”Vindkraften vill absolut bidra till balanseringen”

”Vindkraften vill absolut bidra till balanseringen”

Det finns ett stort intresse i vindkraftsbranschen att bidra till balanseringen av och driftsäkerheten i elsystemet, försäkrar Svensk Vindenergis Erik Almqvist och OX2:s Lars Bryngelsson: ”Man får på Svenska kraftnät vara tydlig med vad elsystemet behöver. Så får de olika kraftslagen leva upp till det som de har potential till och kan leverera.” Båda ser beskrivningen av kärnkraften och vindkraften som ett motsatspar som en förlegad föreställning.

Många höjde på ögonbrynen då branschorganisationen Svensk Vindenergis vd Daniel Badman våren 2022 gick ut med budskapet att vindkraft och kärnkraft inte bör ställas mot varandra. Sedan dess har budskapet omfamnats på många håll, konstaterar Badmans kollega Erik Almqvist, sakkunnig inom elnät och elmarknad, i samtal med Second Opinion.

Vindkraftsbranschen är ganska överens om att vi kommer att behöva mycket mer av alla fossilfria kraftslag, för att klara utmaningen med all den nya elproduktion som kommer att efterfrågas”, säger han.

”Dessvärre gjorde den energidebatt som dominerade under höstens valkampanj mycket skada. Man låste positionerna på båda sidor i politiken i stället för att hitta någon form av gemensam färdväg framåt. Det är viktigt att alla talar med alla och visar att det inte finns några avgörande motsättningar här. Olika branschaktörer har visserligen olika förutsättningar när det kommer till investeringar och leveranskedjor. Men vi har inget att vinna på att måla upp varandra som fiender.”

Sett i ett systemperspektiv är det ändå framför allt den stora mängden vindkraft som krånglar till det genom ökat balanseringsbehov och ökade driftsäkerhetsutmaningar. Nyligen gick Svenska kraftnät ut med en vädjan riktad särskilt till vindkraftsaktörerna att öka sitt deltagande på reglerkraftsmarknaden.

Hur kunde situationen hanteras?
”Rent tekniskt är det inga problem för vindkraften att delta med nedregleringsbud, och det finns i dag ett mycket större intresse än förr för detta. Alla stora aktörer tittar på frågan”, säger Erik Almqvist.

”Det finns en startsträcka också, men Svenska kraftnäts vädjan har vad jag förstått redan gett en del resultat. De incitament som ges genom nya intäktsströmmar innebär ju också en drivkraft för bolagen. Som jag uppfattar det kommer vindkraften både på kort och lång sikt att kunna bidra betydligt mer på stödtjänstmarknaderna.”

En storleksordning på utmaningen ges av att vindkraften i Sverige vissa dagar kan producera inemot 15 000 MW el och vissa dagar nästan inget alls. Med ännu mer installerad vindkraft kommer balanseringsbehovet mellan dessa extremer att öka ytterligare, samtidigt som rimligtvis också diskrepansen mellan prognosticerad och faktisk vindkraftsproduktion fortsätter att öka. I dag kan det fallera 2 000 MW mellan vindprognos och verklighet.

Stressen på elsystemet blir allt större. Vad kan vindkraften göra?
”Vi behöver titta på helheten, se till egenskaperna hos alla kraftslag och alla de olika händelser som kan inträffa. Till exempel sker ju för kärnkraftens del också oplanerade nedstängningar utöver de planerade. För vattenkraftens del är variationerna stora mellan vårfloder och vattenbrist, av den typ vi hade i Norge i fjol. Vi får inte låsa oss alltför hårt i att det bara är vindkraftens variationer som behöver hanteras”, säger Erik Almqvist.

Erik Almqvist

Driften av elsystemet och leveranssäkerhet är jätteviktiga frågor. Men i den andra vågskålen har vi den svenska konkurrenskraften, med omställningar i industrin, nya fabriker som planeras och behov av en fortsatt snabb utbyggnad av elproduktionen. Det är olyckligt om de här aspekterna ställs emot varandra. Det måste hanteras parallellt.”

”Man får på Svenska kraftnät vara tydlig med vad elsystemet behöver. Så får de olika kraftslagen leva upp till det som de har potential till och kan leverera.”

Svenska kraftnät hänvisar ändå särskilt till vindkraftens potential, i alla fall när det gäller nedreglering.
Precis. Där ska vindkraften svara upp, och det är jag fullt övertygad om att aktörerna också kommer att göra, i kombination med utvecklingen av batterier och annan spännande teknik.”

”Jag läste Second Opinions artikel med [regeringens rådgivare i energifrågor] Maja Lundbäck. Hon har ju verkligen ett driftsäkerhetsperspektiv, vilket som sagt är jätteviktigt. Men det är också viktigt med stor utbyggnad av elproduktionen för att klara utmaningarna. Sverige opererar inte i ett vakuum. Vi har konkurrens med andra länder och det nordiska elsystemet utvecklas hela tiden. Vi måste väga in allt detta och hitta en väg som för framåt.”

”Vi behöver också räkna in hela dimensionen med digitaliseringen av elsystemet. I det finns en stor potential genom all information som kan fås i realtid och som möjliggör bättre prognoser. Genom digitaliseringen kan elsystemet optimeras bättre, göras säkrare, och flexibilitetstjänster kan utvecklas.”

Vilken är politikernas roll? Kan de lösa problemen?
”Vid pressträffen med regeringen om havsbaserad vind sa Ulf Kristersson en väldigt bra sak. Omställningen innebär många svåra målkonflikter. Men det kommer inte att hjälpa att skjuta dem på framtiden.”

”Det verkar också finnas en ganska stor majoritet i riksdagen som är överens om i vilken riktning utvecklingen bör gå. Jag uppfattar att även motståndet mot kärnkraften har luckrats upp både hos s och c. Kanske till och med mp börjar glutta på den dörren.”

I det gröna partiet i Finland finns en acceptans för kärnkraft…
”Det tror jag i grund och botten är helt rätt. Annars får vi de här fruktlösa diskussionerna mellan kraftslagen.”

Hur ser man på frågeställningen hos OX2, med en huvudaffär att utveckla vindkraftsparker, numera med verksamhet på elva nationella marknader?

Lars Bryngelsson, ansvarig för koncernens ”förvaltningsben” – ”vi sköter parkerna åt investerarna, hjälper dem att förvalta parkerna när de går i drift” – beskriver också han balanseringsfrågan som ”jätteviktig”.

”Vi vill definitivt se till helheten i detta och absolut kunna bidra till ett stabilt och kostnadseffektivt elsystem i Sverige. Så ser också våra vindkraftsinvesterare på saken. De ser behovet av flexibilitet som en bra möjlighet att kunna hjälpa till.”

Lars Bryngelsson

”Sedan finns det vissa tekniska och processmässiga utmaningar med att snabbt få in vindkraften i systemet. Ser man till många av de äldre vindkraftsparkerna, de som kanske är fem till femton år gamla, kan det finnas en del tekniska utmaningar med att snabbt reglera ner dem. Men många parker som har byggts de senaste åren har förutsättningar för att kunna ta del i flexibilitetsmarknaderna. Sedan kan det behövas en del tekniska uppgraderingar både i fråga om mjukvara och i vissa enskilda fall också av hårdvara för att man ska kunna delta”, säger Lars Bryngelsson.

”Det här är heller inte en process som går över en natt. Det finns en tröghet i systemet. Många parter är inblandade, och det tar också en stund att faktiskt kvalificera sig som tjänsteleverantör till Svenska kraftnät. Man kan inte bara kasta in ett bud och så är man plötsligt med i matchen, utan det krävs att man går igenom Svk:s kvalificeringsprocess.”

Förstår verkligen alla ägare och investerare det här? Ibland hörs en kritik att många vill sitta stilla med sina PPA-avtal och inte vill ha fler frågeställningar att förhålla sig till.
”Generellt är det fråga om bolag som är duktiga på att skapa avkastning på investeringar. Att de ska säga nej till potentiella möjligheter… det låter lite bakvänt. Finns det möjligheter till nya intäktskällor, så är min bild att den här typen av ägare är väldigt öppna för det.”

”Sedan kan det absolut finnas olika typer av avtal, till exempel PPA:arna, som kräver att man tar speciella hänsyn när man designar lösningen för en specifik park. Det kan vara så att man har lovat att sälja en viss volym och att mycket nedreglering då i värsta fall skulle kunna påverka den sålda volymen. Det är någonting som vi ser att man kan behöva ha dialoger om mellan de olika parterna.”

”PPA-avtalen ser väldigt olika ut från park till park. Men jag skulle säga att alla investerare vi jobbar mot är väldigt intresserade av de här frågorna”, säger Lars Bryngelsson.

Har man från Svenska kraftnäts håll varit tydlig i sina budskap?
”Jag tycker att man på Svenska kraftnät nu på slutet varit tydlig med att det här är någonting man väldigt gärna vill att vindkraften ska bidra med. Och vi som jobbar med detta är väldigt intresserade av att gå Svenska kraftnät till mötes. Samtidigt är det för oss också viktigt att villkoren är tydliga och långsiktiga. Ingen gynnas av att det blir polemik eller att vi börjar ställa kraftslag mot varandra.”

Svenska kraftnäts nya kraftbalansrapport förutspår om tre, fyra år ett kapacitetsunderskott på 8700 MW för den mest krävande timmen en normalvinter. Är det mot den bakgrunden förnuftigt att fortsätta satsa på vindkraften, som bidrar rätt obetydligt till kraftbalansen? 
”Vi tror absolut att det finns ett väldigt stort behov av en fortsatt stark utbyggnad av vindkraften. Vi ser att vind- och solkraft är de snabbaste och mest kostnadseffektiva energikällor som vi kan bygga i dag och att de kommer att utgöra en väldigt viktig del av energisystemet även framåt.”

Lars Bryngelsson nämner att OX2 i fråga om de efterfrågade stödtjänsterna tillsatt en task force, en arbetsgrupp, med uppdrag att gå igenom de parker som förvaltas i syfte att se vilka som har bäst förutsättningar att aktiveras på flexibilitetsmarknaden.

”Vi har ett stort fokus på det här, och självklart har vi en dialog på temat med köpare av kommande vindparker, de som vi designar nu. I den här frågan är det som sagt väldigt viktigt att det finns tydlighet och långsiktighet kring vad som gäller, för att det ska finnas en vilja till investeringar. Det gäller inte bara vindkraft, utan också för batterier och solkraft.”

”Vi tror att energilagring kommer att bli en viktig pusselbit i ett energisystem som framöver kommer att innehålla en massa olika bitar. Batteritekniken är väl den som är mest utvecklad, den som kommit längst vad gäller kommersialisering och där det i dag finns ett bra businesscase. Det är därför vi också har börjat bygga den största svenska batteriparken nu. Vi tror att det kommer att byggas många fler stora batteriparker framöver.”

Hur ser OX2 på kärnkraften?
”Vi tror att vi behöver all energi och har ingenting mot kärnkraften. Vi behöver utveckla ett energisystem som klarar att hantera väldigt, väldigt mycket mer energi i framtiden. Till det behövs olika kraftkällor. Vi är på OX2 duktiga på de energikällor som går att bygga snabbt och kostnadseffektivt, så det är dem vi fokuserar på. Men vi har ingenting mot kärnkraft.”

 

 

Toppfoto: OX2/Patrick Miller

10 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. jens hultgren skriver:

    Fransmännen har sedan länge visat hur man kan reglera med 75% kärnkraft.Nackdelen är att effektiviteten minskar. Det blir mindre lönsamt.
    Kvarstår att kärnkraft inte fungerar idealt med vindkraft.
    Om man måste bygga en fullskalig backup uppstår frågan – varför inte bara bygga backup?
    I det uppkomna läget är det rationella att snabbt och billigt bygga gaskraft i söder för att klara effektbehovet. När sedan reaktorer byggts kan gasen ingå i effektreserven.
    Hur jag än tänker och räknar kan jag inte se någon anledning att kraftigt bygga ut mer vind.

  2. Johan Montelius skriver:

    ”Det finns ett stort intresse i vindkraftsbranschen att bidra till balanseringen av och driftsäkerheten i elsystemet, …”

    Ett stort intresse av att ta emot en ersättning för att flöjla snurrorna.

    Att Sverige skattefinansierat en utbyggnad av totalt meningslös energiproduktion och nu skall betala samma industri för att inte producera är … ja, man saknar ord för detta hjärnsläpp.

  3. Christer Daleskog skriver:

    Vindkraftens produktion kan aldrig vara 15000 MW ännu.
    Den installerade effekten är 14300 MW.
    Så maxproduktion hittills ligger på 11600 MW.
    Minproduktion ligger nere runt 500 MW.

    1. Svenolof Karlsson skriver:

      Det är sant att siffran 15000 MW svensk vindkraft än så länge är teoretisk sett till faktisk elproduktion. Jag gav siffran som ett mått på den vindkraft som just nu faktiskt är installerad i Sverige – den utgjorde i början av året ca 14300 MW och kommer i slutet av 2023 att vara 16238 MW, enligt Svensk Vindenergis senaste prognos. Om inte särskilt länge lär den faktiska vindkraftsproduktionen Sverige dock nå upp till 15000 MW och mer, vilket är vad Svenska kraftnät redan i dag rimligtvis behöver ta höjd för i sin planering.
      Som mest producerade vindkraften i Norden i vintras (t.ex. den 9 februari) vid tillfällen totalt över 24000 MW el och står ibland för över 45 procent av den totala nordiska elproduktionen. Att det här innebär nya och stora utmaningar för elsystemet har visats i många artiklar på den här sajten.

  4. Lasse skriver:

    En fråga till Svenolof.
    Hur stor del av kärnkraften driftskostnader som back-up för vind- och solkraft (och vattenkraft snöfria vintrar följt av torra vårar) läggs på driftkostnaden av vind- och solkraft?

  5. Nils Lindholm skriver:

    Egentligen helt otroligt, vindkraften ställer till problem , sen ska dom få EXTRA betalt för att fixa till problemen dom själva är upphovet till.
    Den 28/5 kl: 13-15 tvingades Danska Staten (genom deras avtal) slanta 129€/MWh till den som köpte överproduktionen av dansk ström mens dom snurror som hade avtal fick betalt uppåt 90-öre i avtal.

  6. Fredrik Bruno skriver:

    Lars Bern påpekade en skillnad mellan vindkraft och kärnkraft, som gör att kärnkraften kan anses mindre lämplig till att utgöra balanskraft, och det är kraftslagens finansiering. Skall kärnkraften fungera som balanskraft till vindkraften, så måste den hålla produktionskapacitet i reserv till de tillfällen den får träda in då vindkraften tar paus. Eftersom kärnkraftens kostnader i stort är oberoende av hur mycket den körs, utan det är investeringskostnader och fasta kostnader, så står föga att vinna på att inte utnyttja kärnkraftverkens kapacitet fullt ut hela tiden, och då då faller de som balanskraft. Bern och Widding talar ju bägge för gasturbiner som balanskraft, eftersom där bränslekostnaderna då har en betydligt större andel av gasturbinernas produktionskostnader. Det kostar då relativt sett mindre när de står i reserv, så summan av gasturbiner och vindkraft ser bättre ut. En annan fördel med gasturbiner kan vara att de i bästa fall kan tas i drift i tid med den (som det ser ut hittills: annars obalanserade) vindkraft man nu planerar att bygga ut. I kombination med att möjliggöra för mer vindkraft kanske inte ekvationen faller så illa ut.
    Ur ett miljöperspektiv får tillskottet av koldioxid till Sveriges utsläppsbudget vägas emot att man i bästa fall kan balansera detta mot att flera av våra närmaste grannländer också använder ett visst mått av kol för att balansera av sin fossilfria elproduktion. Vi behöver ju också mer el om vi som exempel skall gå över från bensin/diesel till elbilar (så att man kan ladda dem, även när det inte blåser). Stålverken i norr kräver ju också avbrottsfri kraft till elektrostålugnarna.
    Därmed inte sagt att man inte skall ta vara på övriga möjligheter att balansera av vindkraften, t.ex. den ökning av vattenkraftskapaciten (i form av effekt, inte producerad energi, om jag förstått det hela rätt) som föreslagits för några av våra befintliga större vattenkraftverk. Heleneholmsverket finns ju också kvar som reserv, även om vi i överdrivet nit demonterat och sålt Öresundsverket. Det är alltid lätt att vara efterklok, den senare tidens energidebatt visar verkligen hur vi är duktiga åtminstone på den konsten.

    1. Lasse skriver:

      Läst men inte förstått.

      1. Lars-Göran Johansson skriver:

        Kärnkraftens egenskaper gör den olämplig som balanskraft. Dess ekonomiska egenskaper, dyr att bygga men billig att köra, gör att den bör gå som bottenkraft. D v s hela tiden med full och konstant effekt. Dessutom är kärnkraften mer eller mindre omöjlig att snabbt reglera upp och ned. Balanskraft skall i stället väljas från typisk toppkraft.

        I dag fungerar vattenkraft, som kan köras både som bottenkraft och toppkraft, som balanskraft. Och med den mängd vindeffekt vi har i dag verkar det fungera bra. Behöver vi i framtiden mer balanskraft, och det gör vi nog, så är gasturbiner antagligen den bästa varianten. Precis som Fredrik Bruno skriver. Även om koldioxidutsläppen skulle öka något i det korta perspektivet. I det långa perspektivet kan gasturbinerna eldas med vätgas. Siemens Energy i Finspång verkar redan vara inne på det spåret, https://www.energi.se/artiklar/mer-vatgas-i-turbinfabriken/.

        Att stänga ned delar av vindkraften när det blåser mycket känns lite destruktivt. Bättre då att använda överkapaciteten till att producera vätgas. Och på köpet få bränsle till balanskraften.

  7. Björn ST Wiklund skriver:

    ”En storleksordning på utmaningen ges av att vindkraften i Sverige vissa dagar kan producera inemot 15 000 MW el och vissa dagar nästan inget alls. ”
    Dvs man skapar behov av mer reglerkraft, dvs mer styrd intermittens. Att driva anläggningar intermittent beroende på efterfrågan är väl endast inbyggt i vattenkraften lätt att låta vatten rinna förbi ett ”vått” år…. detta är alkemi i kubik……synd att så många går på detta….
    ”Vi ser att vind- och solkraft är de snabbaste och mest kostnadseffektiva energikällor som vi kan bygga i dag och att de kommer att utgöra en väldigt viktig del av energisystemet även framåt.”
    en servettkalkyl säger definitivt annorlunda Vind och andra intermittenta källor är pain in the As.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet