Flödesbaserat minskar gräns- och intradaghandel

Flödesbaserat minskar gräns- och intradaghandel

Lagstiftarens mål med den nya metoden att beräkna kapacitet är att öka gränshandeln, men det kommer med all sannolikhet bli tvärt om, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson i en replik på Svenska kraftnät. Han menar också att metoden brister i transparens och att de nyttor som metoden sägs leda till måste mätas.

Bild: Riksröse på gränsen mellan Norge och Sverige nordväst om Lekvattnet i Värmland. Foto: Wikipedia/Skogsfrun.

Svenska kraftnät inleder sin replik till den av aktörerna uttryckta oron över konsekvenserna med den nya beräkningsmetoden med att konstatera att framtiden sannolikt kommer att kräva mer intradaghandel. Sedan berättar de att en tredjedel av tiden (den tid som det kan beräknas finnas ”negativa flöden”) kommer de att helt stoppa gränsöverskridande intradaghandel. Hur kan ett sådant paradoxalt resonemang utgöra ett försvar för den implementering av den flödesbaserade som de nordiska systemoperatörerna föreslår? Vi bör också ställa oss frågan: Om den nya metoden genererar ”nyttor” för marknaden varför vill inte Svenska kraftnät ha med måtten på dessa nyttor i de legala dokumenten? Svenska kraftnät arbetar idag aktivt för att få bort dessa mått från det liggande metodförslaget.

Läs Svenska kraftnäts artikel här.

Det enkla måttet på om en ny kapacitetsberäkningsmetod gör det lagstiftaren velat åstadkomma, det vill säga öka gränshandeln, är helt enkelt att mäta om gränshandeln verkligen ökar. När det gäller den nya kapacitetsberäkningsmetoden måste man närmast kremlologiskt söka förstå vad Svenska kraftnät säger för att inse varför gränshandeln med nästan 100% säkerhet kommer att minska. Nyckeln är i detta fall orden ”med hänsyn till nätets fysiska begränsningar”. Dessa begränsningar ökar märkligt nog den 1 januari 2022 när metoden tas i drift. Genom att kasta in alla problem och ”begränsningar” i algoritmen minskar man mothandelskostnaden men kommer på klassiskt maner att flytta inre flaskhalsar till gränsen. Det är helt rätt att systemet då sannolikt blir driftsäkrare i någon bemärkelse eftersom transmissionssystemet kommer att användas i mindre utsträckning men det innebär också att gränshandeln minskar. Den samhällsekonomiska kostnaden för den ökande driftssäkerheten jämfört med dagens system känns inte motiverad. Speciellt med tanke på att dagens system levererar och det blir faktiskt inte svart.

Metoden blir inte mer transparent för att metodförslaget har dokumenterats. Transparens betyder att aktörerna har rimliga förutsättningar att förstå vad som händer på marknaden. En matematiskt rigorös modell kan bara förstås om all information ges till aktörerna. Det Svenska kraftnät underlåter att berätta är att delar av besluten hålls hemliga, t.ex hur sambandet mellan produktion och gränshandeln bestäms, samt att vissa ingående flaskhalsar aldrig nämns vid namn. Att en aktör ska förstå en ekvation med tre okända där två hålls hemliga är otänkbart.

När det gäller intradaghandeln blir som sagt Svenska kraftnäts resonemang paradoxalt. Huvudbudskapet från aktörerna har sedan 2012 varit att intradaghandeln tar stryk av den nya metoden. På kontinenten sattes ofta gränshandelskapaciteten på intradag till noll när flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes. Det är den effekten aktörerna vill undvika på den nordiska elmarknaden genom att be systemoperatörerna att ta i beaktande både intradag men också konsekvenserna för den finansiella marknaden av den nya metoden.

Problemet med intradaghandel accentueras med s.k. negativa flöden, det vill säga flöden från högpris till lågpris. Detta ger perversa incitament för aktörer som handlar intradag. För att lösa det senare föreslår Svenska kraftnät att man sätter intradaghandelsmöjligheterna till noll (0). Men det var ju precis det som var aktörernas argument. Med flödesbaserad kapacitetsberäkning MINSKAR möjligheterna till gränsöverskridande intradaghandel kraftigt. Detta är problematiskt i Sverige där vi har flera elområden och där delar av intradaghandeln sker just över elområdesgränser. Den stoppade gränshandeln intradag vid negativa flöden är bara ett av problemen. Gränshandeln intradag under ”normala” förhållanden är heller inte löst.

Svenska kraftnät har bråttom. Metoden ska införas snarast. Varför? Lagstiftarens mål med den nya metoden är att öka gränshandeln. Förutom de norska gränserna och det svenska västkustsnittet så fungerar den nordiska gränshandeln väl redan idag. De existerande problem löses inte med den nya metoden utan döljs bara. I övriga Europa har man på många ställen valt att vänta med metoden tills den kan leverera det som var intentionen med lagstiftningen. Det är i detta fall viktigare med en kvalitativt god implementering av den nya metoden än ett hafsverk enligt en alltför snäv tidsplan.

 

Mats Nilsson
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet