Svk:s flaskhalsavgifter åter på höga nivåer

Svk:s flaskhalsavgifter åter på höga nivåer

Flaskhalsavgifterna ökade igen under fjolårets sista månader, beroende på ökande prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Inte sedan gaskrisen i Europa hösten 2022 har skillnaderna varit större. Mer än 60 miljarder kronor finns på Svenska kraftnäts flaskhalskonto.

I slutet av förra året rådde det rekordstora prisskillnader mellan Sveriges elområden och Svenska kraftnät (Svk) fick in flera miljarder kronor i flaskhalsavgifter, eller kapacitetsavgifter. Bara i november uppgick intäkterna till 3,5 miljarder kronor, eller i snitt 117 miljoner kronor om dagen.

Bild: I november och december ökade flödena i stamnätet och samtidigt ökade prisskillnaderna mellan norr och söder. Foto: Svenska kraftnät/Tomas Ärlemo.

Svk har inte till Second Opinion kunnat redovisa siffran för december men det rör sig sannolikt också om stora belopp.

Flaskhalsintäkter uppstår när det råder prisskillnader mellan de olika elområdena på grund av bristande överföringsförmåga. Uttaget av flaskhalsintäker sker helt automatiskt och den exakta summan räknas ut genom att prisskillnaden mellan elområdena multipliceras med flödet av el mellan områdena.

Ju större prisskillnader och elflöden desto större intäkter. Pengarna placeras på ett konto i Riksgälden och ska användas för investeringar i näten som ska minska falskhalsarna.

Så vad var det som orsakade det stora inflödet av flaskhalsintäkter i november och december förra året?

I Tyskland var produktionen från vind- och solkraft låg under långa perioder. Då importerades el och man startade dyra fossileldade kraftverk och södra Sverige priskopplade mot den tyska marknadens höga priser.

Samtidigt blåste det bra i norra Sverige och vattenmagasinen var välfyllda vilket pressade ned elpriserna i SE1 och SE2. Den begränsade överföringskapaciteten mellan norra och Södra Sverige ”låste” i sin tur in den billiga elen i norra Sverige.

Detta ser man på bilderna från Nord Pools spotmarknad för el i november där det genomsnittliga elpriset för SE1 i november var 25 öre per kWh och 18 öre per kWh i SE2. I SE3 var snittpriset 66 öre per kWh och i SE4 84 öre. Elpriset i SE4 var alltså mer än fyra gånger högre än i SE2.

Mönstret upprepar sig i december med 5–6 gånger högre priser i södra Sverige jämfört med de norra elområdena. Svk har som sagt inte återkommit till Second Opinion med decembersiffrorna men flaskhalsintäkterna för den månaden är sannolikt höga.

I november och december 2024 ökade skillnaderna i elpriset mellan norra (blå och röd linje) och södra (grön och gull linje) Sverige markant. Källa: Nors Pool.

Den 29:e oktober införde Svk den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden och införandet sammanfaller i tiden med de ökade prisskillnaderna.

Syftet med den är att öka flödena av el i kraftnätet och frigöra mer el för marknaden. Svk har i flera medier konstaterat att den nya metoden ökat elflödena mellan norr och söder. Svk: s driftchef, Erik Ek, uppgav till exempel till tidningen Fokus att elhandeln mellan norr och söder ökade med 30 procent under oktober och november.

Second Opinion har frågat Svk om den nya metodens fått konsekvenser för storleken på flaskhalsintäkterna utan att få svar.

Per Lindvall framför hård kritik mot Svk i en ledarkrönika i Dala Demokraten nyligen:

”Under årets första nio månader så uppgick dessa flaskhalsintäkter till drygt 11 miljarder kronor. Men med en lättare servettskiss så kan man komma fram till att de kommer att vara uppemot 30 miljarder kronor innan det här året är slut, när nu den ”flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden” har kopplat på turbon. Svenska Kraftnät ”tjänade” exempelvis runt 60 miljoner kronor per timme under det där dygnet när prisskillnaderna mellan elområde 2 och 3 var närmare 8 kronor”, skriver Lindvall.

Under energikrisåret 2022 var prisvolatiliteten extremt hög. Det året fick Svk in rekordhöga 73 miljarder kronor i flaskhalsavgifter. En stor andel av de pengarna betalades sedan ut i elstöd till hushåll och företag.

För 2023 var beloppet 21 miljarder kronor.

Svk uppger att man totalt hade 62 miljarder kronor i ackumulerade, outnyttjade flaskhalsinkomster på kontot den 30 november 2024.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 Kommentarer
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

9 Kommentarer

  • Lars-Göran Johansson
    14 januari, 2025: 5:55 e m

    Flashalsinkomsterna får enl EU i princip bara användas till förstärkning av transmissionsnätet. Eller placeras på ett konto. Och det sista verkar vara det som sker. 62 miljarder på ett passivt konto är uppseendeväckande! Det är ju trots allt elkunder som tvingats att betala in dessa pengar. För vad?

    Sannolikt räcker flaskhalsinkomsterna från våra snitt mot utländska elområden mer än väl till för Svk´s investeringar. Och eftersom vi mig veterligen ännu aldrig har behövt stänga ned någon del av Sverige för att vi haft effektbrist eller slagit i taket för vad våra transmissionsledningar klarar så är den naturliga slutsatsen att avskaffa våra 4 interna svenska elområden och göra Sverige till ett enda elområde, så som det är i ca 90 % av EU´s medlemsländer.

    Dessutom borde pengarna på kontot kunna användas för ett transmissionsnät till havs. Det var ju på gång innan regeringen stoppade det. Svk hade 2022 kostnadsberäknat det för 6 anslutningspunkter till 30 – 42 miljarder.

    Svara
    • Klas Roudén@Lars-Göran Johansson
      15 januari, 2025: 8:46 f m

      Häpnadsväckande uttalande Lars Göran! "…mig veterligen….".
      Antar att du betr effektbrist syftar på MFK (Manuell FrånKoppling), men senast 20030923 blev södra Sverige i en linje söder om ca Varberg-Norrköping spänningslöst vid en storstörning.
      Men betr "slagit i taket för…våra transmissionsledningar…" det vet du inte ett dyft om, eftersom inte du, eller någon annan utomstående, har tillgång till hur Svk i kontrollrummet hanterar just sådana situationer, vilket jag själv som f d Svk-vhi gjort.
      I klartext: det förekommer överskridanden av gränser vid N-1 fel, vilka systemet alltid är förberett att klara i driftskedet inom 15 minuter, ofta med motköp i landet (oftast gasturbiner) eller från utlandet.
      Men det har även förekommit situationer när merginalerna har varit ytterst små, och där man haft ren tur med att inte fler begränsande faktorer (kyla, saltstorm mm) inträffat samtidigt med utlösande apparatfel o dyl. Och sådant där vet du ännu mindre om…
      Men min välvilliga tolkning är trots allt att ditt uttalande bara var väldigt slarvigt uttryckt.

      Svara
      • Lars-Göran Johansson@Klas Roudén
        15 januari, 2025: 2:15 e m

        Klas, ordens valör betyder något, jag skrev: ”…behövt stänga ned någon del av Sverige för att vi haft effektbrist eller slagit i taket för vad våra transmissionsledningar klarar…”.
        Jag påstår alltså inte att det svenska elnätet har klarat av alla haverier, jag talar om normaldrift.

        Och avbrottet 23 sept 2003 var ett stort haveri som började med snabbstopp i O3 och sedan spred sig. Det vore naturligtvis bra om vi även kunde gardera oss mot alla typer av haverier och deras följdeffekter. Men det låter sig knappast göras till rimliga kostnader. Anslaget med N-1 är nog en ganska rimlig utgångspunkt.

        Här hade vi vad jag förstått redan N-2 ”fel” i form av underhåll på två avstängda ledningar. Och så fick vi alltså ett snabbstopp i O3. Följt av ljusbågsfel i Horred varpå även R3 och R4 snabbstoppades.

        Huvudpoängen i mitt inlägg handlade emellertid inte om detta utan om det tvivelaktiga med ett system där elkunderna måste betala en massa pengar som sedan ändå bara placeras på ett passivt konto hos Riksgälden. 62 miljarder kr!

        Svara
        • Klas Roudén@Lars-Göran Johansson
          15 januari, 2025: 9:09 e m

          Lars Göran, du är ju en seriös meddebattör, så därför tog jag dig på orden, men kanske lite väl ordagrant.
          Betr den nämnda storstörningen var det så här: O3 löser ut, vi har fått ett N-1 fel, vilket systemet initialt klarade av utan problem, men en viss strömkrets i ett ställverk på Västkusten får samtidigt en ökning med ca 50 % genom en frånskiljare, vilket den skulle klara utan några som helst problem. Men apparaten var i så dåligt skick att den havererade och löste ut ett anslutet Ringhalsblock på samma samlingsskena efter ca 5 minuter. Nu hade vi fått ett N-2 fel inom mindre tid än 15 minuter. Men nämnd apparat föll dessutom ner på en annan samingsskena, dit ett annat Ringhalsblock var anslutet och vilket nu också löste ut. Detta blev för mycket och en spänningskollaps blev följden med en nätseparation av Sydsverige.
          Slutligen, oberoende av pågående underhåll med frånkopplade ledningar o dyl, så är systemet alltid i normaldrift tills en störning inträffar.
          Så var alltså fallet, innan O3 löste ut.
          Men givetvis kan systemet ev ha begränsad överföringsförmåga p g a avbrott o dyl.
          Men det existerar alltså aldrig vare sig något "N-1" eller "N-2 tillstånd" p g a planerade avbrott.
          Betr flaskhalsintäkter: se mitt förslag mot gällande EU-regler i en annan kommentar i denna debattartikel.

          Svara
        • Lennart Nilsson@Lars-Göran Johansson
          16 januari, 2025: 3:49 e m

          Från och med 2023 har SvK nyttjat Flaskhalsavgifter till att kraftigt rabattera Effektavgiften i Stamnätstariffen. Så Flaskhalsavgifter ligger inte still på något konto hos SvK, i vart fall inte helt och hållet.

          "Effektavgiften, som är den delen av transmissionsnätstariffen som ska täcka drift, underhåll och utbyggnad av transmissionsnätet sänks med 60 procent. Sänkningen möjliggörs genom att Svenska kraftnät använder flaskhalsinkomster för att kompensera för ökade kostnader samt för att sänka effektavgiften."

          https://www.svk.se/aktorsportalen/anslut-till-transmissionsnatet/transmissionsnatstariffen/tariff-prislistor-avtal-abonnemang/

          Denna rabatt på Effektavgiften i Stamnätstariffen har fortsatt att gälla 2024 och även 2025. Det viskas att inför 2026 ska rabatten kanske tas bort.

          Inför år 2024 utnyttjade i vart fall ett av Regionnätsbolagen (de kan räknas på ena handen), möjligheten att radikalt höja sin tariff för regionnätet, maskerat av SvK rabatterade Stamnätstariff.

          Sammanfattningsvis: Flaskhalsavgifter används från och med 2023 till att kraftigt rabattera SvK effektavgifter i Stamnätstariffen. Räkna med att rabatten kan tas bort från och med 2026.

          Svara
          • Lars-Göran Johansson@Lennart Nilsson
            17 januari, 2025: 8:54 f m

            Enl Svk`s egen senaste publicerade ekonomiska rapport, delårsrapporten jan-sept 2024, fanns det 47,6 miljarder på kontot hos Riksgälden.
            Enl artikeln, som frågat Svk, så fanns det i slutet av nov 2024 62 miljarder på samma konto hos Riksgälden.

            Det visar väl ganska entydigt att Svk´s intäkter är lite för stora i förhållande till deras investeringar? Och ett sätt att avhjälpa detta kan vara att den delen av flaskhalsinkomsterna som kommer från våra interna svenska eltullar kanske kunde avskaffas?

            Svara
        • Lennart Nilsson@Lars-Göran Johansson
          16 januari, 2025: 3:52 e m

          En helt annan sak är följande (samma länk som ovan):

          "Under 2025 planeras det faktiska priset på elbörsens dagen-före-handel övergå från timme till 15 minuters handelsperiod. Energiavgiften [i Stamnätstariffen] kommer vid införandet av 15 minuters handelsperiod på dagen före marknaden övergå till den nya marknadstidsenheten på 15-minuter."

          När Regionnätsbolagen låter detta få fullt genomslag till Lokalnätsbolagen blir det…intressant att se..

          Lägg därtill EU & Energimarknadsinspektionens påbud att från och med 2027 ska alla kunders (tiil och med lägenheter) betala en elnätsavgift baserad på en uppmätt utnyttjad effekt (timme/kvart?)

          Jag för min del tänker anskaffa en rejäl mängd popcorn när jag från läktaren ska beskåda detta.

          Men allvarligt talat, undrar jag varför alla ledande företrädare i Branschen, ställer sig bakom denna utveckling.

          Jag ser framför mig en ytterst utmanande situation för Lokalnätsbolagen de närmaste åren, exempelvis att fronta slutkunderna och för dem förklara.

          Företagsekonomiskt blir det en annan värld, trots monopol, och därjämte lär det från och med 2028 bli en helt annan regulatorisk värld för lokalnätsbolagen.

          Svara
  • Rickard Ohlin
    13 januari, 2025: 9:31 f m

    Här skulle man vilja se en investerings och budgetplan för de projekt som SVK redovisar på sin hemsida och även jämföra med de ackumulerade och prognosticerade flaskhalsintäkterna.

    Blir det ett överskott skall man antingen bygga ut nätet MER vilket inte är orimligt då det verkar finnas flaskhalsar kvar och elprisområden ELLER så får man helt enkelt sluta ta in flaskhalsintäkter.

    Det är dålig samhällsekonomi att lägga pengar på hög utan att kunna utnyttja dem till något vettigt.

    Svara
    • Klas Roudén@Rickard Ohlin
      14 januari, 2025: 8:32 e m

      Det är ju ingen självklarhet att flaskhalsar i elnätet skall avhjälpas med ökad nätutbyggnad.
      Med tanke på vårt akuta behov av planerbar basproduktion är det vettigare att använda flaskhalsintäkterna för sådan elproduktion i områden med risk för aktiv eller reaktiv effektbrist, vilket skapar flaskhalsarna.
      Det är ju framför allt avvecklingen av 6 st kärnkraftsreaktorer som markant ökat flaskhalsproblematiken i snitt 4 och snitt 2, vilken ytterligare förvärrats av en okontrollerad vindkraftutbyggnad norr om snitt 1-2 utan koordination med nätutbyggnad söderut.
      Att bara öka nätutbyggnaden i transmissionsnätet med ledningar med dålig utnyttjningsgrad ("effektledningar") måste ha lägre prioritet än ovannämnda utbyggnad av nödvändug basproduktion.
      Därför måste Statens flaskhalsintäkter användas för finansiering av ny kärnkraft. Samhällsekonomiskt är detta en mycket bättre lösning än att i efterhand (som tidigare) dela ut detta kapital till elföretagen.

      Svara

    Prenumerera på artiklar


    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet