DEBATT
Regeringen har valt att starta omprövningar av vattenkraften först och reda ut konsekvenserna i efterhand, skriver Gustaf Hellström, ordförande, Svensk vattenkraftförening. Uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten angående vattenkraften skjuts fram vilket leder till att kraftverksägare tvingas fatta beslut om investeringar, miljöåtgärder och ibland nedläggning utan att veta vilka krav som i slutändan kommer att ställas.

Den 16:e januari skulle Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ha redovisat sitt regeringsuppdrag att, för det första, se över riktvärdena för hur de produktionsförluster i vattenkraftproduktion som miljöåtgärder leder till ska fördelas på vattendrag. För det andra skulle HaV ha lagt fram en vägledning för hur vattenkraftens betydelse ska beaktas i vattenförvaltningen. I stället har regeringen beslutat att skjuta  HaV:sredovisning till den 31 mars 2026.

Bild: Vattenkraftverk i Västerås. Foto: Wikipedia.

Uppdraget gavs i maj 2025. Att det nu förlängs innebär att frågor som är helt avgörande för tillämpningen av den nationella planen för moderna miljövillkor, NAP, förblir obesvarade i nästan ett år. Det är anmärkningsvärt – inte minst eftersom just dessa frågor borde ha varit utredda redan innan NAP sjösattes för drygt fem år sedan.

I dag lever vattenkraftsbranchen i stor ovisshet om vad som faktiskt gäller vid omprövningen av vattenkraften. Oklarheterna drabbar även länsstyrelser, domstolar och andra myndigheter som förväntas tillämpa NAP, då tydliga ramar för hur stora produktionsförluster som är acceptabla och hur vattenkraftens nytta ska vägas in i prövningarna. Bristen på beslut från regeringen ligger som en våt filt över hela omprövningen.

Det osäkra läget leder till att kraftverksägare tvingas fatta beslut om investeringar, miljöåtgärder och ibland nedläggning utan att veta vilka krav som i slutändan kommer att ställas. Detta hämmar viljan att investera i de modifieringar som är nödvändiga möta de utmaningar som Sveriges elsystem står inför. Det leder även till att andelen kraftverk som rivs ut ökar. Sverige behöver mer planerbar förnybar el, inte mindre. Domstolarna ska samtidigt avgöra mål där centrala styrsignaler saknas. Det system som utlovades ge helhetssyn och förutsägbarhet har i praktiken utvecklats till en dyr, tidskrävande och rättsosäker process.

Det är svårt att förstå varför dessa grundläggande avvägningar inte var klara från början. När NAP infördes var ambitionen att skapa ordning och balans mellan miljökrav, elförsörjning och andra samhällsintressen av vatten. I stället har man valt att starta omprövningar först – och reda ut konsekvenserna i efterhand.

Detta är särskilt allvarligt i dagens säkerhetspolitiska läge. Vattenkraften är en central del av Sveriges beredskap. Den levererar planerbar, lokal elproduktion som fungerar även vid kris och krig, utan beroende av importerade bränslen eller sårbara leveranskedjor. Att under lång tid hålla denna resurs i regulatorisk osäkerhet är ett riskfyllt vägval.

Osäkerheten slår också hårt mot landsbygden. Många vattenkraftverk är små och medelstora och djupt integrerade i lokalsamhället. De bidrar till jobb, skatteintäkter och utveckling på orten. När framtida villkor är oklara avstannar investeringar och utveckling.

Samtidigt präglas vattenförvaltningen ofta av ett ensidigt fokus på kostsamma ekologiska åtgärder, som fiskvägar även för arter som abborre, gädda och mört, där nyttan är diskutabel. Utrivning av dammar kommer på många håll att torrlägga sjöar och vattendrag och alltså försämra vattenmiljön för fisken. Andra samhällsnyttor med vattenkraftsdammar – elproduktion, översvämningsskydd, vattenreglering, brandvatten och kulturmiljöer – riskerar att hamna i skymundan.

Att regeringen nu förlänger uppdraget är ett underbetyg för både regeringen och HaV. Processen har redan dragit ut för långt. När redovisningen nu ska lämnas den 31 mars 2026 måste den ge tydliga besked och verklig vägledning.

Vattenkraften är inte ett särintresse. Den är samhällskritisk infrastruktur. Frågor som är avgörande för NAP:s legitimitet kan inte fortsätta skjutas på framtiden.