Svk: regionnät kan prissäkras mot nätförluster

Svk: regionnät kan prissäkras mot nätförluster

Svenska kraftnäts energitariff följer spotpriset. Det hindrar ändå inte regionnätsföretag att prissäkra sina nätförluster hos andra aktörer, enligt Malin Stridh på Svenska kraftnät. – Vi ser inget hinder för prissäkring av nätförluster om det är det regionnätsägare vill.

Hos Svenska kraftnät har man sett en oro hos regionnätsägare som menar att man inte kan prissäkra sina nätförlustkostnader. Regionnäten menar att det inte finns externa leverantörer som erbjuder den typen av prissäkringsprodukter och att Svenska kraftnät istället bör prissäkra nätförlusterna.

Det stämmer inte, menar Malin Stridh, enhetschef för Elmarknad på Svenska kraftnät. Det är en missuppfattning att regionnätsföretag inte kan prissäkra sig mot kostnader för nätförluster.

– Det finns nätägare som prissäkrar sina förluster hos leverantörer som erbjuder den typen av prissäkringsprodukter, säger Malin Stridh som inte lyfter fram någon särskild.

– Men vi ser inget hinder för prissäkring av nätförluster om det är det regionnätsägare vill.

Pris reflekterar kostnader
I Energimarknadsinspektionens (Ei:s) nya föreskrifter om nättariffer nämns inte begreppet spotpris med ett enda ord. Kontentan är ändå att rörlig nätförlust kräver rörligt elpris – spot. Syftet med de nya föreskrifterna är att öka incitamenten till en mer effektiv nätanvändning, och för att nå dit måste nätet bli kostnadsreflektivt.

Om ett nätföretags kunder ska få rätt prissignaler – i den här artikeln Svenska kraftnäts kunder: regionnäten – så är det enligt de nya förskrifterna ”lämpligt att prissätta de rörliga kostnaderna” (inklusive nätförlusterna) ”med en rörlig energiavgift, det vill säga en avgift kronor per förbrukad kWh”, skriver Ei.

Inom intäktsramen
Det var 2016 som Svenska kraftnät föreslog att elnätstariffens energidel ska bestämmas av spotmarknaden och inte längre prissäkras genom fasta årsavtal.

– Förutsättningen var att Svenska kraftnäts nätkunder skulle kunna prissäkra sig på annat håll. Det var både vi och Ei tydliga med redan när beslutet fattades om att gå över på rörligt förlustelpris, säger Malin Stridh.

Om prissäkringskostnaden däremot faller utanför intäktsramen kan prissäkring bli ett alldeles för ”våghalsigt” projekt för nätföretaget, med kostnader man ej kan täcka genom intäktsramen. Nätbranschens intäktsramar reglerar vad elnätsföretag får ta ut i avgifter av sina kunder.

Dispens och prövning
I ljuset av den nya ellagen ser Ei också en möjlighet där nätbolag kan ansöka om dispens för att kunna prissäkra sig, menar Malin Stridh.

– Vi ser därför gärna att regionnätsbolag som inte anser sig kunna prissäkra sina nätförluster inom intäktsramregleringen tar kontakt med Ei. Det är viktigt att vi får en prövning på om det föreligger några hinder för prissäkring av nätförluster, säger Malin Stridh.

På elbörsen sedan 2012
Redan 2016 hade Svenska kraftnät föreslagit att ”dagens fasta elpris i energiavgiften ersätts med ett rörligt elpris som motsvarar timpriset på elspot i respektive elområde”. I sitt beslutsunderlag till styrelsen skrev stamnätsägaren att man ”fram till och med 2011 hade upphandlat stamnätsförlusterna genom bilaterala avtal som inkluderade fysisk leverans av förlustel”, men att ”sedan 2012 sker upphandlingen istället på den nordiska elbörsen Nord Pool”.

Kostnaden för inköp av ny el (som ersatte nätförlusten) skedde då till rörligt pris, vilket Svenska kraftnät prissäkrade finansiellt till nätkunderna. ”Det innebär att verket exponeras för en ekonomisk risk, varför Svenska kraftnät prissäkrar upphandlingen med finansiella kontrakt motsvarande den genomsnittliga förlustvolymen,” skrev man 2016. Stamnätstariffens energiavgift (regionnätens kostnad) kunde då bestämmas i förväg och ligga fast under året, dock med ett riskpåslag.

Inte spot av kostnadsskäl
När marknadsförutsättningarna och avkastningskravet efterhand förändrades behövdes emellertid en ”översyn av verkets prissäkringsstrategi och möjliga alternativ till denna hantering” enligt Svenska kraftnät.

Det stämmer däremot inte att man hade gått back på prissäkringen fram mot 2016, menar Malin Stridh. Elmarknaden var på den tiden en lugn vrå med stabila och låga elpriser.

– Övergången till spotpriser motiverades inte av att vi förlorade ekonomiskt på vår prissäkring. Det var inte av kostnadsskäl vi gick över till spotpris. Tvärt om gjorde Svenska kraftnät vinster på prissäkringen, säger Malin Stridh.

Möjligheternas pris
Bedömningen var istället att ett rörligt förlustelpris skulle minska de totala kostnaderna för nätförluster genom att riskpåslaget, en för nätkunderna extra kostnad, skulle försvinna.

– Samtidigt såg vi att spotpriset skapade positiva valmöjligheter för regionnätsbolagen. De kan i sin tur välja om de vill erbjuda sina kunder ett fast eller ett rörligt förlustelpris, något som inte var möjligt tidigare, säger Malin Stridh.

Nu ökade därför regionbolagens valmöjligheter, eller som Svenska kraftnät skrev förra hösten, 2021: ”Det som är avgörande för de kostnader som nätbolaget vidareför till sina kunder avseende förlustelpriset, är därmed hur nätbolaget har valt att hantera denna elprisrisk.”

 

* * *

Debatten: Regionnäten ägs av de fem bolagen Eon Energidistribution, Vattenfall Eldistribution, Ellevio, Jämtkraft och Skellefteå Kraft. Vilka regionnätsföretag som har prissäkrat sig mot nätförluster har Svenska kraftnät ingen översikt över. Mest synlig i nätförlustdebatten har Ellevio varit med bland annat en debattartikel i DN tillsammans med Lokalkraft Sverige. Enligt David Bjurhall, chef för regulatoriska frågor i Ellevio, prissäkrar Ellevio delar av sina egna nätförluster vilket dämpar marknadspriset, men ”det här är ett jättestort branschproblem som kan bli ett ännu större samhällsproblem.” Svenska kraftnät har meddelat att affärsverkets styrelse den 30 september 2022 ska ta ställning till förslaget att begränsa nätavgifternas uttag ”med cirka 11 miljarder kronor under 2023”. Ellevios vd Johan Lindehag har till Di.se uttalat att en rabatt för nästa år långt ifrån är tillräckligt för att möta kostnaderna för nätförluster.

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Jan Tångring skriver:

    Ursäkta en total lekman som dyker upp mitt i den här expertdebatten.

    ”Det finns nätägare som prissäkrar sina förluster hos leverantörer som erbjuder den typen av prissäkringsprodukter”

    Ge exempel på vad en sådan ”prissäkringsprodukt” konkret består av?

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet