”Vi känner inte igen oss i beskrivningen”

”Vi känner inte igen oss i beskrivningen”

Eolus vd Per Witalisson känner inte igen bilden av kris i vindkraftbranschen. Siffror från Svensk vindenergi visar att sista kvartalet 2023 innebar rekord gällande beställningar av nya turbiner.

Eolus fortsätter att växa och det är glädjande att konstatera att 2023 blev det bästa året i bolagets långa historia. Så inleder vindkraftföretaget Eolus Vinds vd Per Witalisson vd-ordet i företagets senaste årsredovisning, den för fjolåret 2023.

Bild: Med nuvarande teknik och kostnadsläge bedömer vi att ny landbaserad vindkraft behöver ungefär 40-50 öre per kWh i intäkt för att vara lönsam, säger Eolus Vinds vd Per Witalisson.

”Vi känner inte igen oss i den beskrivning som Christian Sandström ger i sin artikel (Vindkraftens kris) i Affärsvärlden”, säger Per Witalisson till Second Opinion. Inte heller Erik Almqvist på branschorganisationen Svensk Vindenergi känner igen något om kris i branschen. ”Tvärt om var fjolåret mycket bra där Q4 blev ett rekordkvartal gällande beställningar av nya turbiner”, säger han till Second Opinion. Om det vore kris i branschen ”har jag mycket svårt att se att hela industrin skulle kraftigt misstolkat marknaden framåt”, tillägger han.

Second Opinion har också gått igenom ett antal slumpmässigt valda årsredovisningar för vindkraftparker för 2022 där resultaten pekar på att 2022 var ett av de vinstrikaste åren under den gångna femårsperioden. Lönsamhetsproblemen verkar främst ha drabbat de som försökt prissäkra sin elförsäljning och spekulerat fel som t ex kinesiska CGN och tyska RWE.

För de som producerar och säljer till marknadspris har det varit bra år – om än turbulenta. ”Perioden 2017-2022 har innehållit en del extremer som påverkat marknaden för hela energibranschen väldigt kraftigt. Både extremt låga och extremt höga elpriser pga pandemin och Rysslands energikrig”, förklarar Erik Almqvist, ansvarig för Elnät och elmarknad på Svensk Vindenergi. ”De som äger vindkraft tittar däremot på 30-35 år så även om man gör förlust under ett antal år behöver det inte påverka projektet sett över hela livstiden”, tillägger han.

”Alla prognoser pekar på att Sveriges elbehov väntas öka kraftigt framöver” säger Erik Almqvist. Problemet är hur den ökade efterfrågan ska kunna mötas. Landbaserad vindkraft är här ett av de billigaste och snabbaste sätten att öka elproduktionen på.

”Det finns inte ett självändamål att bygga ny elproduktion av något teknikslag utan att säkerställa att det finns en efterfrågan från industri och konsumenter på den prisnivå som anläggningen kan producera för”, påpekar Per Witalisson. ”Med nuvarande teknik och kostnadsläge bedömer vi att ny landbaserad vindkraft behöver ungefär 40-50 öre per kWh i intäkt för att vara lönsam”, säger Per Witalisson, VD för Eolus, en av Sveriges ledande projektörer och byggare av vindkraftverk. Enligt bedömare kan det kanske kosta minst det dubbla, 90-115 öre per kWh, att bygga ny kärnkraft.

”Vi hör varje vecka industribolag och branschorganisationer som vittnar om hur viktigt det är att det tillkommer ny elproduktion för att vi ska kunna fortsätta ha en konkurrenskraftig industri och behålla och utveckla arbetstillfällen i Sverige. Lyckas vi inte med detta kommer industrin att göra sina investeringar i andra länder”, lägger Eolus VD till.

Nyligen aviserade också Eolus att bolaget ska bygga tre nya vindkraftparker i Hjo, Ulricehamn och Vaggeryd med totalt 15 vindgeneratorer på sammanlagt 88 MW. Parallellt pågår också färdigställandet av en stor vindkraftspark i Sundsvallstrakten med 42 verk och 268 MW installerad effekt.

”Vi ser ett fortsatt stort intresse av att investera i byggklara eller etablerade anläggningar. Vi ser en trend att traditionella energibolag står för en ökad andel av investeringarna nu i förhållande till finansiella investerare som t ex pensionsfonder, försäkringsbolag och infrastrukturfonder”, konstaterar Per Witalisson.

En tumregel i branschen är att varje megawatt kostar 12-15 Mkr att bygga och att det är som vi hört en lönsam investering vid ett långsiktigt elpris på 40-50 öre per kWh. Snittpriset på el i Sverige låg i fjol på knappt 60 öre per kWh.  Detta långsiktiga elpris kan jämföras med att vinnande anbud från Ingka/Jera att bygga ut den första havsbaserade norska vindparken garanteras ett minipris på 115 öre per producerad kWh. Generellt beräknas det vara ca 20-50 procent dyrare att bygga vindkraft till havs än på land.

Det är inte bara Eolus som ser det intressanta i den kalkylen utan en rad nya vindkraftprojekt håller på att startas. Vattenfall går nu, sedan man nyligen fick miljötillstånd, vidare med planeringen av sin hittills största landbaserade vindpark Norrbäck/Pauträsk (Lycksele/Storuman) med 111 verk med sammanlagd kapacitet på 530 MW. En investering på ca 7 miljarder kronor där Vattenfall räknar med att ta beslut under nästa år.

Just innan påsk fattade Holmen beslut att investera 1,5 miljarder kronor i 14 nya vindkraftverk på egen mark i Blisterliden i Skellefteå. Kapaciteten blir 98 MW.

Holmen är inte enda skogsbolag att nu bygga egna vindkraftverk på egen mark i stället för att arrendera ut den till externa vindkraftbolag. SCA har sedan två år ett beslut att framtida vindkraftverk på dess mark ska vara hel- eller delägda av bolaget. 20 procent av svensk vindkraft ligger i dag på SCAs marker.

I januari i år tecknade skogsbolaget Stora Enso ett samarbetsavtal med börsnoterade OX2, en av Sveriges största utvecklare av vindkraft, att fram till 2030 ha byggt landbaserad vindkraft med en kapacitet på totalt ca 1000 MW – en investering på uppskattningsvis ca 15 miljarder.

De tre skogsjättarnas agerande pekar inte på att det skulle vara någon kris i vindkraftbranschen.

5 Kommentarer
Av Hans Westerberg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Christer Daleskog skriver:

    ????????
    Förstår inte vad ditt svar har för relevans för min kommentar.
    Är du säker på att du svarat på rätt kommentar?

  2. Christer Daleskog skriver:

    Det är klart att Per Witalisson inte känner igen sig. Det är ju inte hans egen bransch som Christian Sandström har granskat utan de företag som ÄGER och DRIVER vindkraftverk. Billigt försök att blanda bort korten genom att jämföra äpplen och päron.

    1. Per Ribbing skriver:

      Christer,
      Hur många miljarder är det IKEA (Ingka Investment) satsar på den havsbaserade vindkraftparken mellan Gotland och Öland?
      https://www.ox2.com/newsroom/press-releases-news/2022/ox2-sells-stake-in-9000-mw-offshore-wind-development-portfolio-to-ingka-investments-and-updates-earnings-guidance-for-2022/

      Men – du menar alltså att IKEA inte kan det här med att göra affärer och tjäna pengar?
      Hur blev det så här Christer?
      Ska du kanske kontakta IKEA och hjälpa dem?

  3. André Nilsson skriver:

    En person som lever på att sälja glädjekalkyler försöker i efterhand hävda att det inte alls är glädjekalkyler som de sålt. Dessa krisbolag använde sig i realiteten av vindkraftsbranschens standardkalkyler (ja, grova glädjekalkyler) när de gav sig in på svenska marknaden. Det finns inget som tyder på att Per Witalisson på något sätt anser att de inte använde sig av just dessa standardkalkyler som vindkrafsbranschen (branschorganisationen) tillhandahåller. Det mesta tyder också på att teknikknosulterna mer eller mindre medvetet levererat glädjekalkyler för att helt enkelt inte förlora framtida uppdrag. Hade jag varit vindkraftspark hade jag haft avtal med teknikkonsulterna att vid felaktiga tekniska kalkyler så är de ekonomiskt skadestnådsskyldiga under minst 5 men helst 10 år av parkens livslängd.

    Som alltid när dte finns en lång rad fiaskoprojekt så motiverar Per Witalisson saker med samma sak, men nästa gång ska detta minsann fungera. För nu har vi ”lärt oss”. Problemet är att ”nätsa gång” redan skett 5 eller 10 gånger och de underliggande naturlagarna har inte förändrats. Det blåser inte mer och vädret blir inte annorlunda bara för att industriprojekten blir större och högre. Alla som kan grundläggande ekonomi förstår att 6% kalkylränta är ett fiasko när det är 4% på riskfri 10årig statsobligation i USA.

    Varför hänvisar Per Witalisson till just ”skogsbolagen”? Jo, därför att deras kalkyler ser helt annorlunda ut. De kommer behöva bygga vägar för att få ut timmer. Deras ”markhyra” går tillbaka till bolaget själv. De kan på detta sätt dela kostanderna mellan flera projekt varpå deras kalkyler ser helt annorlunda ut. Dessutom så köper de sjläva strömmen så de äger risken för sina PPA-kontrakt i bägge ändar. Antingen får de köpa elen till marknadspris i ”fabriken” eller så får deras egna elbolag köpa elen till samma marknadspris när den egna produktionen sviktar. Däremot så talar det mesta för att detta egentligen inte är investeringar i vindkraft som är det primära, utan det handlar om strategisk riskminimering. De kan inte bedriva sina verksamheter med 2kr/kWh i spotpris. Då betalar de hellre 1kr/kWh för allt där större delen går till deras egna energibolag. I realiteten tillbaka till hur det var innan industrin sålde ut sin egna elproduktion under senare hälften av 90-talet och början av 00-talet.

    Så, jo. Skogsjättarnas investeringar talar istället för att det VERKLIGEN är en gigantiskst stor kris i vindkraftsbranschen. Branschen själva kan inte hantera de risker som invsteringarna medför. Det krävs att större koncerner, som skogsindustrin, ska minimera sina stratetiska koncernrisker för att de enorma riskerna projektriskerna med fristående vindkraftsprojekt i varje fall på kalkylstadiet ska kunna räknas hem.

    I realiteten är det propaganda som Per Witalisson sprider som helt saknar kontakt med verkligheten. Han förstår inte ens det mest grundläggande, att hans egna argument inte talar för den slutsats han försöker hävda.

  4. Björn ST Wiklund skriver:

    Book2Bill är viktigt… men om inte … osv

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet