Hubbar redan på plats i grannländerna

Hubbar redan på plats i grannländerna

Hantering av stordata ökar pressen på mindre nätbolag. Nya marknadsmodeller kräver spetskompetens och avancerad systemkunskap som inte alla elnät alltid har. – Det är bra att nyttan och säkerheten kring elmarknadshubben lyfts upp, tycker Catarina Nauclér på Fortum.

– Det blir svårt att släcka Stockholm genom att hacka hubben, säger Catarina Nauclér i en kommentar till att elmarknadshubben ofta nämns i samma andetag som nationella cyberangrepp och nedsläckningen av Ukrainas elnät.

Läs också intervjun med Björn Berg som är kritisk mot hubben.

Den som i framtiden mot förmodan klarar att bryta sig in i den planerade hubben lär istället hitta mängder av förbruknings- och kunddata utan större risk för rikets säkerhet.

Catarina Nauclér är chef för forskning och innovation på Fortum i Sverige där digitalisering och hantering av stora datamängder ofta är på agendan. Hon känner sig dock inte igen i den alternativa framtidsbilden av en havererad infrastruktur med en hackad hubb och ständigt ifrågasatt personlig integritet.

– Elmarknadshubben och driften av elnätet baseras på helt olika it-system. En hubb är en administrativ databas med information om elkunders anläggningar och konsumtion och är inte uppkopplad mot driften av elnätet i realtid, säger Catarina Nauclér.

Omtvistad risknivå
Att Sverige tar lång tid på sig har varken med teknologin eller marknaden att göra, men att hubben för länge sedan integrerades i arbetet för enklare fakturering och därigenom kopplades ihop med den omstridda elhandlarcentriska modellen.

Säkerheten blev efterhand ett allt större tema, nu senast formulerat som betydande risker för Sverige. Efter den första rapporten har emellertid flera instanser påvisat att cybersäkerhet och personlig integritet kan hanteras på ett säkert sätt, påpekar Catarina Nauclér.

– Oavsett marknadsmodell så är det synd att en gemensam datahubb för en mer effektiv hantering förknippas med cyberattacker och rikets säkerhet, säger Catarina Nauclér.

Ett nordiskt projekt
Det som kan försvinna i den svenska debatten är att elmarknadshubben ursprungligen är ett nordiskt projekt. När Svenska kraftnät fick regeringens hubbuppdrag 2015 hade Nordens energiministrar pratat om nya samverkande datahubbar sedan slutet på 1990-talet.

Syftet var att fläta samman den nordiska slutkundsmarknaden med nya tjänster. Samtidigt skulle stordrift av förädlade mätvärden ge en rad nationella nyttor. I Sverige kom dock arbetet med marknadsmodellen att präglas av efterdyningarna efter orkanen Gudrun 2005, det efterföljande elupproret och bråket kring de då ofta obegripliga fakturorna. Det satte hela elmarknadsprocessen under starkt politisk press.

I andra länder har det gått smidigare och Danmark har haft elmarknadshubb sedan 2013, Norge sedan 2019. Den finska hubben är på väg att implementeras utan större diskussion och både Tyskland och andra europeiska länder har elmarknadshubbar.

Integritet och nytta
– Elmarknadshubbar ser vi i flertalet länder omkring oss. I någon form kommer det också att upprättas en i Sverige, tror Catarina Nauclér – även om Svenska kraftnät nu har pausat arbetet i väntan på rätt regelverk.

Det innebär att debatten även fortsättningsvis kommer att bestå av många tekniska och juridiska komplexa diskussioner, inte minst kring integritet och personuppgiftsskydd. Uppsamlade mätvärden kan till exempel bilda mönster och visa detaljer i förbrukningen, men det är information som också kunden själv har tillgång till och kan göra nytta av.

Kunden och EU styr
– Det går att se hur ofta folk är hemma och se förändringar i beteendemönster, särskilt när allt fler nu får timmätning, säger Catarina Nauclér.

– Jag har själv verifierat hantverkares arbetstid genom att se hur elförbrukningen ökade under vissa timmar.

En elmarknadshubb kommer däremot inte att kunna styra elmätarna, något regelverken sätter stopp för. Stordatasäkerhet är idag mer en fråga om lagar och regler än vad som är tekniskt möjligt, menar Catarina Nauclér. Alla europeiska marknadshubbar byggs upp med utgångspunkt i GDPR och EU:s dataskyddsförordning.

Känslan av obehag
En elmarknadshubb är på så vis inte unik i sin utformning. Aggregering av stordata finns i många sektorer, till exempel inom bank och finans, även om just den svenska elmarknadshubben lär bli en av Sveriges största databaser.

Rent praktiskt ska hubben skötas av Svenska kraftnät som påpekar att den inte har mycket att göra med säkerheten i elnäten. I hubbdebatten förekommer dessutom en hel del ”missuppfattningar eller rena faktafel”, menar Svenska kraftnät.

Samtidigt upplever delar av nätbranschen obehag med att elmarknadshubben i framtiden troligtvis kommer att lagra elkunders personuppgifter på̊ en plattform som nätbolagen inte själva har rådighet över. Det är en oro man givetvis måste ta på allvar, menar Catarina Nauclér.

Stordata kräver nätstöd
Lösningen är bland annat bättre information från myndigheter och branschen. De mindre elnätens behov för kompetensstöd har dock hamnat i hubbdebattens skugga. Rapporter från bland annat Power Circle och Pöyry har visat att nätbolags ibland återhållsamma implementering av smart teknik inte beror på ointresse men på resursbrist.

Det har skapat en närmast tvehövdad sektor där vissa svenska elnätsprojekt ligger i världstoppen med internationell spetskompetens, samtidigt som lokalnätet nästgårds saknar resurser till grundläggande digital uppgradering. Få ekonomiska incitament och ostrukturerad kunskapsförmedling blir ett hinder för smarta teknikinvesteringar.

Elkunden i centrum
Under 2021 lär regeringen göra ett nytt försök och återkomma med en proposition till stöd för en ny svensk elmarknadshubb. Enligt Svenska kraftnät kan den vara i drift tidigast 2024, då troligtvis utan den elhandlarcentriska modellen. Catarina Nauclér hoppas att man istället låter en kundcentrisk modell växa fram.

– Om vi ska få till en elmarknad där kunder verkligen får egen makt då är en kundcentrisk marknadsmodell vägen att gå, säger Catarina Nauclér.

Oavsett modell så kommer säkerheten i en elmarknadshubb att vara en professionell självklarhet, påpekar hon. Nya sofistikerade säkerhetsmetoder utvecklas hela tiden.

– Vi ser också att både mindre elnätsbolag och hela energibranschen ständigt blir bättre på säkerhetsfrågor. Jag hoppas att vi inte behöver begränsa nyttan med nya marknadsmodeller på grund av oron av cyberangrepp, säger Catarina Nauclér.

 

* * *

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet