”Prissäkring ersätts inte inom intäktsramen”

”Prissäkring ersätts inte inom intäktsramen”

Prissäkring av Svenska kraftnäts nätförluster är enligt Energimarknadsinspektionen ej ansett som nätverksamhet inom intäktsramen. – Det finns inte heller en etablerad finansiell risksäkring av spotprisbaserad tariff, säger David Bjurhall på Ellevio i en replik till Svenska kraftnät.

– Ett regionnät får inte prissäkra andra nätbolags nätförluster inom intäktsramen om det inte har konkret betydelse för den egna nätverksamheten, säger David Bjurhall, chef för regulatoriska frågor på Ellevio, i en kommentar till pågående debatt om risktagning och prissäkring av nätförluster.

I kontakt med Ellevio har Energimarknadsinspektionen (Ei) tittat närmare på hur nätförluster i stamnätet kan prissäkras. Enligt Ei finns inget juridiskt hinder för prissäkring med hjälp av finansiella produkter. Ellevios utmaning är istället att Svenska kraftnät flyttar risken för sina nätförluster från stamnätet till elnätsbolagen utan att bolagens prissäkring tillåts kompenseras inom intäktsramen.

– Det betyder att vi inte kan prissäkra oss på ett realistiskt och sakligt vis gentemot Svenska kraftnäts spotpristariffer, säger David Bjurhall.

Intäktsramen gäller ej
Tillsammans med Lokalkraft Sverige publicerade Ellevio först en debattartikel i DN med rubriken Elnätsavgiften kommer att höjas med uppemot 30 procent. David Bjurhall, Ellevios chef för regulatoriska frågor, gick djupare in i frågeställningen. Svenska kraftnät har på Second Opinion påpekat att man gärna ser att nätföretag låter tillsynsmyndigheten pröva om det föreligger hinder för prissäkring av nätförluster.

I ett brev till Ellevio daterat den 30 maj 2022 skriver Energimarknadsinspektionen att om prissäkring av nätförluster genom finansiella instrument ”inte är nödvändig för att driva nätverksamheten” så kan inte heller ”kostnaden ersättas genom intäktsramsregleringen”. Tydligare kan det inte sägas, menar David Bjurhall.

Ellevio frågade Ei
I brevet konstaterar Ei att aktuell föreskrift inte nämner prissäkring av ett annat elnätsföretags nätförluster, och att ”sådana kostnader (om de skulle anses ingå i nätverksamheten) inte kan hanteras som opåverkbara i intäktsramsregleringen”. Om en kostnad är påverkbar eller ej är en av nätbranschens mest ödesmättade frågor då de opåverkbara får full täckning.

Redan i mars 2022 frågade Ellevio om Ei kunde förtydliga om regionnätens prissäkringskostnad för nätförluster uppåt stamnätet ryms inom begreppet nätverksamhet. I så fall ”anser vi att den ska betraktas som en opåverkbar kostnad på samma sätt som kostnaden för elnätsföretagens egna nätförluster”, skrev Ellevio som regionnätsägare.

Om Ei istället bedömer att kostnaden för prissäkringen inte är att definiera som nätverksamhet så måste slutsatsen vara att ”Svk måste börja prissäkra sina nätförluster gentemot oss”, konkluderade Ellevio i sitt brev till Ei.

En ekonomisk risk
Utgångspunkten för Ellevios frågor var att Svenska kraftnät sedan 2019 hade gått från fastpristariff till att följa spotmarknadens volatila dagspriser som sedan dess har blivit helt oförutsägbara. Svenska kraftnäts nättariff består av två delar, en abonnemangsdel och en energidel som finansierar den el som försvinner under överföring mellan spänningsnivåerna (nätförluster). Diskussionen om prissäkring gäller vem som ska betala elförlusterna eller ta den ekonomiska risken med prissäkring.

För att undvika oförutsägbara kostnader prissäkrar regionnätsföretag ofta förlustkostnader ner mot underliggande lokalnät, exempelvis genom att upprätta ett fast årsavtal. Ellevio undrar hur man dessutom kan prissäkra sig mot nätförluster i överliggande nät.

Valmöjlighet till vad?
Vid införandet av spotpris var Svenska kraftnät och Ei dock överens om att en förutsättning för övergången till ”rörligt förlustelpris” skulle vara att regionnäten också fick valmöjligheten att prissäkra sina kostnader på annat håll.

– Resultatet har blivit att energidelen av Svenska kraftnäts tariff nu baseras på elbörsens spotpris medan kunderna, alltså regionnäten, förväntas vara nöjda med valmöjligheten att kunna prissäkra dessa tariffer med hjälp av mystiska finansiella kontrakt, säger David Bjurhall.

Ökar instabiliteten
Regionnätsföretagen och deras kunder förväntas krasst sagt betala mycket eller lite för Svenska kraftnäts tariff beroende på vädret, vindkraftens produktion och det tyska gaspriset, tycker Bjurhall.

– Vi betalar idag inte stamnätets nätförluster. Det vi betalar är Svenska kraftnäts tariff som i sin tur är baserad på spotpriset, säger David Bjurhall. Svenska Kraftnäts metod resulterar i mycket volatila tariffer, tvärt emot den stabilitet som kunderna och marknaden idag så starkt behöver.

Finansernas marknad
Lösningen är ett prissäkringsavtal med en extern aktör på den finansiella marknaden som – enligt Ei:s beskrivning – kan ”jämna ut de prisfluktuationer som påverkar nätföretaget genom Svk:s energiavgift”. Enligt Svenska kraftnät finns en marknad för den sortens riskprodukter. Enligt Ellevio är det inte korrekt.

– Finansiell prissäkring är väl bra i teorin men det finns inga seriösa eller ens färdiga produkter för finansiell risksäkring upp mot stamnätet, säger David Bjurhall.

– Det finns alltid någon som är villig att mot tillräckligt hög ersättning överta ekonomisk risk och sälja en ”prissäkringsprodukt” men att sådant går att köpa över disk på den finansiella marknaden stämmer inte.

Samkörda regionnät
Det stämmer inte heller att det mellan de tre största regionnätsägarna finns olika synpunkter på stamnätets spotpristariff, menar David Bjurhall. Dialogen mellan Ellevio, Eon Energidistribution och Vattenfall Eldistribution, som äger närmare 98 procent av det svenska regionnätet, är mycket samkörda kring dessa frågor, menar Bjurhall. Ingen av de tre stora har hittills prissäkrat sig upp mot Svenska kraftnäts tariffer.

– Vi kan inte se en sådan omedelbar och hållbar lösning. Och åter igen; enligt Ei kan prissäkring av Svenska kraftnäts tariffer inte anses vara nödvändig för varken stamnätet eller andra nät. Så vi måste tillsammans hitta andra sätt att få ner elnätens akuta och pågående kostnadsökningar, säger David Bjurhall.

 

* * *

 

Energimarknadsinspektionens brev: ”Utifrån det som beskrivits i frågeställningen framgår det inte på vilket sätt handeln med ett sådant finansiellt instrument skulle vara nödvändig för att driva nätverksamheten. Om handeln inte är nödvändig för att driva nätverksamheten kan inte kostnaden ersättas genom intäktsramsregleringen.” Ur Energimarknadsinspektionens brev till Ellevio av 30 maj 2022.

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet