DEBATT
Ett välutformat datacenter ska inte bara ta el utan också ge tillbaka, exempelvis i form av restvärme och teknologisk självständighet, skriver Svante Horn, VD och medgrundare av Scandinavian Data Centers. Om vi ställer krav på värmeåtervinning kan datacenter bli en verklig tillgång för vårt elsystem, menar han.

Sveriges digitala infrastruktur växer snabbt, men allt oftare på andras villkor. En stor del av vår samhällskritiska data hanteras i globala molntjänster som vi inte själva styr över, samtidigt som belastningen på både elnät och digital kapacitet ökar.

Sverige har seglat upp som en attraktiv plats för internationella investeringar i AI-datacenter. Brookfield Asset Management och Nvidia annonserade nyligen att de investerar i nya datacenter här. Det är positivt att vi blir en strategisk hub, men vi får akta oss för att bli en exportör av el och data, där varken överskottsvärmen tas till vara på rätt sätt eller arbetstillfällen skapas på hemmaplan.

Enligt analysföretaget Arizton kommer investeringarna i datacenterbyggen att öka från 4,5 miljarder kronor i år till 6,5 miljarder 2029, vilket visar att digital infrastruktur har blivit samhällets nya ryggrad. Rätt utformade kan dessa projekt skapa jobb, utveckla energisystemet, värma våra städer och stärka vår digitala självständighet, men i dag sker det sällan.

Stora AI-anläggningar kan använda lika mycket el som en medelstor svensk stad. I takt med att Sverige attraherar fler sådana etableringar ökar trycket på vårt elsystem, inte minst i de delar av landet där el redan är en bristvara. Elnäten klarar inte att leverera så mycket effekt på så kort tid till de platser där dessa etableringar ofta sker.

Om utvecklingen fortsätter utan styrning riskerar vi att stora delar av vår elproduktion binds upp av datacenter utan det ger något tillbaka till det lokala samhället eller till allmänheten. Detta samtidigt som hushåll, industrier och transportsektorn elektrifieras och efterfrågar allt mer el.

Sverige har visserligen god tillgång på fossilfri el, men inte oändligt mycket. Om mycket av den nya elproduktionen slukas av datacenter som ägs av globala jättar, där beräkningarna sker för användare på andra sidan jorden, blir vår el i praktiken en exportresurs utan lokal nytta. Vi subventionerar därmed digitalisering i andra länder med svensk energi.

Problemet är inte att datacenter drar el utan att de ofta inte är integrerade i lokala energisystem. I stället för att fungera som noder i ett cirkulärt energiflöde, där överskottsvärme tas tillvara i fjärrvärmenäten, dumpas restvärmen ofta ut i luften. Det är ett enormt resursslöseri i ett land där många städer fortfarande eldar med biobränsle för att värma bostäder, vars pris ökade i genomsnitt med 30 procent i 2024 enligt Energimyndigheten.

Om vi istället ställer krav på värmeåtervinning, kan datacenter bli en verklig tillgång för vårt elsystem. Ett tydligt exempel på lokal samhällsnytta är när elen som används i datacenter omvandlas till värdefull IT-drift, samtidigt som den restvärme som genereras kan användas för att förse stadens fjärrvärmenät med energi. Detta kan skapa ännu mer nytta när det är som kallast då värmen avlastar kraftvärmeverk att istället för att fokusera på att skapa värme kan lägga om sin verksamhet för att skapa el när den behövs som mest. Värmen kan också komma till nytta i växthus, vilket bidrar till lokal matproduktion och skapar arbetstillfällen, som i sin tur förflyttar människor från bidragstagare till skattebetalare.

Det handlar om att koppla ihop digital utveckling med energisystemets behov och öka den lokala nyttan. Ett välutformat datacenter ska inte bara ta el, utan också ge tillbaka, i form av restvärme, skatteintäkter, arbetstillfällen och teknologisk självständighet.

Vi ska samarbeta med globala företag men vi måste också vara tydliga med villkoren. Det räcker inte att bygga fler datacenter. Dessa måste vara anpassade till det energisystem de är en del av.

Sverige kan, i likhet med sina grannländer som Finland och Danmark, skapa incitament för företag som kopplar sina datacenter till energisystemet, som till exempel genom värmeåtervinning. De som bidrar med nytta för samhället bör också få del av fördelar som sänkt elskatt eller andra ekonomiska lättnader. På så sätt kan vi styra marknaden mot tekniska lösningar som tjänar fler än ägarna.

Vi behöver en digital industripolitik som inte bara följer hållbarhetsmål utan faktiskt skapar konkreta resultat. Danmark visar vägen genom sitt partnerskap med Novo Nordisk, där staten och näringslivet tillsammans bygger en AI-anläggning och den offentliga kapaciteten öronmärks för universitet och forskning. Det är en modell värd att studera.

Det borde vara en självklarhet att datacenter ska bidra till vårt energisystem, vår skattebas och vår digitala självständighet. Annars bygger vi system som gynnar andra mer än oss själva.

Sverige har kompetensen. Vi har klimatet. Vi har elen. Nu behöver vi bara viljan att bygga ett digitalt system som ger tillbaka till samhället. Vi får inte tillåta att vår el och våra dataresurser reduceras till en exportvara utan avkastning.