Energibranschen hade investerat i mer planerbar elproduktion om den politiska risken var lägre, menar Per Everhill på Tekniska verken. – Jag känner inte till att det skulle pågå några större nya investeringsprojekt i till exempel kraftvärme i de södra elområdena, säger han.
Tekniska verken i Linköping AB kunde under 2020 köra igång ny planerbar el-och värmeproduktion med förnybar bioolja i kraftvärmeverket KV1:s största panna som tidigare eldades med fossil olja. Frågan är hur man kan investera i kraftvärme när knappt någon annan kan. Svaret är att varken beslutet eller pannan är särskilt ny.
– Vi hade aldrig kunnat göra detta om vi inte redan hade en gammal panna stående, säger Per Everhill, Public Affairs på Tekniska verken.
Bild: Gammalt kraftverk som numera använder bioolja. Foto: Tekniska verken.
Återvunnen anläggning
Förnybar bioolja kan bidra till att äldre fossileldade anläggningar kan behållas i fortsatt drift i det fossilfria energisystemet. Särskilt på elsidan är kraftvärmens systemnytta synlig direkt.
Redan 2017 bestämde Tekniska verkens styrelse sig därför för att fasa ut det fossila kolet och oljan i KV1 och gå över till bioolja och returträ. Bioolja är emellertid dyrt så tanken är att enbart använda pannan som spetsanläggning.
Politisk käftsmäll
2020 var konverteringen av pannan klar. Ungefär samtidigt införde regeringen full koldioxid- och energiskatt på alla förnybara biobränslen för uppvärmning. Det gav Tekniska verken en extra årskostnad på cirka 10 miljoner kronor.
– Det slog direkt mot vår panna som om det vore fossil olja vi bränner. Det är en ren käftsmäll mot kraftvärmebranschens omställningsarbete, säger Per Everhill. Upplevelsen av politisk snyting delar man med många i el- och bränslebranscherna.
Störst risk påhittad
– Affären blev mycket sämre än vi hade tänkt oss. Det är just den typen av politisk risk som gör det väldigt svårt att investera stort i ny planerbar elproduktion, säger Per Everhill.
Politikerskapad risk är idag den största enskilda risken för investeringar i ny planerbar kraftproduktion i SE3 och SE4, menar han. Planerbar kraftproduktion fasas ständigt ut ur elsystemet, eller startas aldrig upp. Både kraftvärme- och biokraftägare har svårt att räkna hem satsningar på elproduktion då investeringen ändå äts upp av olika pålagor.
Skatteverkets kritik
Att regeringen i december 2021 presenterade en promemoria med föreslag om att BNP-indexera (i princip höja) avfallsförbränningsskatten slår också direkt mot ny planerbar produktion. ”En femtedel av kraftvärme- och värmeverken anger att de har reviderat sina investeringsplaner till följd av skatten,” skrev Skatteverket i ett sällsynt tydligt utlåtande redan i oktober.
När det gäller biobränsle finns en rad exempel från både Skåne, Västkusten och Mellansverige där företag undviker att investera i ny produktion på grund av höjd energiskatt på bioolja. Second Opinion har tidigare beskrivit hur Mälarenergi tvingas reducera elproduktionen i sitt kraftvärmeverk.
Sluta styra tekniken
Energiföretagen har tidigare visat hur elförsörjningen åläggs skatter och avgifter som jämförelsevis är ”hårdare än för andra delar av det svenska näringslivet”. Riktade styrmedel förstör dessutom teknikneutraliteten, menar Per Everhill.
– Politiken skulle må bra av att sluta styra de olika energislagen och istället prata egenskaper, vad man vill at elsystemet ska leverera av stabilitet, leveranssäkerhet och konkurrenskraft, säger Per Everhill.
– Nu börjar man istället tvärt om, ser sig blind på kraftslagen och missar diskussionen om vad elnätet behöver och vad elmarknadens aktörer faktiskt vill ha.
Få tecken på bättring
På frågan om Per Everhill, vars jobb är att sitta med påslagen marknadsradar, kan se tecken på aktuella investeringsprojekt i ny planerbar kraftproduktion i SE3 eller SE4, blir svaret nej.
– Jag känner inte till att det skulle pågå några större nya investeringsprojekt i till exempel kraftvärme i de södra elområdena, säger Per Everhill.
– Det kan finnas lokala marknader för mindre biopannor för värmeproduktion men anläggningar med en storlek som skulle kunna ha betydelse för effektbalansen tror jag inte vi ska hoppas på så som läget är.
* * *
1 Kommentar
Min åsikt är att energibolagen som finns i Södra Sverige borde sluta sig samman kring utveckling och forskning på alternativa energikällor som passar för detta områdes användare och samtidigt öka oberoendet från energi skapat utanför området. Detta görs bäst i samarbete med BTH, den högskola som har som har den profil för detta som behövs för en sådan uppgift. Själv är jag aktiv deltagare i detta arbete med ansökningar om forskningsstöd mm i det arbete som leds av Professor Henrik Ny. Dessa projekt behöver ha både finansiellt stöd och testbädd för forskningen. Jag hoppas på ett aktivt engagemang och inte enbart ett konstaterande att ingen satsning görs.