”Det kommer att bli en chock”

”Det kommer att bli en chock”

Elnätskunder betalar till viss del spotpris utan prissäkring för nätförluster. Regeringen lär få en riktigt brännhet nätprisfråga i knät, tror David Bjurhall på Ellevio. –Det lutar åt en jättesmäll.

Enligt David Bjurhall, chef för regulatoriska frågor på Ellevio, är läget akut. Om inget görs kommer svenska elanvändares elnätskostnader att explodera i mycket stora prisökningar framöver. Lokalnäten står inför en stor kostnadssmäll som ingen hittills har velat prata om, menar han, något också branschföreträdare påpekar tillsammans med Ellevio i en aktuell debattartikel.

– Det handlar inte enbart om Ellevio. Det här är ett jättestort branschproblem som kan bli ett ännu större samhällsproblem, säger David Bjurhall.

Bild: Vid överföring av el uppstår energiförluster som bakas in i räkningen för elnät.

Väderstyrd nätfaktura
Det pris som elnätskunderna betalar är baserat på de kostnader som de olika delarna av elnätet har, inklusive kostnader för energiförluster i elöverföringen. För Ellevios del så prissäkrar företaget delar av sina egna nätförluster vilket gör att marknadspriset bara delvis slår igenom – men med dessa prisnivåer så betyder även det stora summor, påpekar David Bjurhall.

Branschen hotas
– Hittills är det mest regionnätsföretagen som har märkt av det. Vi har försökt vara tydliga mot våra egna kunder lokalnäten om att det kan komma stora höjningar, men det här är definitivt ett branschproblem, säger David Bjurhall.

Kostnaderna för nätförluster följer samma väg ner mot slutkunderna även internt i Ellevio som både är region- och lokalnätsägare. Svenska kraftnät fakturerar Ellevios regionnät som sedan fakturerar sina egna eller andras lokalnät som därefter höjer nätpriset ut mot privatkunder och företag.

– Regionnäten brukar justera sina priser kring årsskiftet och vi står nu inför en uppjustering av priserna till lokalnäten. Vi ser att det kommer att kräva stora prishöjningar för många elnätsbolag, säger David Bjurhall.

Ville spara pengar
Det var när Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät granskade läget kring nätförlusterna 2016–2017 som de upptäckte att elmarknadens spotpriser allt oftare de senaste åren hade sjunkit under det prissäkrade avtalet med regionnätsägarna. Svenska kraftnät förlorade därmed på prissäkringen och 2019 gick man över till spotpris på nätförluster.

På den tiden var spotpriset inte alls den studsboll som samhället idag måste förhålla sig till. I början var teorin också att lagom volatila prissignaler skulle ge regionnäten incitament till att minimera nätförlusterna. Enligt David Bjurhall fungerade den spotprisbaserade piskan hyggligt fram till hösten 2021. Sedan dess har kostnaderna för nätförluster blivit oförutsägbart höga och helt utom kontroll.

Vad är en nätförlust?
Nätförluster avser kostnader för energiförluster som uppstår i elöverföring mellan olika nätnivåer. Systemmässigt kan de definieras som skillnaden mellan den el som matas in från Svenska kraftnät, och den el som slutligen skickas vidare till underliggande lokalnät och förbrukas av slutkunderna.

Den el som då har försvunnit längs vägen kallas nätförlust. Egentligen är det en energiförlust, eller ännu rättare: en värmeförlust. Elektrisk överföring av energi genom en ledning av metall skapar rörelse ner på atomnivå och då rörelse genererar värme blir varma elledningar en energiförlust. Ju mer el som skickas, ju högre blir nätförlusten.

Andra TSO:er slipper
Alla nätkunder har dock inte spotpris. Grannländernas systemansvariga TSO:er kan fortfarande prissäkra sina nätförluster när de använder det svenska stamnätet som transfer för egna energivolymer. Det kan gälla Energinet som skickar sin danska vindkraft till Norge via Västkustsnittet.

Eller norska Statnett som systematiskt använder det svenska nätet i norr som genväg söderut tills elen åter kan smita in i Norge. De nätförluster allt detta skapar i svenska nät har grannarna fastpris på, och de slipper därmed stora kostnadsvariationer.

Nya regeringens boll
– Vi vet att Svenska kraftnät räknar på detta men det går inte fort. Som nätbolag har vi problem redan nu, något vi har försökt kommunicera de sista par åren men utan att få respons, säger David Bjurhall.

Inom energipolitiken har nätförlustscenariot gått helt under radarn, menar David Bjurhall. Ingen politiker har velat ta upp elnätens ökande kostnader kopplade till extrema elpriser – om det överhuvudtaget finns någon med kunskap i frågan. Den nya regeringen lär oavsett få en tickande kostnadsbomb i knät, enligt David Bjurhall.

Kraftfulla åtgärder
– Om inte Svenska kraftnät eller regeringen gör något akut nu under de närmaste veckorna så kommer mycket stora kostnader att föras över på lokalnäten och deras slutkunder redan kommande månad, säger David Bjurhall.

För att motverka detta krävs kraftfulla och dramatiska sänkningar av tariffen, något flaskhalsintäkterna kan bidra till, tycker han. Det kan begränsa den kostnadsökning som till slut hamnar på elkundernas fakturor.

– Men det lutar åt en jättesmäll. Vi pratar om väldigt stora siffror i procentuella höjningar som behöver ta höjd för alla kostnadsökningar. Det kommer att bli en chock, säger David Bjurhall.

——–

 

3 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Nätförlusten ökar med kvadraten på strömmen och exporten är därför ovanpå allt den största förlustkällan då den går lång väg dessutom.

  2. Mats Edman skriver:

    Intressant artikel, inte minst för mig som elkund i både Stockholm och Skåne. Eftersom detta i slutändan handlar om konkreta kostnader för kunderna vore det bra om artikeln kunde exemplifieras med ett enkelt räkneexempel. Vad betyder ”jätteexplositionen” av nätkostnader för en normalvilla som förbrukar 20 000 kWh/år? Hittills under 2022 har nätavgiften utgjort cirka 40% av vår totala elkostnad per månad. Är detta ett rimligt nyckeltal att använda om man ska kalkylera priserna för vintern 2022/2023? Om t ex elen kostar 4-5 kr/kWh + nätavgift (40%) = 5,60-7,00 kr per kWh. En normalvilla landar då på en genomsnittlig månadskostnad om 9 300-11 700 kr enbart för hushållsel och uppvärmning. Givetvis blir det då en chock på chocken….

  3. Fogelberg Thomas skriver:

    Intressant att denna elnätsförlustfråga nu kommer upp till ytan.
    Det har gått nästan 40 år sen avregleringen

    Vid elnätsinvesteringar som ska brukas i 50 år är de kapitaliserade
    förlusterna av stor vikt. Men för investeraren är priset viktigare.
    Efter avregleringen har denna kapitalisering blivit något marginaliserad.. Priset och avkastningen samt Energimarknadsinspektionens normpriser styr mycket.

    För elnätbolaget blir behandlingen och skattningen av investeringens drifttid (kanske 15 år), monopolbolagets internränta och framtida elpriser något sekundärt.

    Nu står vi där. Låga investeringskostnader som inte står i proportion till framtida förluster ger mindre material som fysikaliskt ger högre förluster.

    Marknaden känner knappast till de höga elnätsförlusterna som i en Energiforsk rapport 2018 skattades till 10 TWh som idag är ca 7- 8% av elproduktionen. Få känner till att alla transformatorer står för 30% av dessa nätförluster.

    Alla dessa förluster betalas av slutkunderna på månadsfakturan.

    Men vad som är beklagligt i ett industriellt sammanhang är att det saknas incitament för innovationer för lägre nätförluster. Inte bara i Sverige utan i hela världen.

    Avreglering är av godo men har sina klara brister.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet