”Först infrastrukturen. Sedan ny el.”

”Först infrastrukturen. Sedan ny el.”

Först kommer infrastrukturen. Sedan ny elproduktion. En hel värdekedja måste etableras för att elsystemet ska klara kraven på driftsäkerhet och för att vi ska kunna säkra försörjningstryggheten, förklarar Maja Lundbäck, regeringens rådgivare i energifrågor.
”Att åter sätta elsystemet i fokus innebär en omställning för Sveriges energisektor. Men jag ser nu en stark vilja att verkligen få en förändring till stånd”, säger hon.

230601 14:30 – Artikeln har uppdaterats med information från Svenska kraftnäts kraftbalansrapport.

Sveriges elsystem är paradoxalt. Dess volym är mer omfattande än någonsin: 6 900 MW kärnkraft, 16 300 MW vattenkraft, 14 300 MW vindkraft, 6 800 MW värmekraft och 2 300 MW solkraft, enligt siffrorna för installerad effekt vid utgången av 2022.

Men det finns en annan sida av saken. Sveriges elsystem är bemängt med fler riskfaktorer än någonsin, överföringsbegränsningarna är omfattande, elpriserna har periodvis varit rekordhöga och slår ojämlikt mellan elområdena. Den fossila elproduktionen i Sverige var i fjol den största på över tio år.

”Befintlig nätkapacitet kan inte utnyttjas. Den gångna hösten och vintern varnade Svenska kraftnät för en reell risk för bortkoppling. På många håll råder brist på kapacitet. Elkunder kan inte få anslutning. Elsystemet klarar i stora delar av landet inte av att möta industrins krav på omställning”, säger Maja Lundbäck, rådgivare i energifrågor för energi- och näringsminister Ebba Busch och välkänd för Second Opinions läsare efter en rad artiklar 2021 och 2022.

Hon hänvisar till att Sveriges kraftbalans under lång tid framåt beräknas fortsätta krympa, enligt Svenska kraftnäts prognoser, illustrerat av nedanstående tabell.

En uppdaterad (1 juni 2023) tabell, som finns i Svenska kraftnäts nya kraftbalansrapport, ser för de fyra kommande vintersäsongerna ut som nedan. Att döma av den är de riktiga eldproven att vänta vintrarna 2025/2026 och 2026/2027:

”Trots den här utgångspunkten”, konstaterar Maja Lundbäck, ”ska vi i Sverige enligt ambitioner från både industrin och politiken fram till 2045 fördubbla elproduktionen till över 300 TWh/år. Något som förutsätter en motsvarande ökning av den installerade nätkapaciteten. På tjugo år ska Sverige bygga lika mycket ny elproduktionskapacitet som totalt under de senaste hundra åren.”

Liksom sin kollega Daniel Liljeberg återkommer Maja Lundbäck till att frågan är mycket större än att bara bygga all denna nya elproduktionskapacitet.

Maja Lundbäck

”Elsystemet måste vara dimensionerat för att kunna ta hand om elen, distribuera den dit den ska och detta utan att driftsäkerheten riskeras. Produktion och nät måste finnas på rätt ställen för att förmågan till driftplanering ska kunna upprätthållas. Rätt geografisk lokalisering, hög tillgänglighet och hög uthållighet – allt det behöver finnas samordnat.”

I hög grad handlar det nu om att återta gamla kunskaper. Ännu på 1990-talet hade Sverige en erkänd ledarposition vad gällde effektiv elproduktion och ett genomtänkt utformat elsystem. Efter det har elsystemet urholkats. Maja Lundbäck tycker sig se en vändpunkt med regeringen Fälldin i slutet av sjuttiotalet. Det blev mer en fråga om vad elsystemet skulle bestå av och mindre om vad det skulle klara av.

Till detta kom på nittiotalet en känsla både i kraftbranschen och politiken att energisystemet i Sverige var mer eller mindre färdigbyggt. De marginaler som byggts upp var goda. Vid samma tid avreglerades branschen och en marknad definierades där prissättningen baserades på den levererade energin, energy only. Sambanden mellan energi, effekt, driftsäkerhet och distribution hamnade utanför synfältet. Åtgärder vidtogs som motiverades av enskilda aktörers lönsamhetskalkyler och inte av ett helhetstänkande om elsystemet.

Maja Lundbäck lyfter fram den här bilden ur fjolårsboken Elsystemkrisen som beskriver de fem drifttillstånd som elsystemet bygger på:

De fem drifttillstånden måste vara utgångspunkten i arbetet, säger Maja Lundbäck.

Vart och ett av dessa drifttillstånd har sina egna kriterier i fråga om driftsäkerhetsgränser, reserver och förfaringssätt – var och en har en egen definierad ”verktygslåda”. Det övergripande målet för den systemansvariga är att i alla lägen hålla, eller ta tillbaka, kraftsystemet i normaldrift och upprätthålla en säker och kostnadseffektiv överföring av el. Verktygslådan för en nivå får inte används för de andra nivåerna.

”När energipolitiken nu syftar till att expandera elsystemet, måste vi vara lika noggranna med grunderna som våra mor- och farföräldrar var under 1950- och 1960-talen”, säger Maja Lundbäck. ”Vi kan inte bara använda de elsystem vi har och tro att de kan ta hand om en stor mängd förnybar elproduktion.”

Trots allt uttalar sig Maja Lundbäck positivt: ”Det de äldre generationerna klarade av, det ska också vi klara”.

Hon hänvisar till att många av de regulatoriska verktygen genom EU de facto finns på plats. Till exempel ska – det sägs i Tidöavtalet – elmarknadsdirektivet implementeras fullt ut i Sverige för att tydliggöra vad som ska göras, och av vem, för att kunna expandera elsystemet. Hon påpekar att allt inte nödvändigtvis handlar om marknadslösningar:

”Elmarknadsförordningen säger klart och tydligt att marknaden är ett verktyg – av flera – för den energiförsörjning som Europa behöver”, säger Maja Lundbäck.

Sammanfattningsvis bör hela värdekedjan ses över. Säker drift. Mer el. Rätt egenskaper på rätt plats.

”Vi behöver restaurera systemets förmågor till det som de en gång var, fast med ny teknik och med fler lösningar än vad man hade tillgång till då. Det är samma fysikaliska funktioner som ska säkerställas, men lösningarna kommer delvis att se annorlunda ut. Därför är regeringens beslut om teknikneutralitet och 100 procent fossilfritt väldigt viktigt”, säger Maja Lundbäck.

Hon upprepar att kraftproduktionen måste fungera i alla systemtillstånd. Och eftersom den tillkommande elen också ska vara fossilfri, ställs särskilda krav på allokering och yteffektivitet. ”Låt oss i det avseendet tala klarspråk”, säger Maja Lundbäck: ”Intermittent elproduktion som vindkraften kan inte ensam expandera elsystemet. Elsystemet är för viktigt för att ett kraftslag ska få dominera.”

”Att åter börja sätta elsystemet i fokus kommer att innebära en omställning för Sveriges energisektor. Att konkretisera ett leveranssäkerhetsmål och skapa planeringsförutsättningar för elsystemet är sådant som inte gjorts sedan 1970-talet och är något som vi är ovana med. Men stora delar av sektorn har efterfrågat det här ganska länge. Jag ser en stark vilja att nu verkligen få en förändring till stånd”, säger Maja Lundbäck.

 

7 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Erik Sandström skriver:

    Intressant och kunnig artikel. Utmaningarna är stora men nu verkar regeringen ha fått en realistisk verklighetsuppfattning som grund. Utmärkt.

    Vindkraften är billig som Bengt kommenterar, men bara så länge producenterna inte åläggs att kunna producera kraften när den behövs. Att öka effektuttaget ur älvarna är säkert nödvändigt men leder det till stora variation i älvflödena får vi säkert en svår miljödebatt. Vätgaslager är heller ingen tulipanaros, det är besvärliga saker och här vill man nog se en fullskalig anläggning innan man vågar räkna med den. Världen känns enkel när man målar med en bred pensel men djävulen sitter i detaljerna.

  2. Carl Erik Magnusson skriver:

    Maja Lundbäck nämner med respekt de, som byggde upp vårt elsystem på 50-och 60-talen, ett system som setts som världens bästa och som fått den utnämningen ännu vid klimatkonferensen i Doha 2012. Att det fortfarande finns mycket god kunskap om elsystem vittnar Lundbäcks artikel om. Mycket intressant och välskrivet! Det är bara att hoppas på att vi har förstånd att lyssna på och ta till oss genuin kunskap.

  3. Bengt Hellman skriver:

    Maja Lundbäck är fel ute. Att hålla tillbaka vindkraft som ger den billigaste elen försämrar Sveriges konkurrenskraft och elkundernas ekonomi. Att öppna upp för ny kärnkraft är helt meningslöst eftersom den inte är konkurrenskraftig. Ökad effekt i vattenkraften stor flexibel elanvändning för vätgasproduktion och värme och en effektreserv balanserar systemet. Regeringen måste sätta fart. Hittills har den nya regeringen mest ägnat sig åt att sabotera elproduktionen genom att försvåra för vindkraften.

    1. Björn Erik Christoffersson skriver:

      Backa gärna upp dina påstående med fakta om teknik, ekonomi och projektgenomförande. För mig låter du som en naiv drömmare, men jag ändrar mig gärna om du presenterar övertygande fakta.

      1. Bengt Hellman skriver:

        Björn om du går till en TSO som inte är inpyrd av gammalt förlegat kärnkrafttänkande kan du få mycket intressant information. Norska Statnett som till skillnad från Svenska Kraftnät vågar göra detaljerade prognoser över elpriser och utbyggnad av olika energislag visar hur det går att lösa balansproblem. Läs på. De är inte några naiva drömmare utan duktiga på att göra prognoser.

        https://www.statnett.no/globalassets/for-aktorer-i-kraftsystemet/planer-og-analyser/lma/presentasjon-frokostmote-lma2022-2050.pdf
        https://www.statnett.no/globalassets/for-aktorer-i-kraftsystemet/planer-og-analyser/lma/langsiktig-markedsanalyse-2022-2050.pdf

  4. Paul-Frederik Bach skriver:

    En meget relevant artikel, som burde interessere den danske regering og måske også andre europæiske regeringer. Jeg savner en reference til figuren med kraftbalancer 2009-2026. Den er ret alarmerende, men jeg kunne ikke genfinde den i Svenska Kraftnäts publikationer.

    1. Svenolof Karlsson skriver:

      Vad gäller kraftbalansillustrationen härstammar den från Svenska kraftnät. Än intressantare är dock siffrorna i den nya kraftbalansrapport som Svenska kraftnät presenterat i dag den 1 juni. En kompletterande tabell är nu inlagd i artikeltexten.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet