DEBATT
I Tyskland hotas flera stora havsbaserade vindkraftprojekt i Nordsjön av förseningar, omförhandlingar och i vissa fall rena avhopp från investerare, skriver energianalytikern Staffan Reveman. Nordsjöns vindkraftskris blottlägger ett grundläggande dilemma i Europas energipolitik. Den visar kollisionen mellan politiska mål, fysisk verklighet och ekonomiska begränsningar, menar han.
Det som under många år presenterats som Europas stora framtidsprojekt för fossilfri elproduktion håller nu på att utvecklas till en ekonomisk och politisk kris. I Tyskland hotas flera stora havsbaserade vindkraftsprojekt i Nordsjön av förseningar, omförhandlingar och i vissa fall rena avhopp från investerare. Det handlar inte om små justeringar, utan om investeringar värda tiotals miljarder euro och om centrala delar av den europeiska energiomställningen.
Bakgrunden är dramatisk. Länderna runt Nordsjön har gemensamt satt upp mål om cirka 300 gigawatt havsbaserad vindkraft. Tysklands andel är i dag ungefär 10 gigawatt, till 2030 ska den vara 30 gigawatt och senast 2045 omkring 70 gigawatt, vilket motsvarar tusentals enorma vindturbiner ute till havs. Men samtidigt börjar verkligheten komma ikapp de politiska ambitionerna.
Flera stora energibolag, däribland BP och TotalEnergies, vill nu dra sig ur projekt där de tidigare betalat miljardbelopp för rättigheter att bygga havsbaserad vindkraft. Bara dessa två bolag har åtagit sig betalningar på drygt 10 miljarder euro för olika havsområden i den tyska Nordsjön. Nu hävdar branschen att projekten riskerar att bli olönsamma.
Särskilt anmärkningsvärt är att BP och TotalEnergies ursprungligen ville bygga ut dessa projekt utan statliga subventioner. Det framställdes länge som ett bevis på att havsbaserad vindkraft nu var fullt marknadsmässig och kunde bära sina egna kostnader. Att samma aktörer nu vill omförhandla villkoren eller lämna projekten är därför mycket nedslående för hela den europeiska energiomställningen. Det visar hur svårt det fortfarande är att få denna typ av storskaliga och väderberoende energisystem ekonomiskt stabila utan någon form av statliga subventioner.
Förklaringarna är flera. Kostnaderna stiger snabbare än de möjliga intäkterna. Räntorna och leveranskedjorna har blivit dyrare och mer osäkra på grund av geopolitik, handelskonflikter och krig. Nätanslutningar försenas. Men krisen handlar om mer än tillfälliga problem. Den blottlägger också ett grundläggande strukturellt dilemma i Europas energipolitik.
Under många år har politiken byggt på antagandet att stora mängder väderberoende elproduktion snabbt skulle kunna byggas ut och därefter automatiskt skapa billig och någorlunda stabil elförsörjning. I praktiken visar det sig betydligt svårare. Havsbaserad vindkraft är tekniskt avancerad, kapitalkrävande och starkt beroende av omfattande nätutbyggnad. Projekten kräver dessutom mycket långa investeringshorisonter där små förändringar i räntor, materialkostnader eller elpriser snabbt kan förändra hela kalkylen.
Samtidigt finns ett annat problem som sällan diskuteras öppet: installerad effekt är inte samma sak som tillgänglig elproduktion. Produktionen varierar kraftigt beroende på väderförhållanden. Under perioder med låg vind måste andra kraftslag fortfarande bära systemet vilket kostar extra. Att det alltid blåser till havs stämmer helt enkelt inte.
Det innebär att även mycket stora investeringar i havsbaserad vindkraft inte eliminerar behovet av stabil planerbar elproduktion, reservkapacitet och massiv nätutbyggnad. Just denna systemkostnad har länge underskattats i den politiska debatten.
Nu börjar även investerarna reagera. När BP:s aktieutveckling under flera år halkade efter konkurrenternas ökade trycket från aktieägare att åter prioritera olje- och gasverksamhet framför delar av energiomställningen. Det är en viktig signal. Kapitalmarknaden accepterar inte längre automatiskt alla gröna projekt bara för att de är politiskt prioriterade.
Den tyska staten hamnar därmed i ett svårt läge. Om projekten kollapsar riskerar utbyggnaden att försenas med många år. Samtidigt växer trycket på regeringen att mildra villkoren för investerarna. Branschorganisationer kräver redan nya stödsystem.
Det väcker principiella frågor. Ska skattebetalare bära riskerna när privata investerare gjort alltför aggressiva budgivningar? Och vad händer med marknadsekonomin när staten förväntas garantera lönsamhet även i projekt där kalkylerna visat sig vara alltför optimistiska för en elproduktion som är beroende av vädret?
Nordsjöns vindkraftskris visar därför något större än bara problem inom en enskild energisektor. Den visar kollisionen mellan politiska mål, fysisk verklighet och ekonomiska begränsningar.
Energiomställningen kräver enorma mängder kapital, material, elnät och teknisk stabilitet. Men den kräver också realism. Att elektrifiera industri och transporter, försörja datacenter och uppvärmning samtidigt som stora delar av det stabila fossilfria kraftsystemet avvecklas är betydligt mer komplicerat än många politiska slogans antytt. Avvecklingen av den tyska kärnkraften gör ont, vilket det inte gärna pratas om eftersom de flesta nickade genom besluten.
Den avgörande frågan framöver blir därför inte om Europa ska ställa om sitt energisystem, utan om omställningen sker med teknisk och ekonomisk realism — eller fortsatt bygger på alltför optimistiska antaganden om hur snabbt och enkelt energisystem kan förändras. Att överlista fysiken går inte.
14 Kommentarer
14 Kommentarer
Christer Daleskog
9 juni, 2026: 8:39 f mTyskland har gigantiska 190 GW installerad effekt i vind (offshore/onshore) och sol. Ändå måste dom nästan ständigt importera utom mitt på dagen soliga dagar då dom kan ha ett ganska stort överskott.
SvaraGå in på Energy-Charts och se! Det är totalt underkännande av deras idéer om hur ett land löser sin elförsörjning. Tyvärr ser Sverige ut att vara på väg åt samma håll.
Göran Andersson
5 juni, 2026: 9:23 f mVindkraftens problem kan sammanfattas i tre punkter – och ingen av dem går att prata bort:
SvaraVindkraftverk producerar el endast när det blåser lagom. Det är fysik, inte politik.
När projektörer säger att en park “räcker till X antal villor” bygger det på installerad effekt, inte faktisk produktion. I verkligheten är siffran ca 35 % – alltså bara när det blåser lagom.
Steinbeck och Sandström har gått igenom vindkraftsbolagens egna årsredovisningar. Resultatet är entydigt: ekonomin är kroniskt svag, många bolag är i praktiken konkursmässiga, och kapitaltillskotten saknar rimlig förklaring. Ingen har visat att deras genomgångar skulle vara fel.
Det mest alarmerande är att deras slutsatser inte bara gäller Sverige, utan hela EU:s vindkraftsektor. Problemen är alltså systemiska, inte lokala.Kort sagt: vindkraften fungerar bara ibland – och ekonomin fungerar inte alls.
Lars-Göran Johansson
5 juni, 2026: 7:21 f mKris? Går det verkligen så illa för tysk offshore vindkraft som artikeln påstår? Eller är det en svartmålning?
En ökning med nästan 50 % från kvartal 1 år 2025 till kvartal 1 år 2026 tyder i alla fall på att den tyska offshore vindkraften åtminstone producerar bra.
https://www.offshore-windindustry.com/news/wind/article-7360-wind-energy-growth-in-germany-rises-by-nearly-50-percent-in-the-first-quarter-of-2026-wind-power-generation-increases-significantly
Och auktionsförfarandet, som förvisso gav noll bud i en auktionsrunda 2025, håller man i alla fall på att arbeta om.
https://www.cleanenergywire.org/factsheets/german-offshore-wind-power-output-business-and-perspectives
Vårt eget Vattenfall verkar dessutom tro på tysk offshore vindkraft och fortsätter med sina stora tyska vindkraftsinvesteringar med full kraft. (Till skillnad från i Sverige!)
https://group.vattenfall.com/press-and-media/pressreleases/2026/germanys-largest-wind-project-is-moving-to-next-step/
Och hur är det då med det det tyska produktionspriset på el? Med ett spotmarknadspris på 96,85 euro/MWh hittills i snitt för 2026 så ligger det faktiskt klart under EU´s medianvärde.
https://energy-charts.info/charts/price_average/chart.htm?l=en&c=EU&chartColumnSorting=ascending&interval=halfyear&year=2026
Så på det hela taget, och med fysikens lagar i ryggen, så ser det väl inte så schlecht ut för vare sig den tyska offshore vindkraften eller för den tyska elproduktionen i stort?
Sedan kan naturligtvis den tyska industrin, t ex bilindustrin, ändå har stora problem. Men dessa problem kan ju också beror på annat. T ex billiga kinesiska elbilar och en alltför långsam och kostsam anpassning till ny teknik från de tyska bilföretagen.
SvaraMagnus B@Lars-Göran Johansson
5 juni, 2026: 8:22 f mHål i huvudet…
SvaraMikael Johansson@Lars-Göran Johansson
7 juni, 2026: 5:24 e mBra skrivet.
I Sverige sprids mycket desinformation om just vindkraft. Spridningen ligger i Pro-ryska organisationers intressen.
NORDEX gör stora vinster varje år och ser positivt på framtiden inom vind i hela Europa.
SvaraJonny Disenfeldt@Mikael Johansson
10 juni, 2026: 6:22 f mHade tyskland behållit sin kärnkraft hade de inte varit beroende av rysk gas för att stötta sin intermittenta väderberoende vindkraft.
Pro-ryska intressen ser nog gärna att det fortsätter på det viset…
Den tidigare tyske förbundskanslern Gerhard Schröder (SPD) är mest känd för att ha initierat den tyska kärnkraftsavvecklingen (kallad Energiewende) år 2002. Hans röd-gröna regering beslutade att landets samtliga kärnkraftverk skulle stängas ner.
Som förbundskansler var Gerhard Schröder en stark förespråkare för Nord Stream 1- rörledningsprojektet, som planerade att leverera rysk gas direkt till Tyskland och därigenom kringgå transitländer. År 2005 undertecknade den ryske presidenten Vladimir Putins vän Schroeder hastigt avtalet precis när han skulle lämna det kontor han hade röstats ut från några dagar tidigare. Inom några veckor började han själv övervaka projektets genomförande och ledde Nord Stream AG:s aktieägarkommitté.
Strax efter att ha avgått som finansminister accepterade Schröder Gazproms nominering till posten
År 2016 bytte Schröder till att bli chef för Nord Stream 2 , en utbyggnad av den ursprungliga rörledningen där Gazprom är ensam aktieägare.som ordförande för aktieägarkommittén i Nord Stream
År 2017 nominerade Ryssland Schröder till att även vara oberoende styrelseledamot i dess största oljeproducent, Rosneft .AG
.. …
I maj 2026 föreslog Rysslands president Vladimir Putin enligt uppgift den tidigare tyska förbundskanslern Gerhard Schröder som en möjlig mellanhand i framtida förhandlingar relaterade till den ryska invasionen av Ukraina . [ 146 ] [ 147 ] Europeiska unionens tjänstemän avvisade förslaget och hänvisade till Schröders långvariga politiska och ekonomiska band till Kreml ,
— —
Schröder har senare blivit starkt kritiserad för beslutet och sin nära koppling till ryska energibolag, där kritiker menar att avvecklingen gjorde Tyskland helt beroende av rysk gas.
SvaraH J P
4 juni, 2026: 8:15 e mI Sverige har kostnaden för SvKs stamnät ökat från 2 miljarder 1999 i dagens penningvärde 6 miljarder till 25 miljarder 2025.
Det gamla stamnätet klarade att leverera 150 TWh el till hela Sveriges befolkning till ett elpris och 7 TWh Elexport utan flaskhals avgifter inom Sverige för 16-19 miljarder extra per år pga överfullt i stamnätet större delen av året (överfullt=diff i elpriset mellan elområdena)
Stamnätet kostar med andra ord mer än 32 miljarder mer i dagens penningvärde.
Utgår vi från 80 öre/kWh för ny kärnkrafts el kan vi köpa 40 TWh per år eller fyra nya stora kärnkraftverk eller 30% av Sveriges nuvarande elförbrukning och skänka den elen till Sveriges befolkning istället för att betala dyr överföring.
Alternativt SvKs 10 års planer för att bygga bort flaskhalsar inom Sverige är att bygga ytterligare 200 mil kraftledningar och konstgjord stabilitet till stamnätet för att öka överföringskapacitet till SE3 och SE4 med 3200 MW, kostnads beräknas till 215 miljarder i 2025 års penningvärde.
OBS detta ökar mängden vi kan överföra med 3200 MW.
Just nu pga av att Ringhals endast har ett halvt kärnkraftverk av två i drift och Oskarshamn 3 är på service har SvK av säkerhetsskäl sänkt elförbrukningen till SE3 med 2900 MW.
TSO har vi princip stängt överföringen SE3-NO
Finland byggde ett katastrofalt dyrt kärnkraftverk Olkiluoto 3 1600 MW kostade 110 miljarder i 2023 års penningvärde och ökade överföringen i Finlands stamnät så man bekostade Eurora ledningen SE1-FI norra och kan nu köpa 800 ME billig SE1 el och överföringa det i befintliga kraftledningar.
Så Finland fick 1600 MW el och 800 MW mer överföring för 110 miljarder.
Då borde Sverige klara att bygga två stora kärnkraftverk 3200 MW och öka överföringskapacitet med 1600 MW för 220 miljarder.
Bevisligen kostar det 32-38 miljarder extra per år att lägga ner 4040 MW kärnkraft i ökade kostnader för Stamnätet.
SvaraOch minst 26 plus 10 år att bygga bort problemet vi inte hade innan nedläggningen.
Daniel Svensson@H J P
5 juni, 2026: 9:30 f mFör de första byggdes Finlands kärnkraft ifrån beslut lagda för över 15 år sedan, påbörjade för över 10 år sedan vid lån utan ränta osv, finns inte en siffra som går att jämföra med dagens inflation, ränta och kostnad för något liknande, den har sannolikt som de mesta minst dubblats sedan deras satsning. Men de har även något annat gjort i flera steg sedan dess.
System med solpaneler hade vi tills 2017 lyckats skrapa ihop runt 15.700 totalt, 2022 lades de till +56.000 system, 2023 lyckades vi passera 100.000 nya tillagda på ett år, sen lyckades man via åtgärder stoppa upp detta till 2024, med inte ens hälften.
Men vi har ett problem här, närmare en miljon har snart så att säga kopplat ifrån sig ifrån ekonomin att behöva lägga hela räkningen till detta, då kan inte resten av byråkratin fortsätta att bygga ut, anställa och vara större mellanhänder i samtliga steg. Alla vill fortfarande ha en del av kakan, trots rejält minskade intäkter för resterande och den trenden kommer fortsätta i en och samma riktning i årtionden framåt..
Dagens paneler håller i minst 50-70 år, om vi tillför +50.000 system årligen har vi snart ett per man i riket innan de börjar plocka ner de första. En utveckling ingen verkar vilja se alls.
Nästa steg, man kanske börjar använda elbilar, el lastbilar, Megapacks osv som implementeras över hela Europa nu som fysiska batterier att balansera mot nätet, något Tesla gjort i USA i över 10 år nu. Händer de så ändras allt gällande prissättningen.
Å detta sker redan i mindre skala i Tyskland idag, de har passerat 2 miljoner sk balkong system, små växelriktare med några paneler som balanserar bort tyskarnas peakar. Baserade på 48V batterier, inget icke dödlig lågspänning, ni vet de där systemen Sverige förbjöd för att de är för skadligt, trots att tiotals miljoner system är igång världen över så kan man inte visa på ett dödsfall ännu, men farligt är de nog, iaf för ekonomin..
De kräver ingen förmedlings tjänst som oss som mellanhand för att sälja, å de flesta med dessa paket som ser sin användning i realtid anpassar sig mot solen och "gratis" användning för dom själva. Batterierna håller oftast 2-10 kwh och gör så att användningen de dyraste timmarna balanseras bort, vem får betala för deras miljardbesparing per månad tro, jo resterande på nätet såklart.
När jag va i England för +15 år sedan såldes små Solanläggningar på IKEA, något som aldrig kom vidare inom EU konstigt nog, undrar varför. Vattenfall har för oss ändrat förutsättningarna, låtit media hålla oss i en bubbla och aldrig tagit upp grannarnas påhitt på området.
I Tyskland har de 3 fas direkt ur växelrikatar/batteri paketen sedan +10 år tillbaka nu, subventionerade med EU medel för billigt inköp osv. Både Bluetti, Ecoflow, Anker, Growatt mfl har de som hemma paket för hushåll, som klarar dagens 11.5kw ut för att kunna fullt ut balansera mot nätet.
Så våra förutsättningar att sälja el kommer helt enkelt minska årligen då hela Europa satsar hårdare än vad vi gör på området. Vissa andra har dubbla utbyggnaden av paneler mot oss just nu och de kommer fortsätta.
Vi har Teslas nya Megapacks som står med i Elons nya Masterplan, ska hamna 20.000 kwh lagring vid varje station till en växelriktare, 4 st 5 Mwh containrar som kan ansluta upp till +20.000 solpaneler direkt till dessa. De kan då ladda tex bilar via direkt flöde ifrån solen utan batteriernas påverkan eller slitage. Väldigt mycket ändras då i frågan om mängd spänning på ledningarna när dessa står lokalt i snart varje mindre by/stad i Europa. Då ofta 3-5 såna paket kunde drivit hela stället i några timmar vid behov.
Sen är bilarna egentligen för många nästan en veckas användning som redan står i garaget. Där kan väldigt många i nästa steg koppla ifrån, speciellt när första elbilen är dags att byta, å ju fler som gör de, ju högre kostnad för de övriga som är kvar på nätet.
Man beskriver alltid de påkopplade till nätet anläggningarna när man publicerar hur många solpaket vi har, de som placeras off-grid pratas sällan om. Om +10.000 större företag, gårdar osv valt att istället koppla ifrån årligen så är de intäkter som nu då inte kommer in. Å fler kommer göra de dagligen följande årtionde..
Idag får en svensk under en livstid lägga runt 500.000 kr för att bara kunna vara uppkopplad till nätet med den fasta avgiften, detta utan en ända kwh och med minsta 16A säkringen. Är rätt skrämmande hur långt vi låtit de gå.
Snacka om att man faktiskt gör slavar till sitt egna system, för bara 25-35 år sedan va elen nästan gratis, vi använde dubbelt så mycket per capita och trots alla inbesparingar blir de månadsvis dyrare och dyrare.
Handlar bara om ett politisk haveri, vi brukade inte låta dom styra och ställa som de vill, idag är hälften mutpengar för att hålla resten flytande.
Är därför jag ser de som vansinne att ens ta upp kärnkraft igen, undrar om inte telefonkioskerna höll bättre än mobiler ändå, kanske dags å ställa en i varje gathörn igen, eller va inte 4 färgs faxarna minst lika bra som en dator.
Norge med +100.000 Teslor redan har ju bara där +6.000.000 kwh som nattetid kunde balanserat mot deras nät och tagit hand om miljarder kwh i spill årligen som ligger som överskott, de vi har och vaskar dagligen, flera TWh per år här är de som inte används på vårt när, de ständiga stora överskottet.
I Texas via Teslas VPP(Virtual Power Plant) har de länkat tusentals väggbatterier att skicka pulserna samtidigt, de kan alltså få en puls överskridande den ett kärnkraftverk kan skicka med råge även med små lokala riktare när de är länkade ihop online.
Så tyvärr med de stenålders prat vi har på området så lär vi gå i graven framöver som sämst på att hänga med av alla. De är Sverige idag.
Södra Tyskland, Norra Italien, Frankrike, Spanien, Portugal, mfl har solpanels parker större än de kärnkraftverk vi pratar om enskilt på gång, nyligen startade Tyskland upp ett nära Munchen, då detta sitter ihop i samma system tar de direkt vår vinst via dessa och vem ska vi lämpa kostnaderna på då tro, jo de vi har gjort nu i flera omgångar, vår egna befolkning igen såklart..
Så elproduktion, distribution, omsättning, kostnad per kWh osv borde skapas för enhetlighet mellan länderna, inte enskilt. Vi borde ha stenkoll på alla andras satsningar långt i förväg och inte drömma oss bort som att vi va fristående.
Snart kommer Schweiz "evighets batterier" igång fullt ut, Europas största satsning på flödes batterier med vanadium, kan sänka priset enormt för mellersta Europa. För de själva kan de via det driva hela landet under nästan ett dygn i ren lagringskapacitet och batterierna med flytande, cirkulerande elektrolyt slits inte på något vis, är testade i Kina nu i över 10 år utan någon form av förlust alls.
Servrar har börjat i rymden, vilket helt slår ut behovet för oss på marken, de har tillgång till solkraft dygnet runt utan batterier på den höjden de skickas till, kan kyla via den mörka sidan, är funktionella idag och är igång där uppe som fungerande koncept uppskjutet av SpaceX för bara någon månad sedan, ska alltså nu bara skalas upp. 0 anställda, 0 underhåll, 0 driftskostnader, extremt hög kommunikation via lasrar till befintligt Starlink nätverk.
Varför ta upp servrar, Jo för de va vad som fick Sverige att dela oss i 4 delar, man hade avtal med Facebook om servrarna i Luleå. När de löpte ut och man tog bort subventioner tog de bara veckor innan detta kom på förslag och man snabbt genomförde vår förändring. Annars hade nog FaceBook kunnat byta land då de placerat sig så nära Finland som de gjorde i Luleå så något var man tvungna att erbjuda för att få ha kvar dom.
Ser ingen ljus framtid i vårt system så enklaste för mig är att så länge vi fortfarande kan, koppla ifrån. Kanske hade låtit de bara på nätet om man inte ändrat till 4 mätpunkter i timmen, växelriktare är byggda för att klara ett visst antal av och påslag då de tar stryk att gå ifrån varmt till kallt och fram och tillbaka.
4 delar per timme ger 4 gånger mer data på tiotals miljoner punkter som också måste hanteras, skapar mer incitament för fusk, konstiga dealer och hemmasnickrade avtal fram och tillbaka och sliter ut riktarna på ungefär halva tiden de är designade för, ett enkelt offgrid system får aldrig de problemen.
Ser att landet som stort faller isär här.. vi delas och leks med löpande. Inget annat EU land har ens 2 uppdelningar gällande el, trots att flera är lika stora eller större än oss. Vi testar 4, för att se hur långt vi kan böja oss.. i nästa skede tycker skåningarna att vill inte norrlänningar hjälpa oss, så varför hjälper vi dom.
Slutar kanske att subventionera maten uppåt, varför samma pris på ICA i Malmö som i Kiruna, ska elen kosta olika så borde ju även maten göra de, idag dyrt med transporter, de borde de ju få betala själva.. alltså ner 25-35% i Skåne och upp 35-45% i Norrland, så kan man leka i all evighet, men är ju då tyvärr inte ett enhetligt land längre.
Å nu när vi är inne på 2-3 året med de, är vi en modell andra ska kopiera nu då, eller ska de bara va vi, vad gjordes de hela för. Ingen ifrågasätter nånting på något plan, så svenskt de kan bli. Speciellt då detta är EU som ställt som krav, när deras motto är fri handel, fria gränser, som efter ett land haft de fritt i +100 år sätter 4 nya gränser. Väldigt liten logik i denna helhet.
Men solpanelerna, vinden, bilarna, mellanlagring osv gör att nästan hela behovet inom något årtionde försvinner av kärnkraft, jag tror de blir nästan svårt att få ekonomi i vattenkraften, alltså är 80 öre per kWh garanti en vansinnig satsning just nu.. men lär ju därför göras ändå såklart och skönt om man kan slippa va del av hela de ologiska systemet.
SvaraAndré Nilsson
4 juni, 2026: 3:52 e mDe har varit kris i denna sektor i över 10 års tid, men eftersom de ännu finns stora politiska och ekonomiskpolitiska incitament att överinvestera i en redan överinvesterad sektor så kommer överinvesteringarna att fortsätta då det är någon annans problem (som tysk industris) att få betala vad överinvesteringarna kostar.
SvaraPer Arne
4 juni, 2026: 3:06 e mKatastrof men dom tror gud är på deras sida
SvaraKjell Eriksson
4 juni, 2026: 7:11 f mJag skulle gärna se ett ingående samtal mellan Staffan Reveman och professor Tomas Kåberger. I kraft av sin titel är ju Kåberger troligen en person som får mindre vetande personer att tro på honom.
SvaraKåberger har lagt in en artikel i e-tidningen Kvartal där han talar varmt om vind- och solkraft trots erfarenheter från det tyska upplägget, die Energiewende.
Min bedömning är att Kåberger inte är trovärdig. Det är som Staffan säger, att överlista fysiken går inte.
Mats Weinesson@Kjell Eriksson
5 juni, 2026: 7:52 f mÄr det någon i sammanhanget som är trovärdig är det Kåberger. Att påstå någonting annat är inte trovärdigt. Han presenterar fakta som till synes för många i fakenewsvärlden har svårt för. I en överskottssituation åker priser ner och det finns för oss producenter inget skyddsnät. Att då som regering med stalinistisk planekonomi gå ut och garantera kärnkraft 80 öre/kwh i 40 år dödar alla initiativ till investering på en öppen marknad. Men det verkar som att alla som kramar kärnkraft inte har några problem med det. Tidigare stod Borgligheten på företagarnas sida. Nu har man tydligen konverterat till stalinistisk planekonomi.
SvaraKjell Eriksson@Mats Weinesson
6 juni, 2026: 8:48 e mMats, Hur ser du på de förhållanden rörande elproduktion och distribution i Tyskland? Specifikt tänker jag på upplägget die Energiewende.
SvaraJonny Disenfeldt@Mats Weinesson
10 juni, 2026: 6:27 f mKåberger som kallat de som vill bygga mer kärnkraft för "hänsynslösa egoister" …… väldigt balanserat …
Svara