Hubb och fakturor olika frågor

Hubb och fakturor olika frågor

I Norge är elhubben redan igång. Elmarknadens utveckling blockeras istället av frågan om antal fakturor. Energibranschens problem är att elhandlarcentrisk modell inte införs snabbt nog. – Både vi och kunderna är positiva, säger Lars Ragnar Solberg på Energi Norge.

Elhandlarcentrisk modell dröjer, till bekymmer för den norska elbranschen. Efter alla år i byråkratisk långbänk finns det i Norge fortfarande ingen konkret tidplan for införandet av obligatorisk samfakturering.

Foto: Göteborg Energi.

– Det bekymrar oss. Slutkunderna önskar en ordning med endast en räkning, och branschen vill se en ny marknadsmodell med en gemensam faktura, säger en näringspolitisk rådgivare i den norska elbranschens branschförening Energi Norge.

Den norska regulatorn NVE:s utdragna procedurer har man mindre förståelse för. Nu vill NVE utreda ännu en gång, något Lars Ragnar Solberg ställer sig mycket frågande till.

– Huvudpoängen med en leverantörcentrisk modell är att konkurrensvillkoren i branschen kommer att förbättras och att elkunderna önskar det. Gemensam fakturering kan innebära en mer effektiv och smidig elmarknad, säger Lars Ragnar Solberg.

Hubben avlastar
Energi Norge är däremot nöjd med att den norska hubben Elhub har kommit igång efter flera års förberedelser. I Norge finns nämligen en fungerande hubb men ingen tidplan för införande av gemensam faktura.

I Sverige har man istället en tidplan, men ingen hubb. Energimarknadsinspektionens förslag är att en elhandlarcentrisk modell ska vara i drift från 2021 och då inkludera en hubb för alla transaktioner, affärer och mätvärden på den svenska elmarknaden. Svenska kraftnät har ansvaret för utvecklandet av Elmarknadshubben.

Hubb och fakturor är två helt olika utvecklingsspår, men de hör samtidigt mycket nära ihop. I Norge har Elhub visat sig avlasta nätföretagen och elleverantörerna från resurskrävande vardagsuppgifter. Hubben har också hand om kalkyler och avräkningar för andra marknadsprocesser som reglermarknaden och elcertifikaten.

Överens om målet
I Norge råder närmast konsensus runt de stora dragen för en ny elhandlarcentrisk marknadsmodell. Det är vägen dit man har olika synpunkter på. Enligt Lars Ragnar Solberg behövs några juridiska klargöranden, och mindre bolag kan inledningsvis behöva ta sig förbi ”ekonomiska barriärer” då kostnaden kan vara större än nyttan.

– Men själva principen om en gemensam faktura har det länge funnits bred enighet runt i Norge, säger Lars Ragnar Solberg.

Lars Ragnar Solberg

Hubbens it-säkerhet och integritetsskydd sköts av stamnätsoperatören Statnett. Enligt Lars Ragnar Solberg finns det givetvis it-utmaningar men överlag är branschen positiv. Digitala hubbar finns i många sammanhang och är inget unikt för elsektorn.

Inte heller de mindre lokalnätens förening Distriktsenergi har drivit någon stark opinion mot gemensam faktura men mest varit upptagen av sådant som berör bankgarantier, kreditrisk och vad som händer om en elhandlare går konkurs.

Ju längre ut mot slutkunden man kommer ju fler oroliga situationer kan man dock tänka sig, menar Alf Vee Midtun i föreningens marknadsutskott. Han ser flera utmaningar när all kommunikation ska gå via elhandlaren.

– Jag tror det kan bli problem om det blir elavbrott. Då blir det inte mycket hjälp att få från elhandlaren så länge nätbolaget sitter med lösningen, säger Alf Vee Midtun till Distriktsenergi.no.

Historien om elmätarna
Att Norge har kunnat starta sin Elhub flera år före Sverige hör också ihop med utvecklingen av smarta elmätare. Där har Norge och Sverige länge legat i otakt, en utveckling som sträcker sig 12–15 år tillbaka. På grund av ett då världsunikt krav på månadsavläsning skruvade svenska elnätsägare upp den första generationen smarta elmätare under åren fram till 2009.

Mycket av automationstekniken kom från Sydkorea och – Norge. Den norska oljebranschen hade sedan 1970-talet legat långt framme med industriell automatisering och stordatahantering, och flera norska mjukvaruutvecklare kastade sig nu in på den svenska elmätarmarknaden.

Den norska elbranschen tog det betydligt lugnare och inväntade teknikutvecklingen i det svenska elnätet, som i princip blev ett stort globalt pilotprojekt.

Halvsmarta pilotmätare
2011 beslöt den norska regeringen att alla elmätare skulle få nya supersmarta funktioner senast 2018. Att man också skulle ha en hubb var nästan en självklarhet. Via Elhub och realtidsmätning kan 2,9 miljoner norska elkunder idag få timbaserat spotpris på elräkningen.

Samtidigt som norsk automatiserad elmätning gick i mål beslöt Sveriges regering i juni 2018 att också svenska elmätare måste uppgraderas. Den första generationens mätarsystem har kroknat och pilotmätare förlorat sin intelligens allt efter som omgivningens digitala förmåga ständigt har ökat.

Före 2025 ska därför hela Sveriges mätarbestånd vara utbytt enligt nya funktionskrav. Under tiden får lokalnäten överleva med det de har. Hubben har mest blivit en ”akademisk” fråga för speciellt intresserade. Den får ingen storskalig relevans innan elmätarsystemet har uppgraderats.

Svensk och norsk fakturering
Också när det gäller hur man fakturerar skiljer sig Norge och Sverige åt, även om det till det yttre handlar om samma sak – att alla elkunder i framtiden ska få el och nätavgift på samma räkning utskickat av elhandlaren. I Norge får emellertid många elkunder redan allt på samma faktura – utskickat av elnätsföretaget.

Lokala nätbolag har sedan urminnes tider erbjudit gemensam fakturering för både elhandel och nät till sina egna lokala elkunder. Det innebär att oberoende elleverantörer som vill in på den lokala marknaden får svårt att konkurrera på lika villkor.

– Ur konkurrenssynpunkt blir det en fördel för de lokala elbolagen. Lokala kunder väljer för enkelhets skull att stanna kvar hos elhandlaren i hemkommunen, för då får de el och nätavgift på samma faktura, säger Lars Ragnar Solberg.

Elnäten samfakturerar
I Norge blir kravet på gemensam faktura för alla därmed ett tungt konkurrensargument för en mer rättvis marknad, något som inte är lika enkelt att se i Sverige. Därför förenklas ibland den svenska debatten till att enbart gälla elkundens förmåga att ta hand om dessa två räkningar.

I Sverige får alla elkunder två fakturor, något EU:s direktiv om åtskillnad mellan elhandel och distribution kräver. Även från lokala energiföretag kommer det två fakturor – en från koncernens nätbolag och en från elhandelsbolaget i rummet bredvid. I Norge, där lokala elnätsföretag länge har skickat ut gemensam faktura, har fakturadebatten varit en tyngre marknadsdebatt.

För att komma åt problemet och samtidigt ”träna marknaden” inför en mer genomgripande elhandlarcentrisk modell lanserade NVE den frivilliga pilotmodellen Gjennomfakturering 2016, en ordning som har satt både nätägarna och elhandlarna på prov.

En miljon har testat
Ordningen innebär samtidigt att nätbolag som erbjuder gemensam fakturering till egna lokala kunder även måste erbjuda liknande fakturering till andra elleverantörer i samma nät. Kravet är också att elnätsföretaget skulle lämna ifrån sig faktureringen till elhandlaren, som istället skulle fakturera nätavgiften.

Det är dock upp till elhandlaren om man vill erbjuda den tjänsten och det finns de som väljer att inte göra det. Hittills har ordningen fungerat bra för 1,5 miljoner norske elkunder, huvudsakligen tillhörande de största elbolagen.

– Projektet har gett stor erfarenhet och ett nyttigt fokus på kvalitet. Vi vet idag var problemen finns och varför enskilda leverantörer väljer att inte samfakturera. Branschaktörerna behöver förutsägbarhet på vägen vidare, det är avgörande för en välfungerande slutkundsmarknad, säger Lars Ragnar Solberg.

 

* * *

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet