DEBATT
Systemoperatörernas neddragningar av nätkapacitet kostar kunderna åtskilliga miljarder kronor, konstaterar elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Reglermyndigheternas övervakning och åtgärder för att undvika neddragen nätkapacitet är senfärdig, menar han. Flödesbaserad kapacitetsberäkning som nu uppmärksammas i medier innebär att möjligheten att övervaka i stort sett försvinner.

Hur viktigt är det egentligen att systemoperatörerna upprätthåller handelskapaciteten mellan områden?

”Kärnkraftverket Olkiluoto 3 infasades till stamnätet den 12 mars kl. 12.01. Anslutningen genomfördes utan problem. Efter att anslutningen är gjord kan den el som produceras vid Olkiluoto 3 överföras till elkonsumenterna via stamnätet.” (Från Fingrids hemsida)”.

Bild: Övervakningen av hur mycket el systemoperatörerna tillåter i näten måste skärpas, menar Mats Nilsson.

När Olkiluoto fasades in fasades också 300 MWh import från Sverige ut. Timmen innan den nya reaktorn började producera för nätet drog Fingrid ner kapaciteten vid den svenska gränsen och har sedan dess behållit denna begränsning av handeln när Olkiluoto 3 är i gång. Det tycks som om denna neddragning är gjord för att Fingrid ska kunna hantera en situation där Olkiluoto 3 faller ifrån. Begränsningen vid gränsen kan ju innebära att man på ett enkelt sätt har 300 MW i reserver där, och tillsammans med övriga åtgärder klarar Fingrid då säkerhetskraven.

Men är en neddragning av importen en bra åtgärd sett ur finska kunders perspektiv? Är det ens en laglig åtgärd ur ett konkurrensperspektiv? Fingrid favoriserar ju dyrare inhemsk produktion framför billig import. Även om vi räknar lågt, att den prissänkande effekten bara blir plus 1€/100 MWh import blir det snabbt ganska stora belopp extra som finska kunder betalar för leveranssäkerheten. Lågt räknat kostar Fingrids agerande finska elkunder 2 miljarder/år. Frågan är om det inte finns billigare åtgärder för att säkerställa leveranssäkerheten? Energimarknadsinspektionen har uppmärksammats på detta missförhållande för ca ett år sedan men har ännu inte tagit ställning i frågan.

Ett annat exempel på hur viktig kapaciteten är för svenska kunders vidkommande åskådliggörs av Svenska kraftnät i en simulering av hur förändrade kraftflöden kan påverka priserna. Den 24 september hade elområde 4 (södra Sverige) kl 19.00 ett elpris på i storleksordningen 150 öre/kWh. Simuleringar som Svenska kraftnät gjort med anledning av den omdiskuterade flödesbaserade kapacitetsberäkningen visar att om Svk tillåtit ca 200 MW mer på förbindelsen mellan elområde 3 och 4 trycks priset ner ca 10 gånger den timmen. Detta bland annat därför att Tysklandskabeln fylls och elområde 4 då slipper dela pris med Tyskland. Frågan är varför den kapaciteten inte tilldelas redan idag?

Medan tid är, och det ännu går att kontrollera vad systemoperatörerna håller på med, måste vi förstå och förändra deras beteende. Den diskussion om den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden som nu pågår i medier belyser delvis denna problematik. Att begränsa kapacitet kostar konsumentkollektivet åtskilliga miljarder kronor. Här finns det ännu en senfärdighet hos de nordiska reglermyndigheterna när det gäller övervakning och åtgärder för att undvika att nätkapacitet hålls borta från marknaden. Det är ingen hemlighet att möjligheterna för aktörerna att hitta och påvisa fel i stort sett försvinner när vi anammar den nya beräkningsmetoden, flödesbaserad kapacitetsberäkning. Det nya året tarvar därför betydligt aktivare reglermyndigheter.