DEBATT
Regeringen har aviserat långsiktiga reformer i energipolitiken, men Sveriges behöver också åtgärder för ökad elproduktion och ökad elnätskapacitet i det korta perspektivet, skriver Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen. Det som kan byggas relativt snabbt är landbaserad vindkraft, menar hon, och listar de tio viktigaste åtgärderna för mer elproduktion och ökad elnätskapacitet på kort sikt.
Ett litet land som Sverige har inte råd att tappa i konkurrenskraft eller överlämna åt andra länder att attrahera nya investeringar. Men det är just vad som riskerar att hända, trots Sveriges i grunden unika förutsättningar att bli omställningens vinnare. Nyligen aviserade kemiföretaget Inovyn som är verksamt i kemiklustret i Stenungssund att de väljer att flytta sina investeringar till Norge, eftersom vi inte kunde erbjuda tillräckligt stor elnätsanslutning i tid. Det finns en reell risk i att vi får se flera sådana nyheter, för just nu saknas fokus på kortsiktiga åtgärder i energipolitiken.
Bild: Regeringen bör agera snabbt menar Energiföretagens vd Åsa Pettersson. De goda nyheterna är att många av de åtgärder som behövs redan har utretts, ibland flera gånger, skriver hon. Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet.
Regeringen har aviserat ett antal långsiktiga reformer, med stark betoning på att möjliggöra ny kärnkraft till 2035. Man har även godkänt ett antal havsvindskraftparker och fokuserat på att korta tillståndsprocesserna för elnät, vilket är bra. Men industrin och samhället efterfrågar mer elproduktion och mer elnätskapacitet i närtid för att kunna ställa om tillverkningsprocesser, ladda elfordon och producera vätgas.
Det kan inte sägas nog tydligt; vi behöver åtgärder den här mandatperioden som möjliggör ökad elproduktion och ökad elnätskapacitet i det korta perspektivet. Det som kan byggas relativt snabbt är landbaserad vindkraft och spaden måste sättas i marken nu. Vi är dock väl medvetna om att en kraftig utbyggnad av väderberoende produktion parallellt kräver skyndsamt genomförande av systemstabiliserande åtgärder och vi uppmanar därför även regeringen och Svenska kraftnät att utnyttja alla till buds stående verktyg för att möjliggöra utbyggnaden.
För om vi inte kan möta industrins behov – finns en risk att omställningsprojekten bromsar in och Sverige tappar såväl befintlig industri som alla de nyinvesteringar som lockats av en fossilfri energimix. För kraven på omställning kommer bara att öka – liksom efterfrågan på fossilfria varor och tjänster.
De goda nyheterna är att många av de åtgärder som behövs redan har utretts, ibland flera gånger, och att de därför bör kunna genomföras under innevarande mandatperiod. Energiföretagen har tagit fram en topplista med åtgärder inom produktion och nät som regeringen kan genomföra på kort sikt för att påskynda elektrifieringen.
Regeringen har nu chansen att visa handlingskraft och omsorg för Sveriges industri genom att snarast genomföra dessa åtgärder med syfte att öka elproduktionen och elnätskapaciteten.
De tio viktigaste reformerna för mer elproduktion och ökad elnätskapacitet på kort sikt:
1. Utveckla elmarknaden. Den pågående elmarknadsutredningen måste resultera i konkreta förslag under mandatperioden som ger stärkta investeringssignaler.
2. Inför lokal ersättning till kommuner och närboende vid etablering av landbaserad vindkraft och reformera det kommunala vetot så att ett besked måste komma tidigt i processen och sedan gälla.
3. Riskavlyft från staten behövs för havsbaserad vindkraft liksom de flesta andra länder gör där utbyggnad sker. Ett exempel på riskavlyft kan vara slopande av anslutningskostnad för havsbaserad vindkraft för att realisera en utbyggnad.
4. Genomför Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi. En avgörande åtgärd är att ersätta producenterna för de nyttorna fjärr- och kraftvärmen tillför elsystemet.
5. Klargör möjligheterna till samverkan för solel rörande markanvändning eftersom det finns goda möjligheter att kombinera jordbruk och solparker.
6. Tydliggör roller och ansvar i samband med kapacitetsbrist i elnätet. Detta för att snabbare och tydligare kunna peka ut om vem av lokal-, regional- eller stamnät som har huvudansvaret att åtgärda bristen.
7. Optimera användningen av befintligt nät genom att frigöra det utrymme i elnätet som befintliga kunder inte använder. Konkret bör väl avvägda regler införas för att abonnerad nätkapacitet som elanvändare inte använt under relevant tid ska kunna tilldelas nyanslutningar. Energiföretagen välkomnar att regeringen, i och med sitt uppdrag till Energimarknadsinspektionen, nu tagit ett första steg mot att uppnå detta.
8. Klargör om och hur elnätsföretag kan bygga elnät på prognos för att snabbare kunna ansluta nya anläggningar och säkra framtida elbehov. Detta behöver tydliggöras i intäktsregleringen för elnätsföretagen.
9. Tydliggör förutsättningar för villkorade elnätsavtal så att de nyanslutningar som kan vara flexibla i sin användning kan anslutas snabbare. Det betyder i praktiken att man kan tänka sig att få lite mindre el de få tillfällen då nätet är mycket ansträngt.
10. Inför ökade incitament för flexibilitet i intäktsregleringen för elnätsföretagen. Flexibilitetslösningar bör få bättre förutsättningar än idag så att de blir ett mer realistiskt alternativ till att bygga ledning.
Om regeringen prioriterar rätt åtgärder för att få mer elproduktion på plats på kort sikt och fortsätter röja hinder för en snabbare elnätsutbyggnad så ser vägen framåt ljus ut för AB Sverige.
Vi uppmanar därför riksdag och regering att genomföra vår åtgärdslista så att svensk konkurrenskraft stärks, arbetstillfällen skapas och välfärdens finansiering säkras.
5 Kommentarer
EN omställning med ännu större inslag av oplanerbar kraft. är att göra det svenska elkraftsystem får mycket sämre robusthet och därmed sårbart på många olika nivåer inklusive det nordiska storkraftsystemet.
-Det svenska elkraftsystemet måste vara ”spanntat för gång i is och ha
tillräckligt med maskinstyrka.”
Oplanerbar kraft kan inte vara någon robust eller hållbar lösning för framdrift.
-Subsidier till denna typ av kraftslag bör hävas!
Robustheten och hållbarheten finns i vattenkraft,kärnkraft och kraftvärme.
Den senare måste utvecklas till att producera mer el i förhållande till värmeproduktion.
Det är mycket angeläget att det finns mer elproduktion i SE4.
Barsebäcks siten är utmärkt för etablering för större gasturbiner typ H-klass
med optionen kompenseringsdrift.Det skulle kunna öka överföringsförmågan
i befintliga ledningar till SE4 med 500-600MW utan aktiv produktion.
En första åtgärd kanske skulle göra resten onödiga:
0. Avveckla Strålsäkerhetsmyndigheten och starta Strålmöjlightesmyndigheten (där ett förflutet i det förra inte är en merit). Den nya myndigheten kan börja sin verksamhet med att informera om strålnings ofarlighet, lägga ner slutförvaret och bjuda in företag som vill bygga nya reaktorer i Sverige. Parollen skall vara ”Har din kommun en rondell, så är ni stora nog att ha ett kärnkraftverk”.
10-förslag men ändå missar branchorganisationen det viktigaste – Effektivisering
Fast det är förstås branschorganisationens uppgift att marknadsföra förslag som gynnar medlemmarna.
Vi har idag ett energiindustriellt komplex med lobbyister och kommunikatörer som framgångsrikt styr vad både politiker och media ska förmedla till oss medborgare. Det energiindustriella komplexets metod är att få politiker och media att tro på att det är dem själva som har formulerat hur vi ska få ett bättre fungerande energisystem –ökad energianvändning och fler kärnkraftkraftverk.
Inget kan vara mera fel! – endast fokus på energieffektivisering och förnybar energi från samhällets sida ger ett energisystem som är långsiktigt hållbart.
Roger Fredriksson, solsverige.se
Varför inte göra det enkla, möjliga och verkningsfulla när det gäller att minska utsläpp av växthusgaser?
Det är taffligt att tjata på Svensson att inte duscha så ofta, äta löskokta ägg eller att inte fylla kaffebryggaren med mer vatten än som är nödvändigt. Det gäller att hitta ETT grepp som gör skillnad. Jag har hittat det!
Alla asynkronmotorer är överdimensionerade och får då sämre verkningsgrad men det viktiga är att de förbrukar onödigt mycket Reaktiv Effekt.
Detta kan åtgärdas med en pay-off tid på 6-7 månader
Motorer förbrukar globalt 10 700 TWh.
Den totala elförbrukningen i världen är 32 000 TWh så utan tvekan är asynkronmotorer rätt komponent att ägna sin uppmärksamhet åt.
Motorer är belastade till endast 60 % men så lågt som 25 % förekommer. (Universitetet i Coimbra, professor de Almeida).
Man kan spara 20 % av deras förbrukning.
Motsvarar i Sverige 8 TWh.
Detta räcker till att ladda 2 miljoner elbilar som körs 2 000 mil per år. Det kan även uttryckas i CO2eq. 720 000 ton eller 4 miljoner ton, beroende på hur man räknar. Finns ingen enhetlig norm.
Så vad är problemet? Intresset är NOLL från myndigheter och politiker.
Ett antal professorer och tekniska doktorer har (något motvilligt) medgett att jag har rätt.
Energimyndigheten säger sig sakna kompetens att bedöma min metod.
Däri är jag fullständigt överens med dem
Tack för viktiga synpunkter! Viktiga intressenters synpunkter är såväl välkomna som viktiga för framdrift. Du tar också förtjänstfullt upp bredden i det man behöver ta sig an. Skulle man kunna lägga till att målen för det nationella elsystemets omfattning och egenskaper bör beskrivas mer ingående? Det kanske inte räcker att säga att vi ska ha 300 TWh/år när vi kommer till 2045. Ta gärna intryck av brittiska förfaringssätt. Och apropå Stenungsund – vore jag Vattenfall skulle jag utan att blinka starta upp bygget av små reaktoranläggningar där – jag har ju infrastrukturen och kunderna på armlängds avstånd. Riskerna torde vara obefintliga. Redan omkring 2030 skulle de första vara i drift. Men – jag är förmodligen förblindad av mina 54 år i kärnkraftsbranschen. Visst vore det intressant att höra Vattenfalls syn på att bygga kärnkraft i Stenungsund. Vad hindrar er egentligen? Är inte även det en reform – att få fart på de stora kraftbolagens förmåga att ta beslut, i synnerhet det bolag vi gemensamt äger.