”Ställ inte vindkraft och kärnkraft mot varandra”

”Ställ inte vindkraft och kärnkraft mot varandra”

Svensk Vindenergis nya förhållningssätt markerar ett paradigmskifte. ”Jag är genuint bekymrad över kraftslagsdebatten. Ska vi klara de framtida utmaningarna måste vi lämna skyttegravskriget mellan kärnkraften och vindkraften”, säger branschorganisationens vd Daniel Badman.

Många höjde på ögonbrynen åt en debattartikel som nyligen publicerades gemensamt av Daniel Badman och Johan Bruce, energidirektör för basindustriernas samarbetsorganisation SKGS. De förklarade att den elintensiva industrin och vindkraftsindustrin är ”nära sammanlänkade”.

Till exempel behöver vindkraftsindustrin klimatsmarta material och insatsvaror – sådana som utvecklas av skogs-, kemi-, gruv- och stålindustrin. Denna står för sin del inför ett enormt ökat behov av el, för att klara den kommande elektrifieringen av industriprocesserna.

Både av detta skäl, och för att skapa bästa möjliga förutsättningar för gröna industriinvesteringar, är öppenhet för alla kraftslag och teknikneutrala energilösningar centralt, skrev Daniel Badman och Johan Bruce i en artikel på Altinget:

”Just nu pågår en politisk debatt där kärnkraft, vindkraft, kraftvärme, energieffektivisering och flexibilitet ställs emot varandra. Ska Sverige klara av att bli världens första klimatneutrala välfärdsland, kommer alla typer av fossilfri elproduktion, energieffektivisering och flexibilitet att behövas. Vi har inte råd att på politiska grunder välja bort några alternativ.”

Det kontroversiella ordet ”kärnkraft” undviks alltså inte i artikeln. Sett till den svenska debatten får detta ses som ett diskursbrott.

Daniel Badman, med ett förflutet både från skogsindustrin (Stora Enso, Billerud Korsnäs) och regeringskansliet, lyfter i samtal med Second Opinion fram att det som står på spel är Sveriges konkurrenskraft.

”Det finns skäl att lyssna på den tunga industrin och dess affärsmässiga logik. De länder som klarar industrins elektrifiering bäst kommer att bli framtidens vinnare, både sett till konkurrenskraft och klimatomställning. Här har vi i Sverige en fantastisk potential att förverkliga.”

Politikens viktigaste fråga kan i detta inte vara att peka ut om kärnkraft eller vindkraft ska byggas, säger han. I stället behöver fokus läggas på sådant som förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser och de målkonflikter som finns mellan miljölagstiftningen och klimatmålen, med artskyddsförordningens status som en av nyckelfrågorna.

En helt central roll har Svenska kraftnät, som enligt Daniel Badman behöver ett tydligt mandat att ”mycket snabbt säkra systemdriften i ett nytt större elsystem så kostnadseffektivt som möjligt”.

”Även detta kan beskrivas som ett paradigmskifte. Vi behöver en nätinfrastruktur som inte bara klarar mycket större volymer av el än nu, utan också har en större flexibilitet och förmår hantera alla de behov som framöver kommer att ställas på elsystemet.”

”Det här är inget som Svenska kraftnät klarar på egen hand. Alla aktörer i branschen behöver tillsammans ha ett möjliggörande perspektiv. Vi behöver också en tilltro till ny teknik”, säger Daniel Badman.

I vilken mån kan vindkraften stå för de stödtjänster i elsystemet som den själv skapar ett behov av?

”De vindkraftverk som säljs i dag har styrsystem som gör det möjligt att delta i regleringen av både frekvens och spänning, och de skulle också kunna stötta systemet med extra kraft vid stora störningar”, säger Daniel Badman.

”Stödtjänsterna för de efterfrågade funktionerna i elsystemet bör upphandlas på en konkurrensutsatt teknikneutral marknad”, tillägger han. ”Vindkraften har en hel del möjligheter att bidra. Detta bör inte begränsas.”

”Det finns många sätt att hantera en hög andel sol- och vindkraft, och den sjunkande produktionskostnaden ökar utrymmet att täcka den systemkostnad som tillkommer för att hantera stödtjänsterna.”

En het fråga just nu i branschen gäller havsvindkraften, där över 60 projektansökningar i dagsläget ligger på Svk:s bord. Potentialen i dem handlar sammantaget om en årsproduktion på över 500 TWh el, en teoretisk siffra, redan av det skälet att flera av projekten konkurrerar med varandra.

Sverige är speciellt såtillvida att projektörerna själva förväntas inkomma med ansökningar om var de vill bygga havsvindkraften. Vanligt i andra länder är att regeringarna pekar ut de havsområden där havsvindkraft bedöms lämplig och begär in anbud.

”Projektörerna hos oss tvingas därför in i en stor ovisshet. Vi har länge väntat på att regeringen ska klarlägga hur tillståndsprocesserna verkligen kommer att gå till”, säger Daniel Badman.

Den väsentliga frågan hur havsvindelen ska fås fram till elnätet på land fick ett delsvar med regeringens beslut i fjol att det hör till Svk:s uppdrag och kostnader att bygga ut transmissionsnätet inom Sveriges sjöterritorium, ”där det finns förutsättningar för att ansluta flera elproduktionsanläggningar”.

Den gränsen gäller också i fråga om rättsläget, såtillvida att tillstånden inom territorialgränsen avgörs av miljödomstolen och kommunerna. Utanför territorialgränsen inom Sveriges ekonomiska zon beror besluten framför allt på regeringen.

En annan förändring, som syftar till att korta ledtiden i tillståndsprocessen, är ett aktuellt regeringsförslag att överföra prövningen om tillstånd att utforska kontinentalsockeln från just regeringen till SGU, Sveriges geologiska undersökning. Lagförändringen föreslås träda i kraft från och med juli i år.

Närmast inväntar branschen den rapport som Svk ska lämna till regeringen senast den 15 juni.

Regeringsuppdraget är formulerat så att Svk ska ta fram ”riktlinjer och instruktioner” för aktörer som vill ansluta en elproduktionsanläggning till havs, tydliggöra tidplan och geografiska områden för utbyggnad av transmissionsnätet, tydliggöra förutsättningarna för projektörer som redan har inkommit med en ansökan om anslutning och undersöka förutsättningarna för att införa egna elområden till havs.

Branschen ser också fram emot beslut gällande sju havsvindkraftsparker i den ekonomiska zonen som just nu prövas av regeringen. Tre av de här parkerna planeras i Västerhavet, två söder om Skåne och två utanför Blekinge.

Bakom två av de tre parkerna i Västerhavet (Stora Middelgrund och Kattegatt Syd) står Vattenfall, bakom den tredje (Galatea-Galene) OX2. De två sistnämnda projekten sammanfaller geografiskt delvis med varandra. Alla parkerna ligger strax utanför sjöterritoriegränsen på höjd med Varberg, Falkenberg och Halmstad.

En titt på kartan visar att den logiska anslutningspunkten för elen härifrån utgörs av elinfrastrukturen kring Ringhals kärnkraftverk.

Bakom havsvindparkerna utanför Skåne står Vattenfall (Kriegers flak, tre mil söder om Trelleborg) och Örsted (Skåne Havsvindpark, drygt två mil söder om Ystad). Här ligger rimligtvis elinfrastrukturen kring Barsebäck väl till som anslutningspunkt.

Bakom den ena av de Blekingenära havsvindparkerna (Södra Midsjöbanken, tio mil från Karlskrona, precis där den polska ekonomiska zonen möter) står Eon (nätanslutningen) och RWE (utvecklingen av parken). I fråga om den andra parken (havsplaneområde Ö249, fem mil söder om Karlskrona) har ansökan lämnats av Forsus AB, ett litet företag som bedriver konsultverksamhet inom affärsutveckling, med säte i Kungsbacka.

Eon pekar ut NordBalt, sjökabeln mellan Sverige och Litauen, som en möjlig anslutningspunkt. För Forsusprojektet kunde en rimlig anslutningspunkt till stamnätet vara Karlshamn, där även elen över sjökabeln till Polen tas emot.

 

 

10 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Kamél skriver:

    Varför ska vi inte ställa vindkraft och kärnkraft mot varandra?
    Kärnkraft är billig, resurseffektiv, säker, miljövänlig och klarar av att ersätta fossila bränslen eller andra energislag.
    Vindkraft är dyr, resursslösande, för opålitlig för att kunna ersätta andra energislag och ren miljöförstöring.
    Det borde vara självklart vilket energislag som ska gynnas och vilket som inte ska byggas ut alls. Tyvärr är det känslor och ovetenskapligt flum som får styra energipolitiken, i stället för fakta.

    1. Matthias Rapp skriver:

      Eftersom det du skriver i din kommentar ska utgöra fakta vore det intressant att också få ta del av dina fakta gällande just kostnaderna för respektive kraftslag. Det finns i nuläget ingen anledning att svara dig med flummiga siffror från elbranschens sida då ju du sitter inne med fakta.

    2. Carl-Åke Utterström skriver:

      Jag håller helt med .Massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft är synnerligen tveksamnt. Henrik Jönsson har gjort en video ”Vindkraftblåsningen” https://www.youtube.com/watch?v=SD0e5y1pDnc

      Vindkraft kan läggas till men i mycket begränsad omfattning. För stor andel ger bara kraftigt pendlande elpriser.

      Två stycken Olkilouto 3 ger 26 TWh eller nästan lika mycket som dagens Svenska totala vindkraft men då ödelägger det inte stora markområden.

  2. Matthias Rapp skriver:

    Det är bra att Svensk Vindenergi återvänder till den ursprungliga tanken när branschorganisationen bildades för cirka 15 år sedan. Företag som Vattenfall, E.ON och Fortum hade inte blivit medlemmar om det hade funnits motstånd mot kärnkraften. Det viktiga var att vara FÖR vindkraften och inte MOT något annat kraftslag.
    Bra Daniel!

  3. Sven Albinsson skriver:

    Ensamma och sårbara vi stå mot vindvansinnet! En majoritet av svenskarnas inställning att de är positiva till vindkraft är beklämmande och vem som ska försvara oss när Sveriges alla riksdagspartier tyst ger bort områden i Sveriges ekonomiska zon till högre ockupationsmakt (vindkraftsexploatörer) är en utmaning!

  4. Johan Montelius skriver:

    Vindkraft skall mycket riktigt inte ställas mot kärnkraft – vindkraft skall ställas mot väggen.

    1. Lars i Huddinge skriver:

      Johan, du är som alltid saklig och humoristisk. Fortsätt så och kommentera gärna energi- och effektgalenskaper i andra forum lite oftare. Det är folk en masse som håller med/gillar det du skriver.

  5. Magnus Brunell skriver:

    ””Just nu pågår en politisk debatt där kärnkraft, vindkraft, kraftvärme, energieffektivisering och flexibilitet ställs emot varandra. Ska Sverige klara av att bli världens första klimatneutrala välfärdsland, kommer alla typer av fossilfri elproduktion, energieffektivisering och flexibilitet att behövas. Vi har inte råd att på politiska grunder välja bort några alternativ.””

    Lägg märke till ordet ”klimatneutrala”. Mer behöver man inte läsa för att förstå att här handlar det om rena rama önsketänkande och drömma i värsta MP-klass.

    Henrik Jönsson video slår hål på alla dessa falska informationer om vindkraftens förträfflighet.

    https://www.youtube.com/watch?v=SD0e5y1pDnc

    Här ytterligare en artikel som belyser vindkraftens totala olönsamhet.

    https://thoralfsblogg.com/2022/04/03/annu-ett-forlustar-for-kommunens-vindkraftverk/

    Och en artikel till

    https://petterssonsblogg.se/2022/04/04/vindkraften-har-varit-en-lekstuga-med-skattemedel/

  6. Magnus Hansson skriver:

    Problemet här är att bakgrunden till att vindkraft byggs är att den gröna rörelsen är emot kärnkraft. För att kunna lägga ner all kärnkraft måste den ersättas med något annat, och detta framtvingade vindkraft. Hade inte kärnkraften lagts ner hade ingen vindkraft någonsin behövts byggas.

    Och dessvärre är det fortfarande den gröna rörelsens mål att lägga ner kärnkraft med hjälp av vindkraften.

    1. Magnus Brunell skriver:

      Vad som inte får glömmas är att vindkraften aldrig kan ersätta någon annan energikälla på ett pålitligt och stabilt sätt.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet