Elsystemet behöver mer möjligheter till nedreglering när produktionen är hög och behoven låga. Henrik Valent på Tekniska verken menar att vindkraften skulle kunna buda in mycket mer nedregleringskraft än idag om de kunde lägga bud närmare inpå drifttimmen.
– Idag tas buden in dagen före. Det innebär att vi inte vågar buda in så mycket som vi faktiskt skulle kunna de flesta timmarna eftersom det finns en risk för dyra återköp om vindprognoserna slår fel, säger han.
Svenska kraftnät slog nyligen larm om bristen på nedregleringsbud för den kommande varma period när förbrukningen är låg samtidigt som det finns mycket vind- och solkraftsproduktion i elsystemet.
”Spotpriset kan då bli väldigt lågt och även negativt, vilket i sin tur leder till brist på nedregleringsbud. Det krävs alltså inga stora obalanser för att hela budlistan ska aktiveras och även extremt dyra bud kan komma att aktiveras”, skriver Svenska kraftnät.
Bild: Tekniska verkens vindkraft levererar frekvenstjänster till Svenska kraftnät.
– Vi behöver flera tillgängliga reglerbara resurser. Detta är i grunden ett enkelt problem att lösa eftersom kraften finns på plats. Den måste bara göras tillgänglig, säger Erik Ek, driftansvarig på Svenska kraftnät.
Han pekar på att genom att delta på nedreglering minskar risken för att de balansansvariga åker på stora kostnader om de orsakar stora obalanser i drifttimmen:
– Kostnaden för obalans hamnar på de balansansvariga och slutligen på elpriset och elkunderna. Samhället så väl som den enskilda aktören tjänar på att vara mer aktiv på dessa marknader. Aktörer kan delta med nedregleringsbud ända fram till 45 minuter innan drifttimme. Det kommer vara just dessa bud som kommer att vara nyckeln till att mer väderberoende elproduktion kan integreras i elsystemet.
Förutom balansregleringsmarknaden som reglerar de stora ändringarna har elsystemet också behov av stödtjänster som automatiskt aktiveras vid kortvariga frekvensförändringar.
Tekniska verken i Linköping driver ett antal vindkraftsparker och äger elhandelsföretaget Bixia som också är balansansvariga mot Svenska kraftnät.
Henrik Valent
Henrik Valent, affärenhetschef Vindkraft på Tekniska verken, berättar att i princip alla moderna vindkraftverk har möjligheten att delta på frekvensmarknaden eftersom de kan vinkla om rotorbladen och på så sätt minska produktionen.
– Vi var först med att kvalificera oss på den här marknaden med vindkraft som resurs och alla våra nya vind- och solkraftsparker är såklart utrustade med utrustning som gör det möjligt att agera och sälja extra tjänster bredvid den vanliga elproduktionen.
Henrik Valent menar att vindkraften skulle kunna buda in mycket mer nedregleringskraft än idag om de kunde lägga bud närmare inpå drifttimmen.
– Idag tas buden in dagen före. Det innebär att vi inte ”vågar” buda in så mycket som vi faktiskt skulle kunna de flesta timmarna eftersom det finns en risk för dyra återköp om vindprognoserna slår fel.
– Om marknaden kunde delas upp så att vi även kunde buda in effekt närmare driftstimmen då prognoserna är säkrare tror jag att vindkraftens möjligheter att balansera upp systemet skulle öka dramatiskt, fortsätter han.
Alexandra Sundqvist är affärsenhetschef för ellagring, laddning och flexibilitet på Bixia. Hon berättar att Bixia har varit aktiva på marknaden för frekvensreglering i flera år och att man nu satsar stort på att få fler företag och kraftproducenter att delta.
– Det är väldigt bra betalt på den marknaden just nu så våra kunder kan få en fin intäkt vid sidan av deras kärnverksamhet samtidigt som dom bidrar till ett hållbart energisystem. Vi behöver alla hjälpas åt att balansera systemet i takt med att mer förnybar energi fasas in så att vi tillsammans klarar att ställa om till förmån för klimatet, säger Alexandra Sundqvist.
Alexandra Sundqvist
Bixia hjälper i sin tur de företag och kraftproducenter som man har balansansvar för med att komma igång och installera den nödvändiga hård- och mjukvaran. Man har till exempel hjälpt varuhuset Ullared Gekås att koppla upp sitt fläktsystem mot den här marknaden.
– Gekås kan själva avgöra hur mycket de vill vara med och när de har möjlighet att dra ned effekten på sina fläktar men allt sköts så klart automatiskt av algoritmerna i mjukvaran, säger Alexandra Sundqvist.
Henrik Valent tycker att utvecklingen ger Tekniska verkens arbete en extra dimension.
– Det handlar inte längre bara om att leverera kWh till spotmarknaden längre. Vi är ju numera också en leverantör av systemuppehållande tjänster och en del i att stärka elsystemet, säger han.
Just nu är den här marknaden som sagt väldigt lönsam.
– Vi tjänade ungefär 4 miljoner kronor på att buda in mot Svenska kraftnäts stödtjänster i april, utöver våra vanliga elintäkter. Det är såklart väldigt roligt. Särskilt med tanke på att väldigt lite el styrs bort de få tillfällen då vi blir aktiverade.
Alexandra Sundqvist är helt övertygad om att efterfrågan på olika balanseringstjänster kommer att öka och att det finns stora oanvända resurser som bara väntar på att kopplas upp.
– Allt som går på el och som är reglerbart kan hjälpa till att balansera systemet och det krävs inte alltid särskilt stora investeringar, menar Sundqvist.
– Jag tror vi investerade några hundratusen i utrustningen till vindparken vi behövde för att komma igång, säger Henrik Valent.
10 Kommentarer
Hej,
Jag undrar när ni tjänar i detta fall 4 miljoner på stödtjänster. Så kostar det såklart 4 miljoner någon annanstans.
I detta fall Svenska Kraftnät.
Då S.K finansieras av nätavgifter så överfördes dessa pengar till er av oss elkunder, en avgift som vi måste betala. I ett elnät som redan betalts av oss.
Och det betalar vi för ni inte ska leverera en produkt.
Och hela denna cirkus är från början subventionerad.
NordKorea i kostym var det någon som sa tidigare…
Hade vindkraftproducenterna hållit igen och inte producerat fullt ut så hade man kunnat erbjuda uppreglering vilket torde vara mer intressant för systemoperatörerna. Och risken för låga elpriser skulle minska.
Måste erkänna att jag inte förstår. Men befarar att förslaget innebär att vindkraft skall få betalt för att inte leverera.
Med den principen skulle ..analogt…livsmedelsbutiker bli mycket lönsamma om de får betalt av kunderna trots att dessa inte släpps in i butikerna.
Ett nytt förhållningssätt på marknaden.
Hjälp mig förstå: på grund av att kärnkraften tagits ur bruk och vindkraften byggts ut, så har vi ett energisystem som svajar i takt med vädret.
Bara i fjol kostade regleringen 6 miljarder kronor och beräknas öka i samma takt som vind- och solkraft byggs ut. Innan vindkraften byggdes ut stort låg kostnaden för reglering på ca 1 miljard per år. Men vindkraften är ju så billig och bra, så vi elanvändare betalar gärna för deras närvaro i systemet.
När det blåser bra är elpriset lågt: vindbolagen tjänar lite pengar på den el de producerar. Så nu vill de istället tjäna mer pengar på att INTE producera när det blåser. Det är alltså en bättre affär att låta oss elanvändare betala dem för att stoppa verken än att producera den opålitliga el de jobbar så hårt för att få producera i vår natur samtidigt som de förstör den och våra livsmiljöer.
Har jag förstått detta rätt?
Nu är lagtexten 2010:601 lite otydlig i §§6 och 20 men förut har i alla fall gällt att man kunde stoppa undan sin el i datorn och lagra den där och sen avräkna ursprungsgarantierna. Sålde man bra blev det ett litet lager under kort tid men möjligheten att lagra garantier mot en fiktiv elproduktion lockar.
Fenomenet ursprungsgarantier borde styras upp så att det verkligen lönar sig att dra ner produktionen vid stora elöverskott och att vara tillgänglig vid elbrist. Ursprungsgarantier borde också bara utfärdas i varje elområde samt vara tidsbegränsade till 2 veckor eller så. Det leder till galen marknadskommunikation då man ser bussar som drivs med vindel trots att det är elpriser på SvK på över kronan/kWh och alla vet att det är importerad fossilel som skapar sista kWh. Och nätförluster på långdistanshandlade ursprungsgarantier vill ingen prata om.
Men det är ju positivt att göra det man kan för att hjälpa till, som Bixia visar.
Men politiken och klimatpolitiska rådet borde kanske ordna så att fjärrvärmen drivs med direktel i SE3 och SE4 vid elöverskott. Låt säga att fjärrvärrmen betalade 25 öre/kWh, slapp elskatten och drog ner på eldning till dess överskottsproduktionen försvann. Pannor måste hållas igång för att vara beredd på förändringar, men det är samma fenomen inom elproduktionen. Danska fossilpannor måste gå hela tiden för att vara beredda då vinden lägger av.
Kan inte någon som sitter med siffror kunna räkna ut hur mycket CO2 (fossil som förnybar) som Sverige skulle kunna slippa släppa ut om elöverskott, i den mån det finns, användes på detta sätt? Priset 25 öre är förstås avhängit bränslepriset, kanske går att betala mer i vissa stunder. Dom här elpannorna ska förstås gå att stänga av omedelbart om elproduktionen minskar.
Nu skall jag visa en del av min okunskap om elmarknaden för vind, men jag vill gärna lära mig mer. Ni skriver att det är riskfyllt att buda in nedregleringsbud lång tid innan drifttimmen, men gäller inte samma sak för bud till spotmarknaden? den budas ju också in rätt lång tid innan, t.o.m. längre innan drifttimmen. Vad händer om vinden producerar mer eller mindre än vad som budades in?
Systemfel!!!
En elleverantör ska inte kunna få betalt för att dra ned produktionen.
Inte undra på att våra nät kostnader har skenat. Ca 8 miljarder kronor för balanseringen av vindkraften bara för 2024
Vet inte var siffran 8 miljarder kommer från, men den sammanfaller med kostnaden för Hansa Powerbridge, Hur mycket den skulle sänkt vindkrafts redispatch kostnaden vet säkert någon bättre än mig, men kanske bygga ”Hansa Powerbridge” till hansestaden Gdansk istället, där har de rikligt med nedreglerbar kolkraft samt koppling österut, längre puckel solkraft i framtiden
Elsystemet måste hela tiden vara i balans. Det sköts främst på dagen före marknaden där datasystemet upphandlar den el som behvs enligt den efterfrågan som elhandlarna anger. Den billiga elen kommer först och sedan fyller systemet på med dyrare kraft tills det är balans mellan efterfrågan och utbud i varje elprisområde. Elpriset blir den dyraste kraft som måste upphandlas i varje elprisområde.
De prognoser som elhandlare och elleverantörer har gjort till dagenföremarknaden stämmer inte helt. De har möjlighet att handla sig till balans på intradagmarknaden.
När det är en timme kvar övergår ansvaret för balansen till Svenska Kraftnät som köper upp- och nedreglering efter vad som behövs för att hålla frekvensen i systemet på 50 Hz. Självklart behöver Svenska Kraftnät både upp- och medregleringsbud när det gäller produktionen. Hur mycket vindkraften kan reglera ner beror på hur mycket det blåser. Lika väl kan de naturligtvis ta emot bud från elhandlarna på ned- eller uppreglering av elanvändningen.
Du är bland proffs, dina konspirationer och propaganda bidrar inte med något Bengt.