skall slutförvaras i urberget

    Och till sist: Vi måste alltså inte köra mot väggen och begå elkraftsmässig harakiri!

    För det finns en teknisk lösning, och därtill med ett mycket stort ekonomiskt överskott!

    Och givetvis borde kärnkraften vara en stor fråga vid höstens val!
    För regeringen har misslyckats med att begrava verkligheten i Energikommisionen!

  3. Anders Kjellström Civ Ing Elkraft skriver:

    Inom 15 år kommer vi ha ersatt 100TWh fossilbaserad energi för transporter med 33TWh elenergi. Detta på grund av att elmotorn har så mycket bättre verkningsgrad! Detta måste tagas i beaktande när vi politiker pratar om framtidens energi och effektsystem

  4. Björn Wetterborg skriver:

    Då får man hoppas att en eller ett par elproducenter tar ett strategiskt investeringsbeslut och börjar investera i planerbar och reglerbar elproduktion. För också elproducenter kommer att stå vid skampålen om vi får akuta effektproblem.

    Den typ av kraft som ligger närmast till hands är väl fossilgasdriven och placerad vid de gamla kärnkraftlägena. Vi blir unika i att öka våra klimatutsläpp vilket blir pinsamt. Men fossilgas är ju också det som tex Tyskland satsar på för att komplettera sol och vind.

    Men detta är väl för mycket att hoppas på, eller egentligen förfasas över beroende på hur man ser det. Producenterna är nu fullt upptagna med att klä sig grönt och få sina kunder att bygga solkraft.

    Elleverantörerna är också måna om att vi ska köpa sol- och vindkraft av dom, med bekräftelse via Ursprungsgarantierna. Dessa Ursprungsgarantier avräknas per år och inte per timme. Så den gröna el man köper kan redan vara producerad och dessutom konsumerad eller produceras först nästa sommar.

    Detta tror jag är kontraproduktivt för att bygga ett helt förnyelsebart elproduktionssystem. Med timavräkning på Ursprungsgarantier skulle det kanske utvecklas och investeras i ny teknologi så att sol- och vindkraft kan hjälpa upp effektbalansen. Om inte så får vi välja ett annat spår för elproduktion.

  5. Mikael Lundin skriver:

    Ja roterande lastbortkoppling är ju inte precis den frivilliga användarflexibilitet vi söker… I det traditionella elsystemet hanteras variationer i lasten genom att anpassa produktionen. Energiomställningen innebär bland annat att en betydande del av balanseringen måste flyttas till konsumtionssidan. För detta krävs ett regelverk och en anpassning av marknaden så att konsumenter och nätägare (ja också nätägare!) har incitament att jobba med lasten – det krävs helt enkelt incitament/prissignaler på DSO- och slutkundsnivå så att s.k. ”användarflexibilitet” faktiskt blir verklighet. Marknad och regelverk måste modifieras, det är det enda som är akut! För det är ju inte som så att alla de 26300 MW kl 9-10 den 28 feb faktiskt hade konsumerats, om några kunder haft möjlighet att ta ställning till att minska sin elkonsumtion – alltså incitament att vidta åtgärd. Men ingen enda konsument bakom dessa 26300 MW vidtog någon åtgärd. Även om det var bittert kallt den dagen hade min villaelpanna lätt kunnat vila ett par timmar – och säkert några tusen elpannor till. Vem tar bollen i Sverige att förändra regelverk och marknad? Ingen känner ansvar för detta idag – big problem för new energy market!

  6. Johan Montelius skriver:

    Kan man köpa bumper stickers med ”Hilda Dahlsten for president” så skriv upp mig på några.

  7. Karl Eider skriver:

    Vindkraft är och förblir en mycket kostsam och riskfylld affär. Se hur det går i Tyskland och södra Australien. Vad händer då frekventa strömavbrott förstör för människor och företag? Resultatet kommer sluta i nedläggningar och utflyttning. Svenska politiker har en våt dröm om ett kärnkraftslöst land, där all el produceras av solceller, vindsnurror och vattenkraftsverk. Men vad händer en mörk, iskall och vindstilla januarinatt? Ingen sol och ingen vind, bara vattenkraften att förlita sig på. Den täcker inte ens hälften av behovet. Sagda politiker kan sitta där i sina täckjackor i en kolsvart stuga och undra vad som hände.

  8. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Min prognos för en kommande 10-årsvinter är att risken för effektproblem kommer att bli lika ospännande som en bergmanfilm.

  9. Leif Tollen skriver:

    Valet 2022 ett kärnkraftsval?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet