Ny elmarknad för flexibel effekt

Ny elmarknad för flexibel effekt

Det är dags för en ny elmarknad för flexibilitetstjänster, tycker Andreas Myhre i LOS Energy, Nordens enda aggregator. Distribuerad produktion och kundflexibilitet ska nu aggregeras tillsammans. – Tekniken är mogen och effektbehovet växer så vi börjar i Tyskland, säger Andreas Myhre.

Det är nu möjligt att utnyttja all den småskaliga flexibiliteten som finns i elsystemet som en stor oanvänd resurs, tycker Andreas Myhre, chef för elförvaltning i LOS Energy. Visserligen finns redan balansmarknaden, i princip en vattenkraftbaserad flexibilitets- eller effektmarknad, men där är volymgränserna för höga till att mindre anbudsgivare kan delta.

– Därför bygger vi en ny marknadsplats som ska överbrygga glappet mellan de stora systemtjänsterna och decentraliserade lokala marknader, säger Andreas Myhre.

Nyligen bildade LOS Energys norska moderbolag Agder Energi och elbörsen Nord Pool det 50/50-ägda bolaget Nodes med målet att etablera Nordens första oberoende marknadsplats för elhandel med flexibilitetstjänster. Först vill man dock etablera en fullskalig marknadspilot för tyska och kontinentala kraftsystem. Den ska lanseras våren 2018.

Flexibilitet som produkt
LOS Energy är Norges största elhandlare på företagsmarknaden och den enda aggregatorn på den nordiska kraftmarknaden. Los är norska för ”lots”. Man har länge varit starka på energitjänster inom energieffektivisering och laststyrning, så aggregatorrollen passar företaget väl, tycker Andreas Myhre.

– Allt som kan påverka flexibiliteten i elsystemet ska finnas på en och samma marknadsplats som kan omsätta tjänster från alla typer av aktörer, liten som stor, förnybar eller ej. Här finns förbrukning och produktion från alla typer av enheter, från stora kraftverk till solceller, batterier och bränsleceller. Varan är flexibilitet, inte energi, säger Andreas Myhre till Second Opinion.

Aggregatorns roll
Det finns gott om småskaliga resurser i elsystemet i form av oanvänd kundflexibilitet och produktion i förbrukningsledet, menar Andreas Myhre. Elkundernas vilja till att själva styra sin förbrukning har emellertid överskattats. Därför behövs en aktör, en aggregator, som kan administrera och synkronisera den småskaliga (och frivilliga) flexibiliteten som då kan läggas ut till försäljning. Köparna blir systemansvariga nätbolag.

Aggregation möjliggörs dessutom av ny smart teknik och Digitalisering 2.0 med bland annat AI och mönsterigenkänning. Det ger helt nya verktyg till prediktering, skalbarhet och automatisering i realtid, som i sin tur betyder nya affärsmodeller.

Expansiv strategi
LOS Energy finns sedan flera år i Sverige. 2016 gjorde man en ”strategisk upptrappning” med köpet av Telge Kraft, stora på den svenska företagsmarknaden. Moderbolaget Agder Energi är en expansiv energikoncern med huvudsäte i Kristiansand på norska Sørlandet. Den ägs av 30 kommuner (54,5 procent) och Statkraft, och är Norges fjärde största på vattenkraft med 7,9 TWh från 47 hel- och delägda kraftverk. Årlig hanteras 34,7 TWh el och effekter på 3479 MW. Dotterbolaget LOS AS är bland de största elhandlarna på den norska privatmarknaden.

Att Agder Energi har tagit ledningen i den nordiska flexibilitetsmarknaden är inget spontant påhitt. En första systemplattform för kundflexibilitet lanserades redan 2009 av den norska teknikutvecklaren Enfo Energy. Agder Energi var tidigt med i processen och 2013 aggregerade man Nordens första laddning med flexibilitet från större företagskunder. Elen såldes vidare till systemoperatörerna.

Tyskland först
För att få tekniken inhouse köpte Agder Energi Enfos enhet för flexibilitetsteknologi. Med den i bagaget gick LOS Energy in på den tyska kraftmarknaden där det finns börser och aggregatorer som handlar med distribuerad produktion och kundflexibilitet.

För att stå på egna ben köpte Agder Energi upp den tyska aggregatorn Entelios och elhandelsbolaget Nordgröön. Genom Nordgröön säljer man runt 1 GW effekt per år till tyska transmissionsnätsägare. Tillsammans med Microsoft och mjukvaruleverantören Powel har Agder Energi byggt en egen systemplattform för flexibilitetshandel som nu är mogen för uppskalning till marknadspilot för flexibilitetstjänster.

Därefter Sverige
– I en energimarknad i snabb förändring med betydande inslag av instabila förnybara energikällor kommer framöver också att behövas helt andra marknadslösningar, säger Andreas Myhre.

Kan aggregering av lokal flexibilitet hjälpa till att balansera eventuellt kommande effektbrist i det svenska elsystemet?

– Ja inte bara hjälpa, det kommer att rädda hela Sverige! Om två decennier ska kärnkraften avvecklas, en stor utmaning för kraftsystemet. Det är inte elbilarna som hotar leveranssäkerheten men den ökande intermittenta produktionsmixen, säger Andreas Myhre till Second Opinion.

* * *

Systemoperatörer med TSO-vinkel:
De nordiska systemoperatörerna Svenska kraftnät, Statnett, Fingrid och Energinet har publicerat dokumentet Unlocking flexibility – Nordic TSO discussion paper on third-party aggregators om nya aggregerings- och förbrukningslösningar, ett diskussionsunderlag mot en gemensam nordisk harmonisering för aggregering. En workshop för aktörer planeras till hösten 2018.
https://www.svk.se/om-oss/nyheter/allmanna-nyheter/svenska-kraftnat-och-ovriga-nordiska-systemoperatorer-diskuterar-gemensamma-aggregerings–och-forbrukningslosningar

Nordisk Energiforskning (NEF) med DSO-vinkel:
Demand side flexibility in the Nordic electricity market: From a Distribution System Operator Perspective is a study exploring the status of demand side flexibility among Nordic DSOs (distribution system operators), including regulatory issues, barriers, utilising the demand response, business values and planned activities. Ordered by NordREG and published by Nordic Energy Research/Nordic Council of Ministers.
http://www.nordicenergy.org/publications/demand-side-flexibility-in-the-nordic-electricity-market-from-a-distribution-system-operator-perspective/

Aggregatorns ansvar:
Hösten 2017 släppte Forum för smarta elnät sin rapport Strategi för en ökad flexibilitet i elsystemet, där man bland annat tar upp balansansvarsrollen för aggregatorer.
http://swedishsmartgrid.se/projekt-och-resultat/strategier-for-smarta-elnat/okad-flexibilitet-i-elsystemet/

Nord Pool:
– Vi har stor tro på att den här lösningen [med en ny nordisk flexibilitetsmarknad] kan effektivisera samspelet mellan den ökande graden av kundflexibilitet och lokal produktion som vi idag ser, säger Erling Thiis, tf vd i Nord Pool i ett pressmeddelande:
https://www.ae.no/aktuelt/pressemeldinger/agder-energi-og-nord-pool-samarbeider–om-fremtidens-markedsplass/

Enfo Energy:
Design of a flexibility marketplace. ”With Enfo technology, utilities and aggregators can offer their customer the smoothest way to capitalize on energy efficiency and flexibility.” Innovation project with Agder Energi:
http://www.enfo.no/2017/05/03/innovation-project-with-agder-energi-design-of-a-local-flexibility-marketplace/

 

 

3 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Kabeln finns redan på samma sätt som Willys redan finns.

    Willys accepterar att bygga butiken och skaffa personal och sedan sälja maten till rörlig taxa.

    Därför inget konstigt att nätbolaget som redan har kabeln också skaffar personal och sedan säljer distributionen till rörlig taxa.

    De stora eljättarna vet att de kommer att förlora stora intäkter om de tvingas gå över till rörlig nättaxa och slåss därför med näbbar och klor mot rörlig nättaxa.

    Därför ska man alltid fråga: Vem är du som förespråkar fast nättaxa? Det är förvånande lätt man får svaret.
    De som är för fast nättaxa har alltid på något sätt band till nätbolagen. De kan vara anställda, konsulter, forskare, m fl men det de har gemensamt visar sig alltid vara den personliga intäktssidan.

  2. Göran Fredriksson skriver:

    “Varför ska du betala fast avgift för att få handla el?”

    Det behövs ingen fast avgift för den som själv hämtar el hos leverantören. Blir batterierna så bra som det påstås kan man lika gärna hämta dessa på någon byggmarknad eller bensinstation. Ungefär som man nu köper bränslepellets.

    Vill man däremot ha en kabel fram till förbrukningsstället så är det inte orimligt att elköparen betalar för kostnaden för kabeln oavsett hur mycket el som levereras över denna.

    Elnätägaren har skyldighet att dra fram kabel till förbrukningsställe. Men det finns ingen skyldighet för någon elförbrukare att ansluta sin anläggning till annans elnät.

  3. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Det är möjligt att detta kan bidra i någon mån men elefanten i rummet är det helt rörliga nättaxan.
    Vi måste snarast gå över till helt rörlig nättaxa i form av kronor per kWh och totalt sluta med fasta elavgifter.
    På Willys och ICA finns ingen fast avgift för att få handla. Där finns äkta konkurrens och prispress.
    Varför ska du betala fast avgift för att få handla el?

    Har Andreas Myhre en annan åsikt?