“Hubben gårdagens energimarknadstänk”

“Hubben gårdagens energimarknadstänk”

Enligt Björn Berg på Ngenic har elmarknadshubben fastnat i gamla spår. Framtidens datahantering kommer ske närmare slutkunden i ett decentraliserat och automatiserat informationssystem med varje nätbolag som nav. – Säkerheten är en felställd icke-fråga, säger Björn Berg.

– Bygg gärna en elmarknadshubb men inte med argumenten att det är tjänsteföretagen tillsammans med slutkunderna som har nytta av den för det stämmer inte, säger Björn Berg, vd i energiteknikföretaget Ngenic som levererar tjänsteprodukter i hela energisystemet, från smarta hem till aggregering och laststyrning i elnäten.

Läs också intervjun med Catarina Nauclér som menar att hubben behövs.

Debatten kring elnätens it-infrastruktur måste upp på en mer professionell nivå där andra sektorer redan befinner sig, menar Björn Berg.

– Att jobba med dålig upplösning på mätdata ett dygn efter själva elförbrukningen hjälper ingen i utvecklingen av morgondagens energimarknad. Därför har vi ingen nytta av hubben. Den är för långsam, har för dålig upplösning och innehåller inte den information vi behöver.

Nya förutsättningar
Idén med en elmarknadshubb bygger på att det finns nyttor, samordning och effektivitet när alla rådata ligger på samma ställe. Förutsättningarna har emellertid ändrats under årens gång, menar Björn Berg. Det gäller både teknik, marknadsdesign och affärsmodeller.

– För at vi ska kunna leverera tjänster som prediktioner och prognoser som bland annat löser kapacitetsutmaningar måste vi jobba i realtid, säger Björn Berg.

– Vi lyssnar och agerar på själva dataströmmarna, som är elkundernas data direkt från elmätarna. Det betyder att vi använder informationen innan den går in i en databas.

Regeringen och Svk
Björn Berg är skeptisk till regeringens plan att driftsätta en ny elmarknadsmodell ”inom en snar framtid” trots tecken på att både teknologi och affärsmodell halkar efter. Hubb vill man oavsett ha. Under 2021 ska regeringen återkomma med förslag till ny reglering och först när hubben är i drift kommer besked ”om och hur reformen med en elhandlarcentrisk modell ska tas vidare”, enligt höstens budgetproposition.

Svenska kraftnät har pausat arbetet med elmarknadshubben i väntan på tydligare besked. Samtidigt vill myndigheten själv förtydliga utåt samhället att nyttor och effekter från en hubb inte kan realiseras ”per automatik”. Det ansvaret vilar på aktörerna själva då hubben endast ”ska ses just som en möjliggörare”.

Behöver mer analys
Enligt Björn Berg visar ovanstående att det fortfarande inte finns tydliga syften med och ansvar kring elmarknadshubben. Det kan omöjligt vara bra om regeringen driftsätter hubben innan man har klargjort nyttan utifrån dagens teknik- och marknadsförutsättningar, menar han.

Som i en brasklapp påpekar också Svenska kraftnät att uppdelningen av hubben och marknadsmodellen ”behöver analyseras vidare”.

I Sverige blev elmarknadshubben för drygt tio år sedan en del av den elhandlarcentriska marknadsmodellen, ofta med argumentet att elkunden nu endast skulle få en faktura i stället för två. Kravet härstammade från elupproret efter orkanen Gudrun då stora delar av det svenska elnätet slogs sönder. Ett stort politiskt tryck resulterade i lagen om elavbrottsersättning – och kravet på nya begripliga fakturor. Av byråkratiska och regulatoriska orsaker drog arbetet med hubben ut i långbänk till där man står idag.

Stressas av Norden
Idén om en elmarknadshubb föddes emellertid ursprungligen för drygt femton år sedan av de nordiska regulatorerna i NordREG. Syftet var att skapa ett praktiskt dataverktyg som skulle underlätta en nordisk slutkundsmarknad, ett politiskt mål Norden sedan dess har övergett. Konceptet med grosshandel av mätdata skulle bli elbranschens svar på centrallager med effektivare marknad för elhandlare och tjänsteleverantörer.

Att man i Danmark, Norge och snart Finland idag redan är igång med sina hubbar får inte stressa fram en svensk hubb, menar Björn Berg.

– Jag köper inte argumentet att Sverige måste bygga en hubb därför att de andra nordiska länderna har gjort det. Ett fel blir inte mer rätt därför att fler gör samma fel, säger Björn Berg.

Sågad säkerhetsanalys
I början inspirerades det nya elmarknadskonceptet av teknikutvecklingen runt smarta elmätare som började rullas ut från 2003 och framåt. I Sverige sporrades marknadsdebatten av att regeringen från 2009 krävde fjärravläsning av elmätare, som i praktiken betydde digital smarthet. Efterhand blev NordREG:s tekniska systembeskrivningar också allt mer konkreta.

2013 fick Energimarknadsinspektionen (Ei) regeringens uppdrag att utreda marknad och hubb. 2017 publicerade man en rapport med förslag till lagändring – vars säkerhetsanalys av hubben omedelbart avskrevs av Försvarsmakten. Sedan dess har det nu flera år gamla yttrandet om ”rikets säkerhet” hängt över riksdagens hubbdebatt, nu senast formulerat av Mattias Bäckström Johansson (SD) i en fråga till energiministern.

Politisk urspårning
– Därmed spårar debatten ur, igen. It-säkerheten blommar ständigt upp i nya debatter med gamla argument, säger Björn Berg.

– Hubbens datasäkerhet borde vara en politisk icke-fråga men som hela tiden tar fokus från det vi egentligen bör diskutera, säger Björn Berg. Och det är att en elmarknadshubb som byggs upp efter gamla förutsättningar inte löser slutkundernas och tjänsteleverantörernas gemensamma informations- eller databehov, så att vi tillsammans kan hantera utmaningarna med energiomställningen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

– Säkerhet handlar om att utföra relevanta analyser som man formulerar professionellt, något som inte gjordes i kontakten med Försvarsmakten och som vi måste dras med flera år senare.

Kan inte hjälpa elnäten
Istället blir hubben ett hinder i kontakten med slutkunden, menar Björn Berg. Nu håller elbranschen på att implementera den andra generationens smarta elmätare som ska vara klar med timmätning 2023 och därefter kommer man att gå ner till 15-minutersmätning.

– Inte ens det kommer att räcka för elnätens framtida tjänsteleverantörer. Ngenic använder redan 5-minutersvärden, ibland helt ner till 30-sekundersvärden och 5-sekundersvärden. Det finns ingen fysisk storhubb som kan hjälpa elnäten med den utvecklingen, säger Björn Berg.

Databaser kan istället användas som ”pausrum” för eftertanke och reflektion, en plats där algoritmer och metoder kan tränas och förbättras. Det är där den artificiella intelligensen skapas.

Ute hos kunden
Långt därifrån, ytterst ute hos elkunden, finns HAN-porten. Den sitter på alla nya elmätare och är bokstavligen talat porten till den nya elmarknadens automatiserade och effektiviserande energitjänster, från uppvärmning till elbilsladdning.

– HAN-porten är gränssnittet mot slutkunden, interfacet. Utan den går det inte att leverera nya intelligenta smarta tjänster direkt via elnätet som den nordiska elmarknadsreformen i slutändan handlar om även om det under åren har beskrivits lite olika från rapport till rapport, säger Björn Berg.

– Elmarknadsreformen handlar inte om antalet fakturor eller vem som ska sitta i kundväxeln, som den svenska debatten om elhandlarcentrisk modell får det att låta som. I Sverige är interfacet mot kunden helt bortglömd i diskussionerna om datahantering och elmarknadshubb.

Hindrar omställning
I hubbdebatten har man börjat prata om en elkundshubb med centrala och utvidgade funktionaliteter, påpekar Björn Berg, bland annat en kundportal där elkunden kan logga sig in och hålla koll på all information – som kunden givetvis äger. Det blir ändå en fara för att elmarknadshubbens hittills 140 miljoner kronor i utvecklingskostnader endast ändar upp med en Min sida med möjlighet till att byta elhandlare som huvudnummer.

– För all del, det kan finnas många anledningar till att ha en hubb som inte tar hand om moderna elmarknadstjänster men då får man låta bli att kalla det en stor marknadsomställning, säger Björn Berg.

– Det är snarare tvärt om, att hubben håller oss kvar på dagens elmarknad. Valfriheten minskar när kunder och leverantörer låses in i en reform som inte tillför någon ny marknadsnytta. Driften av en storhubb gör också att ägarskapet till datamaterialet blir otydligt, vilket måste hanteras då data har ett kommersiellt värde.

Var finns energibranschen?
Även i en större kontext blir det svårt att hitta en framtida plats för en stor elmarknadshubb, menar Björn Berg. Framöver kommer det inte att vara möjligt att tjäna pengar på att sälja kilowattimmar, en marknadsutveckling som redan finns inom telekom, mediebranschen och musikindustrin.

– Elhandlarna kan finnas kvar som bolag men de kommer inte att kunna sälja el som de gör idag. De måste hitta på annat och med elhandlarcentrisk modell och hubben kan de under en tid kanske öka sina marginaler på elhandelsfakturan när kärnverksamheten krymper, säger Björn Berg.

– Och det kan man säkert använda hubben till, för debiteringsdata är stort sett det enda den klarar av. Den ska skicka ut fakturor, ingenting mer. Vi håller därmed på att bygga upp en hubb som utgår från gårdagens energimarknadstänk, men den diskussionen har hamnat helt utanför den svenska energidebatten. Här har varken branschen eller politiken hängt med, säger Björn Berg.

 

* * *

 

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Kenneth Ahlström skriver:

    Att använda “Hubben” till enbart underlag för debitering som Björn Berg skriver är rejält tveksamt. Det är “helt bort i tok” som vi säger i mina trakter! Att använda data som är 15 minuter gamla för att styra elsystemet känns som att sitta i baksätet och försöka styra. Det enda som händer att 5 miljoner elkunder får betala för något som inte gör någon nytta.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet